Sökresultat:
879 Uppsatser om En sammanhćllen klimat- och energipolitik - Sida 44 av 59
Intuitiva GrÀnssnitt : Horisontell och vertikal feedback för drift i helikopter - UtvÀrdering av visuell och taktila displayer
Brownout-fenomenet ligger till grund för ungefÀr 75 procent av alla flygolyckor inom NATO. Olyckorna sker under start och landningssekvenser i torra klimat dÄ sand virvlar upp och försÀmrar pilotens sikt utifrÄn helikoptern. Under brownout förlorar piloten visuella referenser utanför helikoptern vilket gör att denne omedvetet kan tappa kontrollen över helikoptern och sÄledes kan hamna i plötsligt drift. DÀrför har NATO i samarbete med bland annat Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI) försökt finna en lösning pÄ problemen som uppstÄr vid brownout. Syftet med föreliggande studie Àr frÀmst att undersöka om deltagares anvÀndning av taktila driftdisplayer leder till mindre drift Àn vid anvÀndning av en visuell driftdisplay samt undersöka med vilken av de taktila displayerna som leder till minst drift.
Trafikverkets val av trÀdarter : hÄllbart ur ett klimatperspektiv?
Denna uppsats har skrivits inom landskapsarkitektprogrammet och faller inom ramen för landskapsplanering. Uppsatsen Àr skriven pÄ 30 högskolepoÀng vid lÀrosÀtet Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp.
Uppsatsen har haft för avsikt att visa pÄ hur Trafikverket och tre utvalda kommuner, Malmö, Göteborg och Stockholm, arbetar med trÀdval lÀngs vÀgarna och om de arter som har valts och det resonemang som förts kan klassas som hÄllbart i förhÄllande till det framtida förÀndrade klimatet. Fokus har varit Trafikverkets arbetssÀtt och kommunerna har anvÀnts som jÀmförelse. Enligt regeringen (2007) mÄste
transportinfrastrukturen anpassas till ett förÀndrat klimat redan nu och medel för att finansiera detta mÄste avsÀttas. Det Àr ocksÄ av yttersta vikt att omrÄden som riskerar
att drabbas kartlÀggs sÄ att ÄtgÀrder redan nu kan pÄbörjas.
För att kunna avgöra om ett vÀxtval Àr hÄllbart eller inte behövs aktivt arbete gÀllande vÀrnandet av den biologiska mÄngfalden, utförliga vÀxtlistor med vilka arter det Àr
som har planterats, i vilken utstrÀckning de har planterats samt ett lÄngsiktigt klimatarbete gÀllande vÀxtval.
NÀr leder kÀnnedom till handling? : en studie om hur den ekologiska miljömÀrkningen KRAV kan nÄ ut till fler konsumenter
Jordbruket Àr den mest klimatkÀnsliga sektorn som bÄde pÄverkas av och pÄverkar klimatförÀndringarna. Ekologiska livsmedel Àr att föredra ur miljösynpunkt dÄ konstgödsel och bekÀmpningsmedel inte förekommer i den ekologiska odlingen. KRAV-mÀrkningen Àr Sveriges mest kÀnda miljömÀrkning och visar att en vara Àr ekologisk odlad. KRAV nÄr i dagslÀget inte ut till mÄnga konsumenter, 98 procent av den svenska befolkningen kÀnner till KRAV men KRAV-mÀrkningen utgör endast 4 procent av försÀljningsvÀrdet för livsmedel. KRAVs mervÀrden Àr djuromsorg, hÀlsa, miljö och klimat, samt socialt ansvarstagande.
FrÀmjande av biologisk mÄngfald i samspel med parkkaraktÀrer och sociala vÀrden : en studie av StadstrÀdgÄrden i Uppsala
I detta kandidatarbete undersöks förutsÀttningar och möjligheter till att gynna pollinatörer och andra djur i StadstrÀdgÄrden, Uppsala. Att vÀrna om de ekosystemtjÀnster som biologisk mÄngfald medför ökar vÄr livskvalitet och ger staden ett hÄllbart klimat. En ekologisk utgÄngspunkt kan Àven medföra upplevelsemÀssiga och pedagogiska vÀrden för parkens besökare samt en ökad förstÄelse för naturliga processer. Dock Àr StadstrÀdgÄrden Uppsalas finpark och ett vÀlbesökt utflyktsmÄl för stadens invÄnare. Eftersom parkens sÀregna karaktÀr i detta avseende Àr viktig att bevara ligger uppsatsens fokus pÄ att undersöka hur ett ökat frÀmjande av arters livsmiljöer kan ske utan att pÄverka parkens karaktÀrer och sociala vÀrden.
