Syftet med denna studie Àr att undersöka medarbetarnas syn pÄ lÀrande genom att belysa de förutsÀttningar som skapar lÀrande i den studerade kontexten. Studien Àr förlagd pÄ en serviceenhet i förvaltningen Regionservice inom den offentliga organisationen VÀstra Götalandsregionen. En tidigare genomförd medarbetarenkÀt ligger till grund för denna studie och utifrÄn enkÀtens svar valdes en serviceenhet ut, dÄ denna enhet pÄvisade goda resultat inom kategorierna lÀrande i arbetslivet, socialt klimat och Äterkoppling. För att besvara syftet har kvalitativ metod anvÀnts och 17 stycken intervjuer har genomförts. Vi som studenter har inspirerats av en fenomenografisk ansats och det insamlade materialet har sÄledes analyserats med inspiration frÄn fenomenografins sju analyssteg.

Denna studie Àr en personalvetenskaplig uppsats som behandlar synen pÄ utvecklingsmöjligheter i arbetet. Syftet var att undersöka hur en grupp yngre medarbetare, som har arbetat en lÀngre tid hos sin nuvarande arbetsgivare, ser pÄ sina utvecklingsmöjligheter i relation till anstÀllningstiden.Uppsatsens teoretiska referensram bestÄr av tre delar, dagens rörliga arbetsliv, utveckling i arbetet samt arbetsmotivation. Enligt flertalet forskare har dagens arbetsliv blivit mer individualistiskt, ett snabbare tempo och hÄrdare klimat gör att individer mÄste ta ett allt större ansvar över sin anstÀllningsbarhet och karriÀr. Arbetsgivaren bör i sin tur erbjuda yngre medarbetare exempelvis intressanta arbetsuppgifter, omvÀxling och personlig utveckling för att de ska upprÀtthÄlla en hög arbetsmotivation.Som metod för studien valdes en kvalitativ undersökning. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex anstÀllda pÄ Trafikverket i Äldrarna 34-39 Är.

KlimatförÀndringar och klimatförÀndringarnas effekter och pÄverkan pÄ samhÀllen Àr idag ett faktum. Tillsammans med ÄtgÀrder för att minska utslÀpp av vÀxthusgaser och begrÀnsa pÄverkan av klimatförÀndringar krÀvs det dÀrför Àven att samhÀllen anpassas för att klara av ett förÀndrat klimat. Kommunernas viktigaste verktyg för att göra det Àr den fysiska planeringen. Grönstrukturens vÀrden och mÄngfunktionella roll har lyfts fram i rapporter och forskning som en strategi för klimatanpassningen. Grönstruktur har en förmÄga att verka temperaturreglerande och minskar dÀrmed vÀrmeöeffekten samt vÀrmeböljor, grönstrukturen Àr ocksÄ absorberande, filtrerande och lagrande av överflödigt dagvatten, den fungerar som buffertzon samt motverkar jorderosion och skred.

Renar (Rangifer tarandus) lever i ett extremt klimat och vintertid dessutom under födobrist. De Àr intermediÀra idisslare och kompenserar sin begrÀnsade förmÄga att bryta ned fibrer genom att vara selektiva i sitt betande. Under en kort sommarsÀsong med gott om bete tillvÀxer renarna och ÄterhÀmtar sig efter den lÄnga perioden av dÄligt bete dÄ de tappat vikt. Renarna anpassar sin diet efter sÀsong. Sommartid Àter de till stor del kÀrlvÀxter, vilka vintertid frÀmst ersÀtts av lavar.

Vi avser studera operativa team inom poliskÄren, vad som gör dessa effektiva samt den kontext i vilken de existerar. Vi vill ocksÄ undersöka huruvida eventuell diskrepans föreligger mellan teori och praktik inom omrÄdet teameffektivitet. För insamlandet av empirisk data för denna uppsats har vi tillÀmpat en kvalitativ ansats. VÄr huvudsakliga metod för datainhÀmtning Àr personliga intervjuer. VÄr teoretiska referensram utgörs av Maslows hierarki, McGregors gruppteori, Belbins rollstrukturer för effektiva team, Kotters Ätta steg för strategiska förÀndringsarbete samt Golemans teori kring emotionellt ledarskap och emotionell intelligens.

