Sök:

Sökresultat:

879 Uppsatser om En sammanhćllen klimat- och energipolitik - Sida 42 av 59

Att utveckla medicintekniska informationssystem pÄ rÀtt sÀtt : En studie om regulatoriska aspekters pÄverkan pÄ systemutveckling och IT-innovation inom hÀlso- och sjukvÄrd

IT is often seen as a solution to many problems concerning effectiveness in organizations. Information systems within the healthcare sector is often viewed as medical devices rather than just systems or services. These medical devices are thoroughly regulated by laws, standards and certifications. In this study I participated in an innovative project that aimed to bring new life and use to the old fashioned patient journal by giving it a visual representation through the use of an avatar. I aimed to study the effects of regulators connected with the patient journal as a source of information for the innovative project.

KlimatförÀndringarnas pÄverkan pÄ trÀd i offentlig miljö i Uppsala till Är 2100 : tillÀmpat pÄ tio av de idag vanligaste trÀden i nyplanteringar

Det gÄr inte att förutsÀga exakt hur klimatet förÀndras, klimatexperter har dÀremot tagit fram sannolika scenarier. Klimatet pÄverkar trÀd i stÀder och har dÀrför en ekonomisk, ekologisk och upplevelsemÀssig tyngd. Uppsatsens utreder hur tio av de vanligaste trÀden i nyplanteringar i offentlig miljö i UppsalaomrÄdet pÄverkas av förvÀntat klimat Är 2100. KlimatförÀndringar i UppsalaomrÄdet utreddes genom litteraturstudie. För att definiera vilka trÀd som Àr bland de vanligaste intervjuades tio landskapsarkitekter och tvÄ andra vÀxtexperter. För att bestÀmma hur trÀd troligen pÄverkas sÄ granskades litteratur rörande vÀxtfysiologi och trÀd.

Har lÄgkonjunkturen pÄverkat möjligheten att fÄ kapital frÄn Venture Capitalbolag?

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att ge en ökad förstÄelse för Venture capitalbolagen och dess portföljbolag. Tanken Àr sedan att koppla ihop Venture capitalbranschen med den rÄdande lÄgkonjunkturen för att se om branschen pÄverkats, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt.Metod: Uppsatsen Àr byggd pÄ en kvalitativ studie. Den kvalitativa studien har utförts med hjÀlp av tre intervjuer, tvÄ via personliga möten och en via telefon. Litteratur och vetenskapliga artiklar har anvÀnds för att bygga upp teorin.Resultat & slutsats: Författarna har kommit fram till att möjligheten att fÄ Venture capital har minskat under lÄgkonjunkturen. En stor faktor Àr att nedgÄngen pÄ börsen lett till överallokering hos bland annat banker och försÀkringsbolag som normalt Àr stora investerare i fonder med onoterade bolag.

Plats för vatten -om integrerad översvÀmningshantering i den fysiska planeringen

KlimatförÀndringar kommer med största sannolikhet att orsaka en höjning av havsnivÄerna och ökade nederbördsmÀngder. Detta, tillsammans med en fortsatt exploatering i riskutsatta omrÄden orsakar större konsekvenser av översvÀmningar i framtiden. Tidigare har mÀnniskan skyddat sig frÄn översvÀmningar med hjÀlp av tekniska strukturer som vallar och barriÀrer. De senaste 10-20 Ären har det i flera europeiska lÀnder skett ett skifte frÄn dessa tekniska lösningar mot ett ?mjukare? handlingssÀtt för att förebygga och hantera översvÀmningar i policydokument och rekommendationer frÄn ansvariga myndigheter.

Ett klimat för miljönyheter? Miljöjournalistiken i Rapport 2006

Background and Problem discussion: Strategic evaluations are important as they providecrucial information regarding Swedish development assistance and recommendations on howto face problems and inadequacies found in the evaluations. Therefore, the follow up ofrecommendations is of great significance as well. Unfortunately, SIDA?s ManagementResponse system for follow-up of strategic evaluations has not been functioning in asatisfying way and needed actions have not been taken. Thus, Swedish developmentassistance has been criticised for the lack of implemented actions and the public has startedto question the work carried through by the organisations.

Hög andel ekologiska livsmedel i storhushÄll - En fallstudie

I Sverige Àr intresset stort för att arbeta mot en bÀttre miljö. Allt fler inser att vi inte kan leva som vi gör nu. Vi Àr 9 miljoner invÄnare som tillsammans förbrukar 17 000 ton livsmedel dagligen. Vi mÄste anpassa oss till de naturliga kretsloppen, för att inte Àventyra nÀsta generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Vid FN-konferensen 1992 i Rio de Janeiro kom vÀrldens lÀnder överens om gemensamma strategier för att lösa nÄgra av de svÄraste problem som vÀrlden stÄr inför som till exempel miljöförstöring, överutnyttjande av jordens naturresurser, fattigdom och hÀlsoproblem (United Nation, 2002).

