Varje Är drabbas mellan 200-300 barn av cancer. FörÀldrarna till dessa barn stÀlls inför en ny verklighet dÀr hela tillvaron vÀnds upp och ner. Syftet med studien var att belysa förÀldrars upplevelser nÀr ett barn drabbas av cancer. Studien baserades pÄ tre sjÀlvbiografiska böcker som analyserades enligt Dahlbergs (1997) innehÄllsanalys för kvalitativa studier. Analysen resulterade i sju kategorier som omfattar förÀldrarnas upplevelser i samband med att deras barn drabbades av cancer.

Bakgrund: VÄld beskrivs som sÄvÀl fysiskt som verbalt vÄld men Àven som hot om vÄld. Det finns ingen entydig definition utan det Àr en individuell upplevelse. VÄrdsektorn Àr en av de mest utsatta arbetsplatserna för vÄld och patienten Àr oftast den som utför vÄldshandlingen. Det finns flera orsaker till att patienter kan bli vÄldsamma. Det finns ett mörkertal i rapporteringen av vÄldshÀndelser.

Uppsatsen klarg?r m?jligheterna till att inf?ra ett assisterande AI-verktyg f?r att hj?lpa till i bed?mningen av vittnesutsagor i brottm?l i den svenska straffprocessr?tten. Uppsatsen fastst?ller att det finns ett r?ttsligt utrymme med m?jlighet f?r detta dels utifr?n den nuvarande lagstiftningen och den fria bevispr?vningen samt nya lag?ndringar och reformer. Tekniskt sett ?r skapandet av ett AI-verktyg av det slag som uppsatsen f?resl?r m?jligt, men det kr?ver en komplex ML-modell med omfattande tr?ning.

I takt med att stÀder fortsÀtter att vÀxa och stadsplanerares medvetenhet om grönskans positiva effekter pÄ omgivningen vÀcks, ökar intresset för att anvÀnda Ànnu outnyttjade vertikala ytor pÄ byggnader till vÀlgörande vÀxtlighet. Mycket Àr kÀnt kring nyttan med gröna fasader. Dess isolerande inverkan mot buller och temperaturvÀxlingar, den luftrenande inverkan (Perini et al., 2011) och de estetiska möjligheterna. Den praktiska erfarenheten kring vÀxtvÀggar i vÄrt nordiska klimat Àr emellertid fortfarande begrÀnsad. Den bristande erfarenheten gör osÀkerheten stor rörande möjligheten att satsa pÄ gröna fasader i form av vÀxtvÀggar, exempelvis vid planering av nya byggprojekt. En stor osÀkerhetsfaktor kring vÀxtvÀggar Àr dess skötsel. Syftet med det hÀr arbetet Àr att klargöra vilka faktorer som Àr avgörande för det övergripande skötselbehovet hos vÀxtvÀggar, samt att hitta ett sÀtt att förutsÀga och/eller jÀmföra och kvantifiera faktorerna. För att kunna komma fram till vad dessa faktorer bestÄr i har jag besökt platser dÀr vÀxtvÀggar Àr uppförda samt gjort intervjuer med personer som har stor kunskap i Àmnet vÀxtvÀggar i nordiskt klimat. Eftersom det inte finns mycket litteratur att finna kring Àmnet skötsel av vÀxtvÀggar i nordiskt klimat, har informationen som framkommit vid intervjuerna haft en central betydelse. De faktorer som framkommit som betydelsefulla för skötselbehovet hos vÀxtvÀggar har sammanstÀllts i ett bedömningsverktyg dÀr de delats upp i dels faktorer hos vÀggen, dels faktorer hos vÀxtvalet.

Burger, M B & Dizdarevic, J. ?Vi var som isolerade öar?- En fallstudie utifrÄn ett medarbetarperspektiv om effekter av konkreta förbÀttringsarbeten gjorda pÄ Centralsjukhuset i Kristianstad, Barn- och ungdomsmottagning. C-D-uppsats i socialt arbete och verksamhetsutveckling 30hp. Malmö högskola: HÀlsa och SamhÀlle, enheten för Socialt arbete 2010. UtgÄngspunkten i vÄr fallstudie har varit att studera effekter av utvecklingsprogrammet ?Bra mottagning? som utfördes pÄ Centralsjukhuset i Kristianstad (CSK), Barn- och ungdomsmottagning mellan Ären 2006- 2008 utifrÄn ett medarbetarperspektiv.

