Studien syftar till att ge en bild av den verklighet som pedagoger beskriver genom sina egna erfarenheter. Deras arbete med elever utgör varje skolas kärnverksamhet. En skola som det ställs många skilda förväntningar på från det omgivande samhället, pedagoger, föräldrar och elever. De erfarenheter och uppfattningar som pedagogerna bär med sig bemöter de sina elever med i sin undervisning. Bemötandet påverkar i sin tur den syn som eleverna sedan ser på sig själva med.

Förr fanns det en bild av IT och internet som en gräddfil till rikedomar och att om man som företag inte hade en hemsida så var man inte med på marknaden. Idag finns samma bild fast för Facebook som är ett av världens största sociala nätverk med 727 miljoner dagliga användare. Men eftersom att Facebook är relativt nytt och förändras ofta så finns det inte mycket litteratur eller forskning på huruvida Facebook är en effektiv plattform för marknadskommunikation. Denna studie ser på om Facebook verkligen är så effektivt och om man verkligen når så många människor. Detta genom att granska företaget Picards användning av Facebook som en plattform för marknadskommunikation, från lansering till idag, samt att se på huruvida de når sin målgrupp. Undersökningen görs genom kvalitativa samt kvantitativa intervjuer. Resultatet visar att den tidigare forskning som finns, är aktuell än idag.

Arbetet har syftat till att undersöka möjligheter till förbättringar av material och produktionsstyrningen vid ABB Machines i Västerås med målet att skapa underlag för förbättrad planering, minskad kapitalbindning och ökad leveransprecision. Det har omfattat planering från huvudplanering ner till verkstadsplanering och berört materialflödet från underleverantör fram till att produkten är färdig för leverans. Förbättringsmöjligheter inom produktionsteknik eller kvalitetsteknik har inte behandlats. ABB Machines enstyckstillverkar växelströmsmotorer i axelhöjder från 710 till 1250 mm mot kundorder. Leveransprecision mot kund och kvalitet är företagets främsta konkurrensfördelar.

Vad som kanske kan kallas den traditionella förklaringsmodellen för metaforer inom filosofin, hänvisar till metaforisk mening, en mening som sägs uttryckas av metaforer parallellt med deras bokstavliga mening. Det har också gjorts försök att skissera system för hur den metaforiska meningen kan vaskas fram ur den bokstavliga.I ?What Metaphors Mean? kritiserade Donald Davidson sådana teorier och försök, och sa att man måste överge föreställningen om den metaforiska meningen. Metaforer, skrev Davidson, betyder inget utöver det de betyder bokstavligen, och alla effekter de har som ?vanligt? språk inte har, åstadkommer de med andra medel än de lingvistiska.

Varför köper vi idag skandaler? Och varför är det främst den kända kvinnan som attribueras med skandal? Konkurrensen medier emellan ökar konstant enligt medieforskare. Givetvis väcker skandaler uppmärksamhet, vilket handlar om våra tankar och känslor, som dessutom handlar om medias närmanden oss. Detta kan även ha att göra med synen på den exponerade kvinnokroppen. Ena sidan väcker detta mannens sexuella lust och andra sidan väcker det negativ uppmärksamhet.

?Unga tjejer med invandrarbakgrund i mellanöstern och deras upplevelser i det svenska samhället? är en kvalitativ studie om hur invandrartjejer, med bakgrund i Mellanöstern, ser på sig själva i det svenska samhället, med ett särskilt fokus på deras sociala relationer, deras position i familjen och erfarenheter av hur de blir kategoriserade/stämplade som ?invandrartjejer?. Genom olika frågor kring: förhandlingar inom familjen, tjejernas sociala umgänge & kärleksrelationer, tjejernas position i det svenska samhället i förhållande till socialisation, självidentitet& identitetsskapandet, grupptillhörighet& etnisktillhörighet, etnicitet& etniskidentitet har vi ur ett sociologiskt perspektiv genomfört dessa i vår studie.  Anledningen till att vi just valt att studera detta område är att vi anser att det kan finnas en annan bild av dessa tjejer med invandrarbakgrund vilket media inte belyser. Samhället ser på att tjejer med invandrarbakgrund är förtryckta, strängt hållna och kontrollerade, men vi vill påvisa att det finns en annan bild av dessa tjejer. För att komma fram till resultatet så har vi använt oss av en kvalitativ metod med hermeneutisk ansats tematiskt strukturerade intervjuer.

Syftet med uppsatsen är att undersöka eventuella kommunikationsgap som kan finnas i en organisation. Dessa gap kan gälla en organisations profil, organisationskultur och organisationens image. För att studera detta kommer jag att genomföra kvalitativa intervjuer. Först med Brandmanager på Adidas för att få fram hur Adidas tänker kring sitt varumärke, kärnvärden och kommunikation. Tre säljare på butiksnivå kommer även att intervjuas, då butiker som är återförsäljare av Adidasprodukter.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i årskurs nio. Det är totalt 24 elevtexter från ett ersättningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna är skrivna av pojkar och tolv är skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fått är att skriva en novell utifrån en bild.Syftet med detta arbete är att se eventuella skillnader i sättet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna är. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omständigheter.

Syftet med denna studie är att studera mediernas rapportering kring ett antal specifika händelser kopplade till SOS Alarm. Med vår undersökning avser vi att bidra till kunskapen om hur tidningarna Aftonbladet och Dagens Nyheter framställer SOS Alarm i sina nyhetspubliceringar. Mediernas rapportering är viktig att studera då mediebilden av SOS Alarm kan påverka allmänhetens förtroende för denna viktiga samhällsaktör. Detta är viktigt på grund av att den bild och på det vis som medierna framställer olika händelser påverkar människor, vår sociala och kulturella kontext, att se och uppfatta verkligheten vi lever i. Medierna utgör ett kraftfullt verktyg för människors åsikter, värderingar och påverkar människors beteende.Studien har använt sig av kvalitativ textanalys och inriktat sig på 43 tidningsartiklar från Aftonbladet och Dagens Nyheter.