Plats för vatten -om integrerad översvÀmningshantering i den fysiska planeringen
KlimatförÀndringar kommer med största sannolikhet att orsaka en höjning av
havsnivÄerna och ökade nederbördsmÀngder. Detta, tillsammans med en fortsatt
exploatering i riskutsatta omrÄden orsakar större konsekvenser av
översvÀmningar i framtiden. Tidigare har mÀnniskan skyddat sig frÄn
översvÀmningar med hjÀlp av tekniska strukturer som vallar och barriÀrer. De
senaste 10-20 Ären har det i flera europeiska lÀnder skett ett skifte frÄn
dessa tekniska lösningar mot ett ?mjukare? handlingssÀtt för att förebygga och
hantera översvÀmningar i policydokument och rekommendationer frÄn ansvariga
myndigheter.
Kondensorkylning för rastkyla
Sammanfattning MÄnga av de förare vars lastbil Àr utrustad med en sovhytt vÀljer ofta att installera nÄgon typ av extrakylare till hytten. Anledning Àr framförallt sjÀlvklar för dem som gör resor i lÀnder med ett varmare klimat. Extrakylarna drivs av batterierna dÄ motorn Àr avstÀngd, temperaturen vid vila blir dÄ komfortabel och föraren kan fÄ en god nattsömn. Kylarna köps pÄ eftermarknaden frÄn olika tillverkare och distributörer. De finns i huvudsak tre olika typer av extrakylare; kyllagring, evaporationskylning och AC-kylning, dÀr de tvÄ sistnÀmnda Àr vanligast förekommande.
VibrationsdÀmpat maskinhus för skjutstativtruck
En skjutstativtruck Àr en truck med hög acceleration och den aktuella modellen kan köras i hastigheter upp till 14 km/h. NÀr trucken framförs pÄ ojÀmna underlag, exempelvis slitna industrigolv, fortplantas vibrationer frÄn underlaget genom chassit till maskinhuset. Dessa vibrationer orsakar spÀnningsökningar och slitage pÄ delarna i maskinhuset och pÄverkar föraren negativt. För att förbÀttra miljön för föraren och truckens komponenter ska möjligheten till ett vibrationsdÀmpat maskinhus undersökas och ett koncept pÄ en möjlig lösning genereras. För att validera att lösningen reducerar vibrationerna som fortplantas frÄn chassit till maskinhuset konstrueras en förenklad prototyp.Projektet har delats upp i olika konceptfaser med enskilda mÄl.
Fa?rskinn fo?r anva?ndning i bilindustrin - En utva?rdering av vilket fa?rskinn som ba?st uppfyller de ho?ga krav som sta?lls pa? textil interio?r i bilar
Fordonsindustrin a?r en av Sveriges viktigaste fo?rso?rjningska?llor och pa?verkar starkt landets ekonomiska utveckling. Sa?kerheten i en bil avgo?rs inte bara av airbags och sa?kerhetsba?lten, sa?tena i bilen a?r minst lika viktiga. De viktigaste prestandaegenskaperna hos sa?ten i samtliga fordon a?r sa?kerhet, komfort och ha?llbarhet.
Sociala medier inom klimatrörelsen : hur moderna sociala rörelser anvÀnder internet för kommunikation
De senaste Ären har sociala medier fÄtt allt större betydelse i mÀnniskors liv. Det diskuteras om det till och med har varit en del av förutsÀttningarna för omvÀlvande sociala förÀndringar i olika lÀnder. Det mesta av det som skrivits om sociala medier och hur de anvÀnds rör dock vinstdrivande företag eller uppseendevÀckande protester. Mycket lite har skrivits om hur ideella organisationer och sociala rörelser med en mer lÄg profil anvÀnder dem. Detta examensarbete syftar dÀrför till att undersöka hur moderna sociala rörelser anvÀnder sociala medier i sitt arbete.
Autenticitet & Turism : - Safari, Disneyland eller en paraplydrink vid poolen, hur viktigt Àr autenticitet för den svenska turisten?
Begreppet autenticitet har under flera Ärs tid undersökts, forskats och diskuterats inom en rad olika forskningsgrenar. Den hÀr studien undersöker begreppets definition samt dess anvÀndande inom turismforskningen. Studien Àmnar flytta begreppet frÄn forskarna och istÀllet tillÄta turisterna sjÀlva presentera sina Äsikter och tankar kring förhÄllandet mellan turism och autenticitet. Det hÀr Àr en av de första studierna som presenterar autenticitet ur svenska turisters perspektiv. Studien Àr baserad pÄ ett webbaserat frÄgeformulÀr dÀr slumpmÀssigt utvalda respondenter ombads att svara pÄ frÄgor kring sitt resande och Äsikter kring autenticitet.
Den Nordiska Sydstaden - en utemiljö man lÀngtar efter
De klimatiska förutsÀttningarna har stor betydelse i val av anvÀndning av utemiljön, dÀrför Àr det viktigt att man studerar vidare de framtida klimatiska förÀndringarna för att ge bÀttre möjlighet till anvÀndning av utemiljön och förberedda nya stadsdelar med bÀttre villkor. VÀrme och sol Àr faktorer som Àr efterlÀngtade i Norden i motsÀttning till de sydliga lÀnderna dÀr skuggan Àr mer önskvÀrd speciellt under de varma mÄnaderna. Det nordiska klimatet krÀver andra instÀllningar för planering av utemiljön Àn vad man gör i ett sant sydligt klimat. Vi i Norden lÀngtar till sydliga stÀder pÄ grund av olika kvaliteter t.ex. vÀrme, havet, semesterkÀnsla, historia m.m.
