Sökresultat:
1857 Uppsatser om En montörs vardag - Sida 30 av 124
Information till patienter efter hjÀrtinfarkt
Otterström, M & Rogius, A. Information till patienter efter hjÀrtinfarkt. En litteraturstudie. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng. Malmö högskola: HÀlsa och SamhÀlle.
LÀrares syn pÄ resurshantering i skolans verksamhet : En enkÀtstudie med verksamma lÀrare
Föreliggande studie bygger pÄ en enkÀtundersökning som genomfördes med lÀrare i Ärkurs 1 till 6 pÄ sex skolor i tvÄ kommuner. Studien försöker att ge en helhetsbild av organisationen idag, men Àven hur den har förÀndrats över tid samt innebörden av den stora omorganisationen som kommunaliseringen inneburit. Studien presenterar genom en enkÀtundersökning lÀrarnas bild av resurs som begrepp samt hur dessa bÀst bör appliceras till undervisningen. Avslutningsvis innehÄller studien Àven ett avsnitt rörande kommunaliseringens pÄverkan för lÀrarens vardag ur ett organisatoriskt perspektiv. Resultatet visar att begreppet resurs Àr svÄrt att definiera dÄ det förknippas med olika Äsikter och tankar beroende pÄ vem du frÄgar.
Medborgarskap - Ett liberalt perspektiv i en globaliserad tid
Den hÀr uppsatsen belyser problematiken medborgarskapet stÄr inför idag. I en tid dÄ vÄr vÀrld globaliseras i en ryslig fart och invandrarströmmarna Àr större Àn nÄgonsin sÄ vÀljer vi att exkludera mÀnniskor. Vi har i vÄran uppsats valt att se problemen ur ett liberalt perspektiv. Nationalstaten har lÀnge varit fokus i medborgarskaps frÄgor, men pÄ senare tid har diskurserna om ett kosmopolitiskt medborgarskap ökat. MÄngkulturalismen Àr en del av vÄran vardag, ÀndÄ sÄ vÀljer vi att stÀlla mÀnniskor utanför systemet.
Att ses och synas som sitt kön. En studie om hur transsexuellas upplevelser Àr av att passera som sitt upplevda kön
Studiens syfte har varit att undersöka hur transsexuella personer passerar som sitt upplevda kön och om det finns nÄgra skillnader mellan hur transsexuella mÀn respektive transsexuella kvinnor passerar. Transsexuella personer beskrivs ofta som en utsatt grupp i samhÀllet som ibland rÄkar ut för negativ uppmÀrksamhet genom olika typer av stigmatiseringar, till exempel för att de inte följer heteronormen. DÀrför valde jag stigma och queer som teoretiska begrepp för att analysera empirin. Materialet varvas Àven utifrÄn de centrala teman som vuxit fram genom tio kvalitativa intervjuer i en abduktiv analys. Resultatet ger sedan exempel av hur transsexuella personers vardag kan se ut genom kopplingar med hur vÀl de passerar som deras upplevda kön.
Skiftarbete : Ett arbete om kost och sömn
Skiftarbete Àr nÄgot som berör mÄnga i dagens samhÀlle. Att kÀnna sig trött och sliten efter en period med mÄnga olika skift Àr ett vanligt inslag, inte minst i polisens vardag. Vi vill med detta arbete veta hur mycket planerig som egentligen kommer att behövas för att fÄ ihop vardagen. Kost och sömn Àr de viktigaste inslagen i den vardagen och det Àr dessa faktorer arbetet inriktar sig pÄ. Hur ska vi Àta och sova för att klara av skifttjÀnstgöringen pÄ bÀsta sÀtt? För att vi som skriver och ni som lÀsare ska fÄ ut sÄ mycket som möjligt av de resultat vi kommit fram till sÄ kommer arbetet att avgrÀnsas till de nyss nÀmnda faktorerna.
