Sökresultat:
1857 Uppsatser om En montörs vardag - Sida 20 av 124
Faktorer som bidrar till uppehÄllande aktivitet i staden
Allt fler mÀnniskor bosÀtter sig i stÀder och utnyttjar den i sin vardag. Det kan vara lÄngt till rekreativa platser som omkringliggade natur och parker. DÀrför tror jag att gatorna i staden kommer fÄ större betydelse för mÀnniskans vardagsrekreation. För att kunna planera för vistelse i staden tycker jag det Àr viktigt att kÀnna till vilka faktorer som bidrar till att mÀnniskan vill vistas dÀr. Det hÀr kandidatarbetet behandlar vilka faktorer som bidrar till att mÀnniskan vill uppehÄlla sig pÄ gator i staden för nÄgon form av rekreativ aktivitet.
Rörelse ? nödvÀndigt ont eller en nödvÀndig insats? : Hur nÄgra lÀrare ser pÄ rörelse i skolan
Enligt Lpo 94 ska skolan erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet. Syftet med vÄr undersökning var att försöka förstÄ lÀrarnas instÀllning till rörelse och hur de förhÄller sig till rörelse i skolans vardag. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod med intervjuer av fem lÀrare pÄ en grundskola med daglig fysisk aktivitet i form av en lektion som benÀmns rörelse. Vi har Àven genomfört ett frÄgeformulÀr för att försöka fÄ en mer övergripande bild pÄ lÀrarnas instÀllningar till rörelse. VÄrt resultat visade att det fanns olika instÀllningar bland lÀrarna.
Personen Professionen & Staden - om det sociala arbetes roll i en socialt hÄllbar (stads)utveckling
Uppsatsens syfte har varit att konkretisera vad en socialt hÄllbar utveckling skulle kunna betyda för det sociala arbetets vardag. Vilken plats socialarbetarna har att fylla och vilken typ av praktik som skulle utformas om syftet var att frÀmja en socialt hÄllbar utveckling. För att bryta ner syftet med uppsatsen i mer lÀtthanterliga bitar har jag formulerat ett antal frÄgestÀllningar; -Vad betyder begreppet socialt hÄllbar utveckling? -Vilken roll skulle det sociala arbetet kunna ha i en socialt hÄllbar utveckling?-Vilka kompetenser och konkreta handlingar behövs hos den enskilda socialarbetaren för att socialt arbete ska vara del i en socialt hÄllbar utveckling?.
Matematik i förskolan : en studie om vardagsmatematik
Syftet med studien Àr att bidra med en djupare förstÄelse av förskollÀrares förhÄllningssÀtt till matematiken och hur det pedagogiska arbetet kring matematiken ser ut. VÄra frÄgestÀllningar Àr; Vad betraktar förskollÀrarna vara förutsÀttningarna för matematik i förskolan? Hur beskriver förskollÀrarna det pedagogiska arbetet med matematiken i förskolan? Vad Àr förutsÀttningarna för att synliggöra matematiken för barnen i förskolan enligt förskolelÀrarna?I vÄrt examensarbete anvÀnder vi oss av en kvalitativ studie som undersökningsmetod. Vi genomför Ätta stycken intervjuer med förskollÀrare frÄn tvÄ olika förskolor i Eskilstuna kommun. I studien kom vi fram till att matematiken Àr en stor del av barnens vardag.
Koppling mellan matematik i skolan och i vardagslivet
Under vÄr praktik pÄ ett flertal skolor har vi upplevt att matematikundervisningen inte har verkligheten som utgÄngspunkt. Vi har emellertid uppfattat det som att mÄnga av lÀrarna anser att deras undervisning Àr verklighetsbaserad. Genom litteraturstudier och en enkÀtundersökning har vi undersökt om lÀrare och elever upplever undervisningen som verklighetsbaserad och om eleverna ser kopplingen mellan skolmatematiken och vardagsmatematiken. Vi fann att lÀrare och elever inte har samma uppfattning, elever (Är 6) har svÄrt att se nÄgot samband mellan skolans matematikundervisning och den matematik de anvÀnder i sin vardag. Eleverna inser inte att deras matematikkunskaper kommer till anvÀndning utanför skolan, detta trots att lÀrarna anser sig bedriva en verklighetsbaserad undervisning..