Företag: Midelfart Sonesson ABSyfte: Studien skulle ge en bild av vilka kriterier som är betydelsefulla för företag vid rationalisering av lagerställen. Den skulle dessutom ge en bild av vilka tänkbara ekonomiska konsekvenser som kan följa efter en rationalisering. Genom en fallstudie av ett typföretag och genom kompletterande intervjuer med kunniga inom logistik och företagsekonomi skulle författarna undersöka vilka kriterier som företagen lägger mest vikt på när de ska starta ett så stort projekt som lagerställesrationalisering, samt förstå vad kostnadsbesparingen kan bli.Metod: En studie av företaget Midelfart Sonesson AB har utförts. Primär- och sekundärdata har samlats in genom personliga intervjuer, litteratur, rapporter, och elektroniska källor.Teori: Teorin består av nio olika avsnitt som kan tillämpas på ämnet i uppsatsen. Teorin används för att förstå företagets uppbyggnad, organisation och dess handlande.

För cirka ett år sedan, hösten 2004, skedde en intensiv debatt i Sydsvenskan kring hur stadsdelen Rosengård i Malmö presenterats i media. Man menade att mediebilden som presenterats var skev i jämförelse med hur verkligheten faktiskt såg ut. Problemet med att den mediebild som presenteras av förorterna i dagspressen är skev i jämförelse med hur verkligheten ser ut är ingen ny frågeställning. Debatten har de senaste tio åren både kommit och gått kring vilket ansvar massmedia har gentemot förortsområden och dess invånare, som ofta till stor del utgörs av individer från andra kulturer. Tidningarna som säger sig värna om det demokratiska samhället marginaliserar områden som Rosengård genom en alldeles för ensidig bevakning.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur brukarna på en lågtröskelverksamhet beskriver verksamheten samt hur verksamhetens mål uppfyllts ur ett brukarperspektiv. I målbeskrivningen står att Tröskeln skall leda till meningsfull sysselsättning, ett första steg i en rehabiliteringskedja, minskat missbruk, att undvika vård- och behandlingsinsatser och ett drägligare liv. För att ta reda på detta gjordes sju kvalitativa intervjuer med besökare på Tröskeln. I analysen lyftes brukarnas bild av Tröskeln till en socialpolitisk nivå och verksamheten placerades i en alkohol- och narkotikapolitisk kontext. Tröskeln beskrevs av de intervjuade som en samlingspunkt som erbjuder gemenskap, möjlighet till personlig omvårdnad, mat och sysselsättning.

Syftet med denna studie har varit att undersöka om ett nationalistiskt budskap förekommer i tre svenska morgontidningars rapportering om fyra uppmärksammade extraordinära händelser inom svensk idrott. Undersökningen har genomförts i två delstudier, dels en kvalitativ textanalys och dels en intervjuundersökning. Undersökningen tar sin utgångspunkt i teorier som grundar sig i journalistiska arbetsmetoder så som gatekeeping-teorin och tidigare forskning om nationalism och sport som teorin om National Sporting Heroes. I den kvalitativa textanalysen var syftet att undersöka hur sportjournalister vid Dagens Nyheter, Göteborgsposten och Sydsvenskan rapporterade om de fyra uppmärksammade svenska idrottshändelserna: Tennisspelaren Mats Wilanders kokainskandal, häcklöperskan och bobåkaren Ludmila Engquists dopningskandal, Sverige och Danmarks 2-2-match i fotbolls-EM 2004 och brottaren Ara Abrahamians pallprotest i Peking-OS 2008.Den centrala forskningsfrågan var om det funnits ett nationalistiskt budskap i rapporteringen och hur det i så fall kom till uttryck. För att få en tydligare bild av hur journalister som skrev artiklar om de fyra utvalda idrottshändelserna reflekterar över hur de rapporterade genomförde vi en andra delstudie med kvalitativa samtalsintervjuer med journalister som undersökningsdeltagare.

Utifrån denna undersökning och resultat kan man dra slutsatsen att människor blir en del av samhället samtidigt som de behåller sitt ursprung och sin etniska identitet. Det för att skapa eventuell stabil självkänsla. Tillsammans skapar människor en ny mer flexibel och anpassningsbar identitet som är en mix av två kulturer som de befinner sig i. Människor skapar sin egen bild av sig själva som i sin tur speglas i samhället..

Syftet med vår fallstudie var att undersöka om läraren arbetar med multimodala uttryckssätt, såsom bild, musik, drama, teater, IKT, spel, film och CD i sin undervisning och till omfattning. Vilka utryckssätt som genomsyrar undervisningen samt vilka som utelämnas.Metodvalet som användes för vår undersökning var observationer vilket gjordes under två hela dagar respektive en heldag och två halvdagar. De som observerades var två grundskollärare i årskurs 3 respektive årskurs 4, läraren för årskurs 3 kallar vi för Lärare 1, hon arbetar på en mindre skola ute på landsbygden några mil utanför en storstad i mellersta Sverige. Den andra läraren som observerats kallar vi för Lärare 2, hon arbetar i årskurs 4 på en medelstor skola belägen i utkanten av den centrala delen i en storstad i mellersta Sverige.Observationerna gjordes utefter ett framtaget observationsprotokoll (bilaga 3) där de olika mutlimodala uttrycksformerna bearbetades och sedan analyserades. Slutsatsen var att de båda lärarna tillämpade olika multimodala uttrycksformer i sin undervisning under vår tid som observatörer.