Endofytiska svampar i vallgrÀs - levnadssÀtt, förekomst och effekter pÄ grÀs och grÀsÀtare

De endofytiska svampslĂ€ktena Neotyphodium och EpichloĂ« tillhör svampdivisionen Ascomycota och har utvecklats tillsammans med, och lever inuti, grĂ€sarter i tempererade delar av vĂ€rlden. Även om svampen parasiterar pĂ„ grĂ€splantan kan grĂ€set dra nytta av svampens nĂ€rvaro dĂ„ den skyddar mot insektsangrepp och kan ge grĂ€set förbĂ€ttrad tillvĂ€xt. Endofytiska svampar i vallgrĂ€s Ă€r ett förhĂ„llandevis litet forskningsomrĂ„de i Sverige eftersom endofyterna inte tycks ha pĂ„verkat vallproduktionen eller grĂ€sĂ€tare i nĂ„gon större omfattning. En större inverkan har svamparna pĂ„ vallproduktionen i andra delar av vĂ€rlden dĂ€r torka och högt betestryck Ă€r mer frekvent. Infekterade grĂ€splantor har en ökad konkurrensfördel jĂ€mfört med icke-infekterade grĂ€splantor i dessa miljöer.

BekÀmpning av frukttrÀdsspinnkvalster (Panonychus ulmi) med oljeemulsioner i Àppelodling

Sedan införandet av bredverkande insekticider har fruktrĂ€dsspinnkvalster, Panonychus ulmi orsakat skada pĂ„ Ă€ppelodlingar i stora delar av den tempererade vĂ€rlden. Kemiska acaricider utvecklades först som en lösning, men deras höga toxicitet och kvalstrens förmĂ„ga att bilda resistens har gjort dem omoderna. En lösning pĂ„ problemet Ă€r sprutning med oljeemulsioner, som frĂ€mst har en fysikalisk verkan. Oljorna tillverkas av antingen mineraloljor eller vegetabilisk oljor och anvĂ€nds traditionellt till bekĂ€mpning av övervintrande Ă€gg pĂ„ vĂ„ren. För att bekĂ€mpningen ska vara effektiv krĂ€vs dock att den utförs nĂ€r Ă€ggen Ă€r som kĂ€nsligast. Äggen hos P. ulmi blir kĂ€nsligare ju nĂ€rmare klĂ€ckning de befinner sig.

Rum för barn

Arkitektur a?r en scen fo?r liv. Den skapar mo?jligheter, formar fo?rutsa?ttningar. Denna byggnad a?r ritad utifra?n barn, fo?r att underso?ka vad det kan ge arkitektur att utga? fra?n ett specifikt subjekt, samt hur arkitekturen kan agera fo?r det subjektet och understo?dja dess behov.Utformningen har a?ven, pa? en sto?rre skala, utga?tt fra?n en fra?gesta?llning om hur en byggnad kan agera i stadsrummet, hur intentioner kan o?versa?ttas, hur tydlighet kan vara genero?s.Projektet tar sta?llningen att generella rum som ska vara ?bra fo?r allt? a?ven blir lika da?ligt fo?r allt.

Osmoreglera mera - Phaseolus vulgaris under torka. Genotypiska skillnader i osmoreglering som anpassning till torka hos vanlig b?na.

Torka ?r en av de st?rsta begr?nsande faktorerna f?r jordbruksproduktion globalt och med klimatf?r?ndringarna f?rv?ntas b?de f?rekomst och intensitet av torka ?ka. Detta utg?r ett v?xande hot mot livsmedelss?kerhet samtidigt som ?kade krav st?lls p? livsmedelsproduktionen i takt med jordens v?xande befolkning. Den vanliga b?nan (Phaseolus vulgaris) ?r en vidspridd n?ringsk?lla med m?nga olika varianter, som rankas som den mest konsumerade b?nan.

KustnÀra ekosystem som skydd mot naturkatastrofer : en litteraturstudie frÄn ett riskhanteringsperspektiv

Research suggests that society's vulnerability to natural disasters along coasts could increase as a result of climate change, which is likely to lead to elevated sea levels and possibly an increase in the occurance of meteorological phenomena such as storms and tropical cyclones. Following the Indian Ocean tsunami disaster in 2004 and Hurricane Katrina in 2005, both of which received considerable media attention, empirical data has indicated that coastal vegetation might be able to protect and reduce damages to coastal communities during tsunami events and tropical cyclones.The aim of the essay has been to study the function of coastal ecosystems as protection against tsunami waves and storms from a risk management perspective, meaning that I have, through an overview of scientific articles, compiled current research on how coastal ecosystems can attenuate storm surges and tsunami waves, and analysed how this knowledge can be put into practice in coastal communities from a risk management perspective, i.e. if coastal ecosystems are a viable risk reduction measure, are practically applicable, and if so, how they could be applied.There is empirical evidence suggesting that coastal ecosystems, particularly mangroves, can reduce the strength of a tsunami wave, but full scientific consensus on this issue has not yet been reached. With regard to protection against storm surges, there is extensive scientific evidence that coastal vegetation can mitigate damages and reduce the height of a storm surge, although the wave has to traverse several kilometres inland through thick vegetation for the protection to be effective. A synthesis in the form of a figure regarding the many physical factors that influence wave development through coastal ecosystems has been created in an attempt to simplify and explain the phenomenon.The conservation and restoration of coastal ecosystems can be justified from a risk management perspective, but planting new forest belts for the purpose of disaster mitigation is quite unrealistic and can rarely be sustainable, since, for protection to be effective, the forest belt must extend several kilometres inland from the coast, and would thus likely prove difficult to implement along coastal societies..