Motivation till en ökad inlÀrning inom historieÀmnet
Detta utvecklingsarbete undersöker hur man genom behavioristiska metoder, sÄ som betingning, försöker öka elevernas studiemotivation inför historieÀmnet. Eleverna har fÄtt jÀmföra resultaten frÄn tvÄ prov, ett före och ett efter momentets genomgÄng. De har dÀrefter svarat pÄ en enkÀt angÄende deras motivation och hur de upplever stress. Det vi kom fram till var att nÀr eleverna ser sin egen kunskapsutveckling sÄ blir de motiverade till ökade studier i historieÀmnet. Eleverna upplevde det Àven som positivt att de fick möjlighet att veta innan momentet vad det Àr som de skall kunna nÀr momentet Àr slut.
à skvÀder i hjÀrnan
Bakgrund: Epilepsi Àr den vanligaste neurologiska funktionsnedsÀttningen., trots detta Àr okunskapen om epilepsi stor och fördomarna mÄnga. Epilepsi Àr ett dolt och oberÀkneligt tillstÄnd som pÄverkar den unga mÀnniskan pÄ flera sÀtt i dennes vardag. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka ungdomars upplevelser av att leva med epilepsi. Metod: Denna studie Àr en litteraturstudie, baserad pÄ tolv vetenskapliga artiklar som systematiskt sökts och funnits i databaserna PubMed och PsycINFO. Resultat: VÄr sammanstÀllning visade att epilepsi Àr en komplex funktionsnedsÀttning som pÄverkar den unga mÀnniskan pÄ det biologiska, mentala och sociala planet.
En klick kreativitet, en droppe fantasi och en inspirerande pedagog
Uppsatsens syfte har varit att se hur tvÄ olika förskolor arbetar med bildskapande. I denna forskning ville vi Àven betrakta och belysa pedagogens roll i den bildskapande processen. Detta har gjorts genom observationer av en bildskapandeaktivitet pÄ de tvÄ förskolorna samt intervjuer av tvÄ pedagoger som arbetar dÀr. Uppsatsen Àr Àven utförd med fortlöpande litteraturstudier kopplade till vÄrt Àmne. Arbetet visar att pedagogens roll Àr avgörande för hur kvaliteten och utformningen vid en bildskapandesituation ser ut.
?DET A?R JU SA? MYCKET ANNAT HELA TIDEN? : Grundskolla?rares syn pa? digitala medier och MIK i skolan
Syftet med denna studie a?r att fa? en bild av fo?rutsa?ttningarna la?rare har att arbeta med digitala verktyg och metoder i undervisningen idag. Hur uttrycker sig den enskilde la?raren kring detta samt de nya krav som de upplever sta?lls pa? dem i denna digitala tidsa?lder? Jag intresserar mig fo?r vad la?rare anser kra?vs fo?r att kunna anva?nda ba?de tekniken, tankarna och de nya arbetssa?tten i sina klassrum. Pa? samma sa?tt intresserar jag mig fo?r vilka mo?jligheter och hinder de ser, och hur de uttrycker sig kring la?randet i en digital vardag.
En kvalitativ studie om förskollÀrares syn pÄ pedagogisk dokumentation.
Under min högskole- och verksamhetsförlagda utbildning har jag blivit intresserad av pedagogisk dokumentation. Jag har upplevt att det genomförs och anvÀnds pÄ olika sÀtt, men att tiden ofta upplevs som en stressfaktor för mÄnga, vilket resulterar i att dokumentationen ibland lÀggs Ät sidan eller prioriteras bort helt och hÄllet.
Mitt intresse har varit att efterforska förskollÀrares syn pÄ pedagogisk dokumentation i förskolans vardag och fÄ inblick i hur de anvÀnder sig av dokumentation i utvecklingssyfte.
Resultatet visar pĂ„ en övervĂ€gande positiv syn hos förskollĂ€rare. Ăven negativa aspekter sĂ„som tidsbrist, ibland alltför stora barngrupper och tidvis frĂ„nvaro av ordinarie personal har framkommit i undersökningen. Olika synsĂ€tt pĂ„ dels det praktiska genomförandet av dokumentationsprocessen, dels pĂ„ vad som bör dokumenteras har bidraget till en fördjupad förstĂ„else för hur olika förskolor arbetar med dokumentation..