Patienter med demenssjukdom utgör i dag en stor patientgruppsom kommer att öka i framtiden. Demenssjukdomar har undersenaste Ärtionden uppmÀrksammats som ett vÀxande hot motfolkhÀlsan. I mötet med en patient med demenssjukdom finnsdet en rad svÄrigheter bland annat svÄrigheten i att kommuniceraför att dessa patienter ska bli förstÄdda och bekrÀftade i omvÄrdnadenkrÀvs det att personalen har den kunskap motivationoch kraft som behövs för att förstÄ patienten. Syftet medlitteraturstudien var att belysa strategier som underlÀttarkommunikationen. Arbetet Àr en litteraturstudie baserat pÄ 11vetenskapliga artiklar inom omrÄdet.

Denna studie grundas pÄ huruvida media har blivit mer dömande Àn granskande i sina rapporteringar om högt uppsatta politiker över en tidsperiod pÄ 20 Är. Det som har granskats Àr tidningars rapportering dÄ en högt uppsatt politiker bestridit över lagen. För att fÄ en grundlig vetenskap om hur media fungerar i vÄrt samhÀlle Àr uppsatsen uppbyggd pÄ kapitel som naturligt leder fram lÀsare till analysen. Till analysen har artiklar anvÀnts frÄn tvÄ Svenska rikstÀckande tidningar sÄsom Expressen och Dagens Nyheter. De politiska hÀndelser som analyseras Àr Ebbe Carlsson- affÀren frÄn slutet av 80- talet, Mona Sahlin frÄn 90- talet och slutligen Laila Freivalds frÄn 2000- talet.

Med detta fördjupningsarbete vill vi belysa den problematik som dagens polis i yttre tjÀnst kan komma att stÀllas inför och under vilka förhÄllanden denne har att fatta sitt kanske livs svÄraste beslut, att verka med sitt vapen mot en annan mÀnniska. Bakgrunden till vÄrt arbete och det som vÀckt vÄrt intresse för Àmnet Àr de olika situationer vi stÀllts inför under de vapenlektioner och övningar vi erfarit under vÄr tid pÄ Polisutbildningen vid UmeÄ universitet. Dessa har fÄtt oss att reflektera över de lagar som styr polisens vapenanvÀndning och stÀlla oss frÄgan om en 40 Är gammal lagstiftning följt med i tiden och i samhÀllsutvecklingen? Detta med tanke pÄ det allt hÄrdare klimat som polisen riskerar att möta. VÄr uppfattning Àr att den inte har det samt att den Àr komplicerad och svÄr att applicera i en verklig hÀndelse.

Den organiserade idrotten engagerar mÄnga barn och ungdomar. Dock finns tendenser bland ungdomar att de med stigande Älder slutar vara aktiva inom föreningslivet. Ett flertal studier har gjorts för att undersöka orsakerna till avhoppsproblematiken inom den organiserade idrotten. Denna studie utgick dÀremot frÄn ett hÀlsofrÀmjande perspektiv. Syftet med denna studie var att undersöka vilka olika skÀl flickor i Äldrarna 14-20 angav för fortsatt idrottsutövande.

Moralisk stress definieras som traditionella negativa stressymtom som uppkommer nÀr vÄrdpersonal hamnar i situationer dÀr etiska dilemman uppstÄr och dÀr de Àr oförmögna att skydda allas behov och vÀrderingar. Syftet med denna studie var att mÀta moralisk stress bland distriktssköterskor inom primÀrvÄrd och hemsjukvÄrd med ett speciellt fokus pÄ situationer som framkallar moralisk stress och pÄ eventuell skillnad i moralisk stress mellan arbetsplatserna. Metoden som anvÀnts var en enkÀtstudie som skickades ut till 120 distriktssköterskor inom primÀrvÄrd och hemsjukvÄrd i Norrbotten. EnkÀten besvarades av 67 distriktssköterskor. Resultatet visade att distriktssköterskor oavsett arbetsplats upplevde en hög moralisk stress i nÀstan alla situationer dÀr etiska dilemman fanns beskrivna.

The purpose of this degree-project was to investigate the possibilities for primary air preheating into the two smallest waste incineration boilers of Halmstad Energy and Environment. The investigation is a pre-study which has the primary goal to evaluate technical and financial offers from companies that manufacture primary air preheater, and investigate if it is technically and financially profitable to do a purchase on primary air preheaters in the future.In the pre-study it is proposed that it is most efficient to have individual primary air preheater, one for each incineration boiler and the primary air are also proposed to be preheated by hot water in the pre-study. Further in the pre-study it is proposed that the heat-exchanger should have plain tubes instead of finned tubes, to avoid getting dirty fast. The space in the boiler-room is limited, and therefore the major problem was to fit in the primary air preheaters into the boiler-room. By comparing the different offers from the companies, the result in the pre-study shows that the offer from the company C.A.