Bebygga eller bevara? : samhÀllsekonomiska faktorer vid kommunal planering av Äkermark

Under senare delen av 1900-talet har antalet tÀtorter sÄvÀl som tÀtorternas invÄnarnatal ökat markant. Detta har inneburit en expansion av tÀtorternas yta, vilket har lett till att Äkermark tagits ur bruk för att istÀllet bebyggas. Samtidigt Àr intresset för nÀrodlat och hÄllbar anvÀndning av naturresurser mycket stort bland bÄde konsumenter och kommuner, vilket innebÀr en konflikt mellan kommunens val att bebygga Äkermark för att tillgodose kortsiktiga, ekonomiska mÄl och att bevara Äkermark för att ta hÀnsyn till mer lÄngsiktiga, ekologiska vÀrden. Syftet med detta arbete var att identifiera vilka faktorer som pÄverkar huruvida en kommun beslutar att bebygga Äkermark eller ej, samt att undersöka hur dessa faktorer pÄverkar beslutet att bygga pÄ Äkermark. Undersökningen gÀllde dock endast bostadsbyggnation pÄ Äkermark. Studien Àr uppdelad i tvÄ delar. Först gjordes en litteraturgenomgÄng av vilka kostnader och nyttor som tÀtortsexpansion pÄ Äkermark för med sig vid en kostnadsnyttoanalys.

Olika perspektiv pÄ inkludering

Studier visar att sÀrskoleelever gör större framsteg rent kunskapsmÀssigt och fÄr bÀttre delaktighet i samhÀllet efter avslutad skolgÄng om de gÄr inkluderat i grundskolan jÀmfört med en placering i sÀrskolan. FN:s barnkonvention, Salamanca deklarationen och den Svenska skolans styrdokument har starka kopplingar till inkludering och ?en skola för alla?. Syftet med studien Àr att belysa en inkludering av en individintegrerad sÀrskoleelev i grundskolan utifrÄn olika perspektiv; elevens, rektors, specialpedagogens, klass-förestÄndarens, elevassistents och elevens vÄrdnadshavares perspektiv. Eleven valdes efter samrÄd med skolan eftersom man ansÄg att detta rörde sig om en lyckad individintegrering.

Odling i sand : En undersökning av markfysikaliska egenskaper hos sandjordar och om anlÀggning av odlingsbÀddar

Syftet med examensarbetet Àr att försöka förklara de markfysikaliska egenskaperna hos en sandjord och hur det med hjÀlp av olika kornstorlek Àr möjligt att uppnÄ dessa egenskaper i en odlingsbÀdd. Sandjordar kan anses som problematiska dÄ de har svÄrare att behÄlla fukten i jorden och dessutom Àr nÀringsfattiga. Detta gÀller sÄvÀl artificiella som naturliga sandjordar. Vattnet kan beroende pÄ kornstorlek och tillförsel av mull ha lÀttare eller svÄrare att förflytta sig i marken. Detta kan vara avgörande för hur en vÀxt överlever och trivs i en sÄdan miljö.

Ormbunkar : arter för svenskt klimat

Detta Àr ett examensarbete som handlar om ormbunkar, dÀr jag försöker ge en lite mer nyanserad bild av ormbunkarna som vÀxtgrupp Àn den som vanligen Àr rÄdande. Dels genom att beskriva deras fascinerande historia, förökning och odling och dels genom att beskriva ett större antal arter och sorter som skulle kunna vara intressanta att anvÀnda i svenska trÀdgÄrdar och parker, samt deras olika krav pÄ vÀxtförhÄllanden. Första delen av arbetet, som bygger pÄ litteraturstudier, belyser ormbunkarnas historia. BÄde i det lite lÀngre geologiska perspektivet och i det kortare perspektivet som odlade trÀdgÄrdsvÀxter, genom det Viktorianska Englands ?Fern craze? fram till dagens mer begrÀnsade anvÀndning. I ett arbete om ormbunkar kan man nÀstan inte undvika att gÄ in pÄ deras avvikande livscykel och nÀmna nÄgonting om hur man gÄr till vÀga för att föröka dem.

<- FöregÄende sida 42 NÀsta sida ->