Analys av upphandlingsprocessen i Projekt X ur ett mÄngkulturellt perspektiv : En studie om tvÀrkulturellt samarbete och skilda affÀrsmetoder mellan Sverige, USA och England
Det blir idag allt mer viktigt med kulturella erfarenheter i byggbranschen, dÄ svenska byggföretag i allt större utstrÀckning arbetar med internationella aktörer. UtlÀndska bestÀllare, entreprenörer och konsulter etablerar sig pÄ den svenska marknaden. Ett mÄngkulturellt projekt kan ge upphov till svÄrigheter som kulturkrockar, bristande kommunikation och skilda affÀrssÀtt och arbetsmetoder. Konsekvenserna av detta kan leda till försenade projekt i kombination med kostnadsökningar och ett icke tillfredstÀllande klimat hos involverade aktörer.I detta examensarbete analyseras upphandlingsprocessen i Projekt X ur ett mÄngkulturellt perspektiv. Projekt X innefattar rivning och nybyggnad av en av Sveriges största bankverksamheters kontor i Stockholms innerstad.
Nektarresurser för parasitsteklar pÄ vecklare i svensk Àppelodling
Syftet med den hÀr litteraturstudien Àr att identifiera vilka blommande vÀxter som skulle kunna fungera som nektarresurser i svenska Àppelodlingar och dÀrmed kunna gynna naturliga fiender pÄ vecklare. Vecklare orsakar stora problem i Àppleodlingar runt om i vÀrlden. Det finns mÄnga olika vecklare men i den hÀr rapporten har Adoxophyes orana, Archips podana, Archips rosana, Cydia pomonella, Hedya nubiferana, Pandemis heparana och Spilonota ocellana varit av intresse. Flera parasitsteklar Àr naturliga fiender till vecklare och kan lockas till odlingar med hjÀlp av nektarresurser. Ett av mÄlen habitatmanipulering Àr att gynna och föröka naturliga fiender sÄ att dessa skall vara nÀrvarande samtidigt med skadegörarna för att minimera skador pÄ grödorna.
BuxbomshÀckarna och kÀgelspelet i Vrams Gunnarstorps slottspark
DÄ jag under min utbildning stött pÄ buxbom som art och har trÀdgÄrdsdesign som inriktning sÄ kÀndes det helt rÀtt att ta upp dessa hÀckar som ett strÄlande exempel pÄ hÄllbar trÀdgÄrdsdesign. Inte bara jag och ca 10 000 besökare blir imponerade av dessa utan redan 1749 dÄ Linné genomförde sin berömda SkÄnska resa blev han sÄ övervÀldigad att han skrev:BuxbomshÀcken sÄgs hÀr i trÀdgÄrden sÄ prÀktig, att jag aldrig sett den hÀrligare, sÄ vida jag nÄgonsin rest, och kan han vÀl rÀknas för ett av Sveriges sÀllsamma ting, som giver det tydeligaste prov av SkÄnes hÀrliga klimat. Han var klippt av Buxus arborescens, 3 alnar hög och 3 alnar bred, alltsÄ i fyrkant, men mycket lÄng och var dessutan sÄ tÀt, att icke den minsta öppning fanns dÀrpÄ. Buxbomen kom troligtvis i början pÄ 1500-talet till Norden och 100 Är senare tros de första hÀckarna blivit planterade pÄ godset i samband med att det nuvarande slottet byggdes. De renÀssansvindar som dÄ blÄste knöt samman vÀxtmaterialet med den plats och det utryck som hÀckarna fick.Alla anlÀggningar av denna kaliber har pÄ ett eller annat sÀtt stött pÄ problemet med kostsam skötsel.
Ultraljud som hjÀlpmedel vid semintrÀning pÄ nötkreatur
Syftet med detta arbete har varit att följa och dokumentera en komplett ombyggnad av en befintlig golfbana med omfattande drÀneringsproblem. Dessa problem har med tiden resulterat i förkortad spelsÀsong och försÀmrad spelupplevelse för golfklubbens medlemmar. Arbetet med ombyggnaden skulle följas pÄ plats under perioden 2007-2009, dÄ ombyggnaden föregick, med en parallell litteraturstudie som behandlade tillÀmpade metoder och tekniker. Litteraturstudien relaterar till hur erkÀnda och vÀl beprövade rekommendationer frÄn United States Golf Association (USGA) skall tillÀmpas vid denna typ uppbyggnad av spelytor. Rekommendationerna gÄr att tillÀmpas pÄ olika sÀtt under olika förhÄllanden, vilket Àven Svenska Golfförbundets (SGF) anpassning av dessa riktlinjer pÄvisar.