Stockholm, Sveriges huvudstad blev framröstad som Europas miljöstad och en vision Àr att öka elproduktionen av vindkraft frÄn ca 3 TWh/Är till 30 TWh/Är pÄ 10 Är vilket Àr en markant ökning. Detta medför installation av mÄnga vindkraftverk, bÄde i stora fria ytor men Àven i urbana miljöer. MÄnga delar av centrala Stockholm Àr under utveckling, dÀr vissa stadsdelar ligger mer strategiskt Àn andra och hÀr bör man utnyttja vindförhÄllandena maximalt.Rapportens syfte Àr att undersöka om förutsÀttningarna för installation av smÄskalig vindkraftfinns i Liljeholmskajen, söder om Stockholm. För att avgöra om förutsÀttningarna finns har elproduktionen för tvÄ vindkraftsmodeller kartlagts och en socialundersökning i omrÄdet genomförts. Vidare har olika anvÀndningsomrÄden utretts.De undersökta modellerna har visat en Ärlig pÄ produktion pÄ 13,4 MWh respektive 25,8 MWh, och den maximala ljudnivÄn som uppfattas ligger under den tillÄtna grÀnsen i stadsmiljö.

Alla organisationer, oavsett verksamhetsinriktning, Àr i behov av att planera sin verksamhet. En sÀrskild form av planering som fokuserar pÄ den nÀrmsta framtiden Àr budgetering. Budgeteringens betydelse varierar frÄn organisation till organisation och diskussioner kring budgeteringens syften och om företeelsen Àr under utveckling eller avveckling förekommer ? men i de flesta verksamheter utgör budgetar och den process som leder fram till dem en viktig del av den ekonomiska styrningen.Författarna till den föreliggande studien undersökte ett företags befintliga budgetsystem och dess funktioner och analyserade det innovativa klimatet pÄ arbetsplatsen. Författarna undersökte Àven korrelationen mellan budgetsystemet och innovation; vilka innovationsfrÀmjande respektive innovationshÀmmande effekter systemet har samt om och i sÄ fall hur budgetsystemet kan anvÀndas som ett verktyg för att stÀrka det innovativa klimatet pÄ företaget.

EnergianvÀndningen i Sverige mÄste minskas, eftersom den bidrar till stora utslÀpp av vÀxthusgaser som pÄverkar vÄrt klimat negativt. Byggnadssektorn bidrar starkt till dessa utslÀpp, eftersom 40 procent av Sveriges energianvÀndning kommer frÄn bostÀder och lokaler. Passivhus, som Àr en byggnad utan traditonellt vÀrmesystem, kan vara en lösning för att minska energianvÀndningen i byggnader. Ett passivhus vÀrms upp av den energi som alstras frÄn mÀnniskor och de hushÄllsapparater som anvÀnds i huset. Trots att passivhusen kan bidra positivt till klimatförbÀttring, har de ÀndÄ inte fÄtt nÄgot större genomslag pÄ den svenska marknaden.

Detta arbete har tillkommit i samarbete med Fredells. Fredells Àr ett familjeföretag som grundades för över 100 Är sedan och som fortsatt drivs av familjen Fredell. Fredells Àr en komplett leverantör av byggmateriel till smÄ och stora företag och konsumenter i Stockholmsregionen. Företagets styrka Àr att kunna erbjuda helhetslösningar till sina kvalitetsmedvetna kunder. För att kunna vara flexibla och snabbt skrÀddarsy lösningar till sina kunder har Fredells en integrerad trÀindustri med hyvleri, impregnering och prefabricerade byggelement.

Intraprenörskap Àr ett relativt okÀnt begrepp i jÀmförelse sin motsvarighet entreprenörskap. Intraprenören kan stÄ för förnyelse och mervÀrdesskapande inom en redan etablerad organisation. För att besvara problemformuleringen ?Vilken inverkan samt betydelse kan individen och den organisatoriska kontexten ha för intraprenörskap?? besvarades forskningsfrÄgornaFinns det nÄgra gemensamma egenskaper att identifiera bland intraprenörer som kan kopplas till dess innovativa arbete?GÄr det att identifiera nÄgra sÀrskilda kontextuella förutsÀttningar som krÀvs för att intraprenörskap ska uppstÄ?Vem, vad eller vilka kan vara skapare av den intraprenöriella organisatoriska kontexten?Studien utfördes genom en kvalitativ metod med hermeneutiskt synsÀtt samt tolkning. Urvalet utgjordes av sex anstÀllda intraprenörer inom olika organisationer, vilka belönats med bemanningsföretaget Talentia ABs pris för intraprenöriellt arbete.