Hur tas fotosyntesen upp i lÀroböcker? : - frÄn förr till nu
Denna studie undersöker hur fotosyntesen behandlas i olika lĂ€romedel frĂ„n högstadiet och gymnasiet i Ă€mnet biologi. Ăven den förĂ€ndring som skett över tiden har studerats. Studien berör dĂ€rför lĂ€roböcker frĂ„n 1970-talet fram till 2000-talet. Undersökningen har genomförts med hjĂ€lp av studier av en serie högstadieböcker och en serie gymnasieböcker, genomgĂ„ng av kursplaner och lĂ€roplaner, samt intervju med en lĂ€rare frĂ„n gymnasiet. Syftet med att intervjua lĂ€raren var att fĂ„ en inblick i hur denne upplever lĂ€robokens presentation av fotosyntesen.
FörÀldrars förmÄga att möta barns behov vid en separation
Syftet med studien var att undersöka vad personal pÄ HVB-hemmet i Lagan gör för ensamkommande flyktingbarn, vilka kÀnslor de stÀlls inför samt hur kÀnslorna hanteras. Vi genomförde en kvalitativ studie dÀr resultaten bygger pÄ intervjuer och en observation. Personalen arbetar med att socialisera in ungdomarna i samhÀllet. De finns till som stöd och försöker ge dem en meningsfull vardag genom att exempelvis uppmuntra ungdomarna till deltagande i fritidsaktiviteter.Personalen pÄverkas emotionellt av sitt arbete. De upplever frÀmst glÀdje men det förekommer situationer dÀr Àven frustration, oro eller otillrÀcklighet kan uppstÄ.
Sjuksköterskors medverkan vid livstilsförÀndringar bland kvinnor med hjÀrt och kÀrlsjukdomar
Syftet med föreliggande studie var att med hjÀlp av litteratur beskriva hur sjuksköterskor kan medverka till att livsstilsförÀndringar efterlevs bland kvinnor med hjÀrt- och kÀrlsjukdomar.Metoden som anvÀndes var en deskriptiv litteraturstudie och sökningarna gjordes i Pub Med och Academic Search. Slutligen valdes 20 artiklar ut att ingÄ i resultatet. Resultatet av sjuksköterskors arbete att medverka och lÄta kvinnorna vara delaktiga presenteras under rubriker: vÀgleda, ge stöd och undervisa. Det Àr de tre sÀtt som sjuksköterskan handlar efter utifrÄn Orhems teori om omvÄrdnadssystem.Det som framkom i artiklarna var att vÀgledning stöd och undervisning frÄn sjuksköterskor kan hjÀlpa patienterna att hitta en balans i sin egenvÄrd och införa olika livsstilsförÀndringar i sin vardag. Det framkom Àven att utbildning och stöd till familjen var lika viktigt som att fÄ stöd av dessa eller signifikanta andra.
Inomhusmiljöns betydelse för barns lÀrande : Reggio Emilia-inspirerade pedagogers perspektiv
Syftet med studie har varit att undersöka hur pedagoger pÄ Reggio Emilia-inspirerade förskolor ser pÄ inomhusmiljöns betydelse för barns lÀrande. Ett sÀrskilt fokus var hur pedagogerna anvÀnder sig av inomhusmiljön i verksamheten samt vilka möjligheter och svÄrigheter de möter i den. Metoden som anvÀnds var kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger pÄ tre förskolor med Reggio Emilia-inspiration. UtifrÄn en sammanstÀllning av intervjuerna gjordes jÀmförelser med litteratur som belyser inomhusmiljön i förskolan. Litteraturen behandlar förskolans utformning bÄde i Sverige och i de italienska förskolorna i Reggio Emilia.
I-mobbning i Ăstersund : En kvantitativ studie om en ny typ av mobbning
Internet Ă€r idag en del av ungdomars vardag. Denna relativt nya och okontrollerade miljö skapar nya möjligheter och dimensioner för mobbning. Detta arbete avser att undersöka utbredningen av mobbning via Internet (I-mobbning) bland ungdomar i Ăstersund. En enkĂ€t utarbetades och besvarades av 240 gymnasieelever i Ă„rskurs ett pĂ„ JĂ€mtlands Gymnasium i Ăstersund. Resultatet visar att under Ă„rskurs nio har var tionde elev upplevt sig mobbad via Internet.Det Ă€r mĂ€n som I-mobbar i högre grad och kvinnor som drabbas i större utstrĂ€ckning.