Grön Marknadsföring - Genuin och Integrerad?
SamhÀllet har pÄ senare tid allt mer uppmÀrksammat frÄgor angÄende miljö och klimatförÀndringar. För mÄnga företag har det blivit en viktig del att visa pÄ miljöengagemang, varpÄ marknadsföring av gröna attribut har blivit vardag.Denna uppsats undersöker vad som ligger till grund för fyra företags satsning pÄ grön marknadsföring, samt undersöker dessa företags bakomliggande miljöarbete.De fyra fallföretagen Àr verksamma i energibranschen och har alla sitt sÀte i sydsverige. De huvudsakliga slutsatserna i undersökningen var att graden av engagemang speglade av sig i hur vÀl företagen lyckades med frÄgor kring marknadsföring av gröna attribut, samt att en vÀl fungerande grön marknadsföring har sin grund i ett trovÀrdigt bakomliggande miljöarbete..
Var Dags Brus : En inblick i ljudkÀnsliga personers vardag
Detta Àr en kvalitativ undersökning om icke diagnostiserad ljudkÀnslighet. Syftet Àr att skildra den subjektiva upplevelsen av ljudkÀnslighet hos ljudkÀnsliga personer. Tolv informanter har svarat pÄ ett frÄgeformulÀr rörande sin upplevelse som ljudkÀnslig och hur detta pÄverkar vardagen. Studiens resultat visar att faktorer som stress, sömnproblem och starka ljud bidrar till ökad kÀnslighet. Strategier för att hantera ljudkÀnsligheten i vardagen presenteras.
Barns lek : En vÀg till social kompetens?
Uppsatsen handlar om hur förkolebarn hanterar samspelet i den fria leken. Uppsatsens syfte Àr att genom observationer undersöka hur 4-Äringar hanterar samspelet i den fria leken pÄ förskolan, samt genom intervjuer ta reda pÄ hur barnen ser pÄ detta. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av semi-strukturerade intervjuer, samt ostrukturerade och osystematiska observationer. Dessa utfördes pÄ tvÄ olika förskolor, en i norra Sverige och en i södra. VÄr studie genomsyras av de tre sociala lekreglerna, samförstÄnd, ömsesidighet och turtagande.
Musik och blogg i spanskundervisningen - En aktionsstudie pÄ gymnasiet
I vÄrt examensarbete undersöker vi anvÀndningen av musik som didaktiskt medel i sprÄkundervisningen med hjÀlp av en blogg, samt hur musiken pÄverkar sprÄkinlÀrningen hos gymnasieelever. VÄrt syfte Àr att ta reda pÄ om musiken och bloggen som didaktiska medel kan göra sprÄkundervisningen mer motiverande och lustfylld för ungdomar och pÄ sÄ vis bidra till en fördjupad kunskap inom Àmnet. VÄra frÄgestÀllningar Àr:
? Hur kan musiken bidra till att motivera eleverna att vilja lÀra sig ett frÀmmande sprÄk?
? PÄ vilket sÀtt kan musiken bidra till elevernas sprÄkinlÀrning?
För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av olika teorier om andrasprÄksinlÀrning, samt av sociokulturella teorier. Vid val av metod har vi inspirerats av aktionsforskning.
Mellan Himmel och Jord : - en reflektion och analys av en filmproduktion
Under 12 arbetsveckor har vi i projektgruppen producerat en dokumentÀrfilm för en extern kund, Svenska Kyrkan. En film med 70 procent samtal och de övriga procenten har fördelat emellan, reportage, miljö och klippbilder. Samarbetet oss mellan oss tre har fungerat bra, med samarbetet med uppdragsgivaren inte fungerat lika önskvÀrt. DÀr problem med löften, förseningar i tidsplanen och snabba omstruktureringar tillstötte. Jag har applicerat Bill Nichols modus pÄ mitt verk samt jÀmfört verk som hÄller kriterierna för de modus som Nichols beskriver.