MĂ„let med detta examensarbete, utfört pĂ„ uppdrag av Vectura Consulting AB, har varit att undersöka möjligheten att ansluta en vindkraftpark till jĂ€rnvĂ€gens kontaktledningsnĂ€t. Möjligheten att koppla om vindkraftparken till jĂ€rnvĂ€gens hjĂ€lpkraftnĂ€t, som bland annat förser vĂ€xelvĂ€rmare och signalsystem med effekt, har ocksĂ„ undersökts. Eftersom kontaktledningsnĂ€tet och hjĂ€lpkraftnĂ€tet arbetar med olika frekvenser och spĂ€nningar, 16? Hz och 15 kV respektive 50 Hz och 22 kV, mĂ„ste dĂ€rför en komplett krets för frekvensomvandling, spĂ€nningsomvandling och omkoppling tas fram. Projektet har begrĂ€nsats till en del av Botniabanan, strĂ€ckan Örnsköldsvik-Nordmaling.I denna rapport har trafikfrekvensen pĂ„ den valda strĂ€ckan pĂ„ Botniabanan undersökts för att bestĂ€mma en genererad effekt till inkopplingspunkten, samt för att undersöka nĂ€r det kan vara lĂ€mpligt att koppla om till hjĂ€lpkraftnĂ€tet.

Innovation har en mycket hög prioritet bland mÄnga företag för att uppnÄ lönsam organisk tillvÀxt.TyvÀrr visar studier att majoriteten av alla företag inte Àr nöjda med den avkastning de uppnÄr pÄderas satsningar pÄ produktutveckling och innovation. DÀrför har mÄnga företag implementeratinnovationssystem dÀr den finansiella vÀrderingen av projektet Àr mycket betydelsefull vid beslut omuppstart och lansering av projekt.NuvÀrdesberÀkning av framtida kassaflöden (Net Present Value, NPV) Àr den idag helt dominerandemetoden att finansiellt vÀrdera ett innovationsprojekt. Syftet Àr att mÀta det finansiella vÀrde somprojektet skapar för aktieÀgarna. NPV Àr matematiskt enkelt att berÀkna och komplexiteten ligger idet stora antalet antaganden som krÀvs. En annan begrÀnsning med NPV Àr dess stora svÄrighet attvÀrdera möjligheter till strategiförÀndringar (flexibilitet) inom ett investeringsprojekt.Uppsatsen syftar till att skapa en ökad förstÄelse och medvetenhet runt hur ett företag i praktikenhanterar och finansiellt vÀrderar innovativa projekt.

Denna rapport omfattar skapandet av en trÀningsmiljö tÀnkt att placeras utomhus i Karlstad och Àr anpassad för rullstolsburna individer. Arbetet har utförts pÄ uppdrag av Karlstad kommun och motsvarar som ett examensarbete för högskoleingenjörsexamen inom Innovationsteknik och Design, vid fakulteten för HÀlsa, Natur och Teknikvetenskap. Arbetet har utförts vid Karlstad Universitet under vÄren 2014.Karlstad kommun har sett ett behov av trÀningsutrustning i utomhusmiljö tillgÀngligt för rullstolsburna. PÄ mÄnga trÀningsplatser i dagslÀget stÀngs rullstolsburna ute frÄn trÀning dÄ det finns fÄ möjligheter att justera den utrustning som erbjuds. Ur ett anvÀndarperspektiv anses trÀningsmöjligheterna vara otillrÀckliga vilket har legat till grund för detta arbete.UtfrÄn uppdragsgivarens synpunkt och krav samt genom informationsinsamling, intervjuer och obervationer formulerades en produktspecifikation.

Implementeringen av ett ERP-system ses inte lÀngre som en ren informationsteknisk angelÀgenhet utan en förÀndring som pÄverkar hela verksamheten. En implementering, ur vÄrt perspektiv, Àr en införandeprocess som har sin början i organisationens motiv till en implementering, valet av system och val av leverantör. Implementeringens omfattning strÀcker sig i vÄr studie till den dag hela systemet tas i bruk. ForskningsfrÄgor som denna uppsats behandlar Àr vad som karaktÀriserar en implementering av ERP-systemet SAP R/3 samt vad som innefattas i implementeringsbegreppet.Uppsatsen har utförts genom en komparativ kvalitativ fallstudie dÀr data inhÀmtats genom semistrukturerade intervjuer. VÄrt teoretiska fundament utgÄr ifrÄn Ätta teoretiska sektioner och benÀmns som ?oktanten?.

During the spring semester of 2012 did Petra Hollsten independently a thesis on reducing the environmental impact of capsule for coffee, tea and chocolate. The work was performed at Karlstad University, Faculty of Technology and Science under the Bachelor of Science program in innovation, technology and design. The project's scope is at 22.5 points.The employment for this project is the company Löfbergs Lila AB in Karlstad. Supervisor at the Principal has been Maria Herou Wallner and Sandra Lyxell, product managers. Supervisor at Karlstad University is Monica Jakobsson, lecturer and program leader for innovation and design engineering program.

