Studien hade som syfte att lyfta fram och utröna förekomsten av genusperspektiv iforskningen samt hur det speglas från lärare inom naturvetenskapliga ämnen och tekniki deras undervisning. En intervjustudie och en litteraturstudie betraktades parallellt.Undersökningen sågs från ett intersektionellt perspektiv med tonvikt på genus menbeakta specifikt klass och etnicitet.Fokuseringen i intervjuerna var att försöka nå lärarnas egna lösningar runt deföreställningar de har av genusproblematiken utifrån problemfrågorna. Resultatet avlitteraturstudien visar att det har hänt mycket under de senaste åren inom de aktuellaproblemområdena både nationellt och internationellt. Flickorna visar ett bättre resultatteoretiskt och har generellt högre betyg än pojkar i naturvetenskapliga ämnen. När detgäller intervjustudierna framgick genusmedvetenhet inte lika klart.

ABSTRAKT Eklund, Christine & Irehjelm, Jan-Olof (2010). När matematikresultaten sjunker. En fallstudie om en skolas arbete för att öka måluppfyllelsen (When the results in mathematic are decreasing. A case study about a team´s work to increase the goal attainment). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Vårt syfte har varit att undersöka effekterna av ett arbetslags arbete kring ökad målupp-fyllelse i matematik.

Mot bakgrund av globaliseringen, vårt mångkulturella samhälle och den visuella kulturen som kommit att spela allt större roll i våra vardagliga liv synliggör studien vikten av att utveckla interkulturella metoder för lärande inom det bildpedagogiska fältet. Sverige ligger efter länder som Storbritannien, USA och Canada där forskning och utveckling inom bildämnen med mångkultur, mångfald och identitet i fokus pågått under längre tid. Då den forskning på området som finns i Sverige mestadels behandlar interkulturell pedagogik i allmänhet undersöker studien hur interkulturell pedagogik kan appliceras specifikt på bildämnet.Utifrån en fältstudie i två mångkulturella skolor undersöks på vilka sätt ett interkulturellt perspektiv kan användas i bildundervisning och hur man kan skapa inkluderande bildundervisning genom interkulturell pedagogik. Fältstudien bearbetas och diskuteras utifrån teorier om interkulturell pedagogik, kritisk pedagogik, visuell kultur och identitetsskapande. Resultatet av undersökningen ger flera exempel på interkulturell och inkluderande bildundervisning, som man skulle kunna arbeta vidare med.Studien visar både likheter och skillnader mellan de två skolorna men illustrerar framförallt hur mångkulturalitet kan vara olika.

Bräckt vatten smakar som tårar ? En studie baserad på upplevelser inom Socialförvaltningen i Halmstad kommun beträffande hedersrelaterat våld och förtryck.Syftet med studien är att undersöka hur Socialförvaltningen i Halmstad arbetar med hedersfrågor. Vi vill fånga de olika aktörernas upplevelse och förståelse av fenomenet hedersrelaterat våld och förtryck.Studien är baserad på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och resultatet är analyserat med hjälp utav teorierna Intersektionalitet, Postkolonial teori och den Mångkulturella triaden.Resultaten visar på att det finns en ambivalens kring hur intervjupersonerna väljer att definiera hedersrelaterat våld och förtryck och att detta dels bygger på att de är präglade av postkoloniala tankar om ?Den Andre? och dels att de i större utsträckning anammat ett intersektionellt tänkande genom vilket man förstår fenomenet hedersrelaterat våld och förtryck ur variabler såsom kön, klass och etnicitet. Inom Socialförvaltningen i Halmstad urskiljs inte ?hedersrelaterat våld? som en egen kategori från ?våld i nära relationer?.

Studiens syfte är att undersöka genuspedagogers praktik och upplevelse av sitt arbete. Metoden som används är en kvalitativ enkätundersökning och undersökningsgruppen utgörs av utbildade genuspedagoger i förskola, grundskola och gymnasium. Studien skrivs ur ett socialkonstruktivistiskt intersektionellt feministiskt perspektiv. Resultatet visar att det finns lika många genuspedagogiska inriktningar som det finns genuspedagoger. Detta till trots kan vissa gemensamma mönster urskiljas.