 VÄrt syfte var att undersöka hur barn mellan 3-5 Är och deras pedagoger uppleverbarns medinflytande och delaktighet i förskolans verksamhet.De metoder vi har anvÀnt i studien Àr intervjuer av pedagoger och barn, samt observationer.Vi valde att utföra undersökningarna pÄ tvÄ olika förskoleavdelningar avpraktiska skÀl. Vi har förberett, genomfört, bearbetat och analyserat vÄrt resultat frÄnförskolorna för att nÄ fram till vÄr diskussion och vÄra slutsatser.Pedagogerna i studien tycks vara medvetna om att barnen behöver ha större inflytandeöver vardagen i förskolan, och det framkommer att barnen ocksÄ önskar det ochibland kÀnner sig maktlösa. En orsak Àr att mycket i verksamheten Àr styrt och regleratvilket varken pedagoger eller barn kan pÄverka. De flesta pedagoger upplever attdÄ de provat att ha ett mer tillÄtande klimat har tillvaron blivit avsevÀrt lugnare.Respondenternas syn pÄ arbetet med barns medinflytande, samt synpunkterna somframkommer i relevant litteratur, pekar pÄ svÄrigheterna att kombinera barnens behovoch rÀtt till medinflytande i förskolan enligt styrdokumenten, och vad som Àrpraktiskt genomförbart. HÀr kan vi se att förskolans engagemang och förutsÀttningarpÄverkar, men Àven pedagogernas intresse, vilja, förmÄga och kunskap om bÄde barnenoch innehÄllet i styrdokumenten..

Svinnet av mat har i Sverige uppskattats till cirka 1 miljon ton per Är och sannolikt Àr det pÄ hushÄllsnivÄ som de största mÀngderna matsvinn uppstÄr . En fÀrsk undersökning visar att det Ärligen slÀngs uppemot 100 kilo mat per person i Sverige, vilket innebÀr stora och onödiga belastningar pÄ miljö och klimat. Genom att minska svinnet av mat minskar ocksÄ belastningen pÄ miljön. Syftet med studien har varit att studera attityder till matsvinn i svenska hushÄll samt identifiera hinder och förutsÀttningar för ett minskat svinn. Resultatet bygger pÄ sju enskilda intervjuer med konsumenter och resultatet visar att dessa respondenter ogillar att slÀnga mat och slÀnger relativt lite.

I en empirisk studie gjordes fyra djupintervjuer angÄende den psykosociala arbetsmiljön hos kvinnliga undersköterskor och pedagoger. Studien genomfördes pÄ tvÄ olika arbetsplatser inom samma organisation. Undersökningen gjordes med syftet att söka en ökad förstÄelse för medarbetarnas egenupplevda psykosociala arbetsmiljö, och Àven försöka utröna vilka faktorer som anses pÄverka och vara viktiga för densamma. En intervjuguide utarbetades, vars intention var att utreda vilka faktorer som informanterna anser sÀrskilt viktig i frÄgan. Grundstenarna för undersökningen Àr psykosocial arbetsmiljö och gruppsykologi och i förlÀngningen Àven folkhÀlsa.

Denna hermeneutiskt fenomenologiska studie har syftet att undersöka dramas potential som matematikdidaktiskt verktyg, dess möjligheter och begrÀnsningar. ForskningsfrÄgorna Àr: Vilka Àr fördelarna respektive nackdelarna med att anvÀnda drama som matematikdidaktiskt verktyg? och Vad krÀvs för att ett lÀrande i matematik ska ske, med drama som didaktiskt verktyg? Intervju och fokussamtal med erfarna pedagoger genomfördes och analyserades utifrÄn sociokulturell teori. Resultatet, delvis redovisat som narrativ, visar pÄ mÄnga fördelar: drama befÀster kunskaperna, ökar motivationen att lÀra, gör eleverna aktiva och ger ett vidgat perspektiv pÄ matematik. Gestaltandet, experimenterandet och de matematiska samtal som följer i kölvattnet av dramas lyssnande förhÄllningssÀtt, ger en djupare och rikare förstÄelse för matematik och reflektionen binder ihop de olika sÀtten att förstÄ.