LÀs högt! En jÀmförelse mellan hur pedagoger i förskola och skola arbetar med höglÀsning
Skolans och förskolans lÀroplan har tydligt fokus pÄ att utveckla barns sprÄk. Forskning sÀger att höglÀsning spelar en viktig roll i barns talsprÄksutveckling. DÀrför bör höglÀsning finnas som en central del av barns vardag. Syftet med vÄrt arbete Àr att jÀmföra hur det akti-va arbetet med höglÀsning ser ut i förskolan respektive grundskolans tidiga Är. VÄrt arbete syftar ocksÄ till att ta reda pÄ om pedagogerna i förskolan och skolan anser att höglÀsningen har betydelse för barns sprÄkutveckling.
Vardagsmatematiken ? finns den?
BAKGRUND:Vi Àr intresserade av, och kommer i detta arbete att undersöka, om vardagsmatematikförekommer som en naturlig del i förskolan och grundskolans verksamhet. VardagsmatematikÀr den matematik som inte sker genom undervisningen i skolan, utan den vi stöter pÄ i vÄrtvardagliga liv. Det vi vill undersöka Àr om pedagogerna kopplar ihop matematiken medbarnens erfarenhetsvÀrld i förskolans verksamhet, och i skolans undervisning.SYFTE:VÄrt syfte Àr att ta reda pÄ om matematik anvÀnds i förskolans och skolans vardag, samt omresultatet visar pÄ en skillnad mellan förskola och skola?METODVi valde att genomföra vÄr undersökning genom observationer av pedagoger i förskola ochskola. Detta pÄ grund av att vi ansÄg att observationer pÄ bÀsta sÀtt kan besvara vÄrt syfte.RESULTAT:NÀr vi genomfört vÄr undersökning sÄg vi att den vardagliga matematiken förekom bÄde iförskola och i skola.
Personer med reumatoid artrits upplevelser av vad som pÄverkar deras livskvalitet: en litteraturstudie
Personer med RA drabbas av smÀrta, trötthet, depression och funktionsnedsÀttning. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vad personer med reumatoid artrit upplever pÄverkar deras livskvalitet. Studien baserar sig pÄ sju kvalitativa artiklar. Analysarbetet gjordes enligt kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Studien resulterade i fyra kategorier: FörÀndrad fysisk kapacitets pÄverkan, socialt stöds pÄverkan, kÀnslomÀssiga upplevelsers pÄverkan, att kunna bemÀstra sin vardag.
Stödinsatser i matematik i Ärskurs 9 och gymnasiets Ärskurs 1 : En kvalitativ studie av SUM- elevers upplevelser av övergÄngen mellan Ärskurs 9 och gymnasiets Ärskurs 1
Studien underso?ker hur SUM ? elever (elever i Sa?rskilda Utbildningsbehov i Matematik), upplever o?verga?ngen mellan grundskolans a?r 9 och gymnasieskolans fo?rsta a?r. Syftet med studien a?r att identifiera de parametrar som SUM ? elever uppfattar som framga?ngsfaktorer avseende organisation, pedagogik och motivation. Studien genomfo?rdes som en kvalitativ underso?kning med intervju som metod.
Att vara fritidspedagog Àr inte alltid lÀtt. En undersökning om fritidspedagogers ohÀlsa som handlar om stress och utbrÀndhet s
Stress och utbrÀndhet har blivit allt mer vanligt i vÄr vardag och en stor
bidragande faktor Àr arbetet. Flertal studier visar att arbetet Àr högt
relaterat till stress och utbrÀndhet, specifikt i lÀraryrket. Dock har yrket
fritidspedagoger glömts i dagens undersökningar vilket föreliggande studie
anser som ett problemomrÄde. Intentionen med undersökningen Àr dÀrför att fÄ en
förstÄelse för ohÀlsa, som handlar om stress och utbrÀndhet bland
fritidspedagoger. Studien grundas pÄ en kvalitativ metod, som har utgÄtt frÄn
sex semistrukturerade intervjuer.