Syftet med detta arbete är att få en fördjupad förståelse av elevers syn på skola och utbildning på en privat religiös friskola med inriktning mot islam. Det empiriska materialet bygger på 8 stycken intervjuer med elever från en femteklass på en privat religiös friskola skola med inriktning mot islam. Intervjuerna har sedan analyserats, baserat på ett teoretiskt ramverk för att sedan tolka intervjuerna ur specifika perspektiv teorin om rollteori och skolkultur. I studien framgår det att eleverna upplever att det existerar mobbning i den grad att det upplevs som ett problem på skolan. Vidare framkommer det att eleverna upplever att både lärare och elever har ett otrevligt bemötande mot varandra på skolan.

Min hypotes är att Gefle Baptistförsamlingen borde vara en arbetarförsamling. Mitt huvudsyfte är att göra en social klassificering av Gefle Baptistförsamling vad gäller klass, kön och ålder. Ett annat syfte är att undersöka vad Gefle Baptistförsamling ansåg vara viktig information om sina medlemmar samt att undersöka om vilka medlemmar som blev uteslutna från församlingen och varför. Klassificeringsschemat har hämtats från Sven Lundkvist och tillägg på schemat har gjorts av mig själv och Udd. Arbetarklassen utgjorde liksom kvinnorna en stor majoritet i församlingen, medan styrelsen utgjordes av män, troligen från medelklassen.

Denna uppsats är baserad på en kvalitativ studie, ur ett journalistiskt perspektiv, kring hur användare och avsändare kan använda sig av tekniken webb-TV som finns idag. Hur kan intressenterna bäst nyttja tekniken och hur ser framtiden ut? Syftet med denna uppsats var att få reda på hur användare och avsändare anser att de kan använda sig av webb-TV. Uppsatsen har teoretisk utgångspunkt i bland annat Hvitfelt, Picard och Alströms tankegångar och grundar sig på intervjuer med sex stycken avsändare samt tre stycken användare av mediet. För att pröva den kvalitativa undersökningens resultat har även en enkätundersökning genomförts i en klass med journalistikstuderande på högskolenivå.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare uppfattar, hanterar och arbetar med andraspråkselevers språkutveckling i undervisningen samt granskar hur samarbetsformer med andra lärarkategorier ser ut för att stötta språkutvecklingen för andraspråkselever. Genom kvalitativ metod har fem lärare i grundskolans tidigare år intervjuats och därmed illustreras ett axplock av lärare och deras uppfattning. Resultaten påvisar att undervisningen präglas av individualisering i en klass med andraspråkselever. För att stödja andraspråksinlärning ligger fokus på att utveckla elevernas ordförråd vilket sker främst genom muntlig kommunikation. Begreppsbildningen underlättas med hjälp av konkret material och vanligast förekommande är bilder, filmer och upplevelser.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs 1 respektive 3 beskriver och motiverar sitt arbete med språkutveckling och läsförståelse tillsammans med högläsning. Studien utgår från följande frågeställningar:Hur beskriver och motiverar lärare sitt arbete med högläsning?Vilka arbetssätt används för att förstärka högläsningens effekt på elevernas språkutveckling?Hur arbetar lärare så att elevernas läsförståelse gynnas tillsammans med högläsningen?Skiljer sig det aktiva arbetet med högläsning åt mellan årskurs 1 och årskurs 3 i just de här skolorna? I så fall hur?Studien gjordes med hjälp av en enkät som har besvarats av 50 lärare och intervjuer med fem lärare som arbetar i årskurs 1 och årskurs 3. Studien utgår fyra teorianknytningar och dessa är Lev Vygotskijs teori om sociokulturellt perspektiv, Vygotskijs teori "Zone of proximal development", Aidan Chambers teori om boksamtal och Barbro Westlunds teori om lässtrategier. Resultatet av studien visar att lärarna beskriver högläsning som ett positiv arbetssätt som utvecklar elevernas språkkunskaper och läsförståelse.