Kandidatuppsats, Civilekonomprogrammet, Managementfördjupningen, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, VÀxjö, 2FE01E, VT2011Författare: Tobias Andersson, Victor Larsson & David HÀggbergHandledare: Viktorija KalonaityteTitel: Den MÀnskliga Sidan av Kvalitet ? Kommunikation, Deltagande & InnovationUndertitel: En TQM -inriktad fallstudie om Volvo LastvagnarBakgrund: Totalt Quality Management (TQM) Àr ett program som syftar till att förbÀttra företagets konkurrenskraftighet med hjÀlp av ett fokus pÄ kvalitet och en stÀndig förbÀttring av processer och arbetssÀtt. TQM bestÄr av en uppsamling vÀrderingar som bl.a. betonar kundfokus, total involvering och stÀndig förbÀttring. TQM har dock stora likheter med en filosofi och kan snarare betraktas som ett synsÀtt vilket skapar svÄrigheter att skapa en gemensam förstÄelse och kommunicera den hÀr förstÄelsen vidare genom företagets hierarkiska nivÄer.Syfte: VÄrt syfte Àr att undersöka hur kommunikationen inom produktionens hierarkiska nivÄer hanteras för att förmedla vÀrderingar, antaganden och tillvÀgagÄngssÀtt samt pÄ sÄ sÀtt skapa en förstÄelse för hur ett kontinuerligt arbete med kvalitetsförbÀttring fungerar.

Idag produceras och konsumeras tjÀnster i mycket större utstrÀckning Àn varor. TjÀnstesektorn stÄr idag för den dominerande ekonomiska aktiviteten i vÀrlden. Trots detta Àr de flesta ekonomistyrningsmodeller och prestationsmÀtningssystem utvecklade för tillverkande företag. TjÀnstens karaktÀristik Àr unik och den komplicerar företagets planeringsmöjligheter. Detta beror ofta pÄ att en tjÀnst konsumeras i samband med att den produceras.

FrÄn att en organisations frÀmsta fördel skulle vara att vara förutsebar för sin omgivning och spela pÄ sÀkra kort till kravet pÄ förmÄgan att uppfylla de roller i det oklara och flytande som vÀrdenÀtverket krÀver, vilket frÀmjar kreativitet och innovation, Àr steget lÄngt. NÀtverkssamhÀllets nya och fler platser att sprida information pÄ ger nya möjligheter och krav för utvecklandet av den organisatoriska kommunikativa förmÄgan. Avgörande för framgÄng Àr organisationers utvecklande av ett bredare strategiskt fokus och utvecklandet av entreprenörskap Àr avgörande för ett optimalt fungerande i det nya nÀtverkssamhÀllet. (Hamrefors, 2009)Entreprenörsjakten AB Àr en organisation som kan hjÀlpa samhÀllet att utveckla mÀnniskors entreprenöriella förmÄga för att dessa i sin tur skall skapa nytt vÀrde eller ekonomisk framgÄng. FrÄgan Àr vilka ÄtgÀrder behövs för att Entreprenörsjakten AB skall utveckla sin organisatoriska kommunikativa förmÄga sÄ att den stödjer innovativ utveckling, nytt vÀrde eller ekonomiska framgÄng för organisationen i synnerhet och samhÀllet i allmÀnhet.Det Àr de fyra verksamhetsdimensionerna; process, struktur, social interaktion och omvÀrldsrelationer som spelar avgörande roller vid utvecklande av organisatorisk kommunikativ förmÄga.

I denna rapport kommer du som lÀsare kunna ta del av en redogörelse över det arbete som den undertecknade gruppen har utfört i kursen KPP305, Examensarbete produktutveckling, 30hp. Detta arbete har sin grund frÄn en tidigare lÀst kurs, pÄ MÀlardalens Högskola, som gick under namnet Industridesign 2. Under denna kurs utdelades en uppgift som bestod i att ?möjliggöra musicerande för funktionshindrade?, och gruppen tog dÀrmed fram ett visuellt koncept över ett fotanpassat instrument för mÀnniskor med rörelsehinder i överkroppen. Detta examensarbete kan ses som en fortsÀttning pÄ den just nÀmnda uppgiften.Under hela projektet har gruppen haft en nÀra dialog tillsammans med mÀnniskor som befinner sig inom berörande branscher sÄsom instrumentbyggare, reumatiker, funktionshindrade med flera.

Alla vindkraftsetableringar föregĂ„s av en projekteringsfas dĂ€r den tĂ€nkta platsen undersöks grundligt samtidigt som tillstĂ„nd ska sökas och beviljas. Detta Ă€r en kostsam process som tar flera Ă„r och det Ă€r inte ovanligt att projekteringar lĂ€ggs ner och en etablering uteblir, vilket Ă€ven gör att projekteringen blir riskfylld. MĂ„lsĂ€ttningen med detta arbete Ă€r att göra en förundersökning som utreder vilka förutsĂ€ttningar Åsberget har för vindkraft. Resultatet redovisas i denna rapport och ska fungera som ett beslutsunderlag med syftet att underlĂ€tta vid en framtida projektering.Förundersökningen har utgĂ„tt ifrĂ„n en initial utvĂ€rdering som gjorts vid ett tidigare tillfĂ€lle och utöver detta har Ă€ven frĂ„gor relevanta för en projektering stĂ€llts. För att kunna besvara frĂ„gorna har inom branschen vanligen anvĂ€nda metoder i största möjliga mĂ„n anvĂ€nts.