Syftet med denna studie är att belysa och diskutera värdegrundsarbete med skönlitteratur som grund inom svenskämnet. För att visa exempel på hur intressanta ämnen ur ett värdegrundsperspektiv kan lyftas fram till diskussion i klassrummet har vi valt en kvalitativ och innehållsanalytisk metod med hermeneutisk inriktning där vi studerar intriger och händelseförlopp ur J. K Rowlings Harry Potter och De vises sten (2010) samt John Ajvide Lindqvists Låt den rätte komma in (2005). Därefter relateras de utvalda avsnitten ur dessa skönlitterära böcker till värdegrundsformuleringarna i Lpf 94, författare inom skoletik samt genremässiga konventioner inom litteraturfältet. Vi konkretiserar, preciserar och problematiserar också värdegrundsformuleringarna i vår forskningsbakgrund.

Syftet med den här uppsatsen är att få en förståelse för pedagogers tankar kring arbete i åldersblandade klasser. Jag har genomfört intervjuer med fyra lärare som alla har erfarenheter både av åldersblandade och åldershomogena klasser. Lärarna arbetar på två olika skolor. Den ena skolan arbetar inte längre åldersblandat utan har valt att gå tillbaka till åldershomogena klasser. Resultatet visade det både finns fördelar och nackdelar med åldersblandade klasser.

Mot bakgrund av globaliseringen, vårt mångkulturella samhälle och den visuella kulturen som kommit att spela allt större roll i våra vardagliga liv synliggör studien vikten av att utveckla interkulturella metoder för lärande inom det bildpedagogiska fältet. Sverige ligger efter länder som Storbritannien, USA och Canada där forskning och utveckling inom bildämnen med mångkultur, mångfald och identitet i fokus pågått under längre tid. Då den forskning på området som finns i Sverige mestadels behandlar interkulturell pedagogik i allmänhet undersöker studien hur interkulturell pedagogik kan appliceras specifikt på bildämnet.Utifrån en fältstudie i två mångkulturella skolor undersöks på vilka sätt ett interkulturellt perspektiv kan användas i bildundervisning och hur man kan skapa inkluderande bildundervisning genom interkulturell pedagogik. Fältstudien bearbetas och diskuteras utifrån teorier om interkulturell pedagogik, kritisk pedagogik, visuell kultur och identitetsskapande. Resultatet av undersökningen ger flera exempel på interkulturell och inkluderande bildundervisning, som man skulle kunna arbeta vidare med.Studien visar både likheter och skillnader mellan de två skolorna men illustrerar framförallt hur mångkulturalitet kan vara olika.

Syftet med studien är att beskriva och analysera elevers och lärares uppfattningar om elevdemokrati i undervisningen. Frågeställningarna som vi utgår ifrån är följande:? Hur uppfattar elever elevdemokrati?? Hur arbetar lärare för att utföra uppdraget att ?undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer??? Hur påverkar ett demokratiskt arbetssätt undervisningen och elever?? Hur uppfattar elever och lärare betydelsen av elevdemokrati?Studien bygger på kvalitativa intervjuer med både lärare och elever i årskurs fyra. Vi har genomfört intervjuerna i sex klasser med en lärare och tre elever från varje klass.Efter genomförandet av studien har vi fått en tydligare bild av hur elevinflytande kan se ut i skolan och vilken betydelsefull, svår och utmanande uppgift lärarna har att uppfylla läroplanens mål att undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer. Till stor del tycker vi att lärarnas och elevernas syn på hur elevinflytandet i klassrummet fungerar stämmer väl överens.Vi uppmärksammade att alla lärare jobbar för att eleverna ska ha inflytande i skolan, det skiljer sig däremot hur mycket inflytande eleverna har och över vad.

Syftet med undersökningen är att ta reda på vad elever och lärare på gymnasieskolans teoretiska program menar vara orsaken till ?skolmisslyckanden? i gymnasiet och hur man kan arbeta pedagogiskt och specialpedagogiskt för att minska antalet ?skolmisslyckanden?. Undersökningen har gjorts med en kvalitativ metod, där 28 elever i årskurs ett och tre på ett teoretiskt program i gymnasiet, samt fyra av deras lärare har intervjuats. Intervjuerna har bearbetats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. De teoretiska utgångspunkterna för arbetet är Antonovskys salutogena perspektiv, Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori samt Dilemmaperspektivet. Resultatet av undersökningen visar att den huvudsakliga orsaken för ?skolmisslyckanden? enligt eleverna och lärarna i undersökningen är brist på motivation hos eleverna.