Dagsljus i byggnader Àr viktigt för bÄde den fysiska och psykiska hÀlsan. DagsljusinslÀpp i byggnader sker genom fönster, men fönster Àr Àven den byggnadskomponent som medför störst energiförluster i en byggnad. DÀrför finns det problem i att skapa en god balans mellan utformning, energieffektivisering och termisk komfort samtidigt som ett tillfredsstÀllande dagsljus ska tillÀmpas i byggnader dÀr mÀnniskor vistas.Detta examensarbete som omfattar 15 hp syftar till att effektivisera samt förenkla bedömningen av ett tillfredsstÀllande dagsljus, för att uppnÄ kraven i miljöcertifieringsmetoden Miljöbyggnad, dÀr Àven intilliggande faktorer som energi och termiskt klimat studeras. MÄlet var att upprÀtta ett förprojekteringsverktyg för indikatorn Dagsljus som i framtiden kan anvÀndas av konsulter, arkitekter och andra inom byggbranschen nÀr en byggnad ska miljöcertifieras enligt metoden Miljöbyggnad. För att skapa verktyget gjordes datamodeller av testrum med olika förutsÀttningar, dÀr dagsljusfaktorn, DF, kontrollerades.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om fysisk planering kan samverka eller kombineras med destinationsutveckling genom en fallstudie av Stockholms stad för att skapa attraktiva destinationer i stadens ytterstadomrÄden.Undersökningen omfattar en fallstudie av Stockholms fysiska planering och destinationsutveckling. Studien bestÄr av tidigare studier om urban turism i en litteraturstudie. Offentliga strategidokument har ocksÄ analyserats. Intervjuer med fysiska planerare och destinationsplanerare har genomförts. Vidare har resultatet av intervjuerna analyserades tematiskt, en metod som valts för dess anvÀndbarhet för att fÄ en djupare förstÄelse av en företeelse i samhÀllet.Resultaten visar att det finns utmaningar, möjligheter för planerare att samarbeta och skapa ett nytÀnkande om hur deras planering omrÄden kan samverka.

?We adapt the feeling of the moment?VÄrt syfte Àr att analysera hur ett affÀrshotell arbetar och förmedlar upplevelser utifrÄn den service och det tjÀnsteerbjudande de levererar. Vi vill studera hur ett affÀrshotell kan tillmötesgÄ sina gÀster med upplevelser. VÄra frÄgestÀllningar Àr:? Hur definieras upplevelseutbudet utifrÄn ett affÀrshotells tjÀnsteerbjudande?? PÄ vilket sÀtt förmedlar och verkstÀller ett affÀrshotell service och upplevelser? För att fÄ djup i undersökning och material besökte vi hotellet under fyra dagar för observationer och kvalitativa undersökningar vilka vi sedan analyserat utifrÄn förutbestÀmd litteratur.

I vÄra arbeten som lÀrare inom grundsÀrskolan och gymnasiesÀrskolan stöter vi ofta pÄ debatten om hur individuella utvecklingsplaner ska utarbetas tillsammans med vÄra elever. Vi har valt att göra en jÀmförande studie hur elever inom gymnasie- och gymnasiesÀrskolan upplever delaktighet i upprÀttande av individuell utvecklingsplan/individuell studieplan och hur vi som lÀrare kan underlÀtta sÄ att elever ska kunna förstÄ, pÄverka och kÀnna sig delaktig i sin individuella utvecklingsplan/individuell studieplan. Det finns inte sÄ mycket forskning om elever inom gymnasie- respektive gymnasiesÀrskolan och deras individuella utvecklingsplan/individuella studieplan. Eftersom det nu har gÄtt en tid sedan reformen infördes sÄ kan det vara av intresse att studera hur elevernas delaktighet i upprÀttandet kan se ut idag och dÄ Àven göra en jÀmförelse mellan gymnasieelever och gymnasiesÀrskoleelever. Wennbo (2005) skriver i sin D-uppsats att delaktighet ökar motivationen för eleven vilket ofta leder till bÀttre studieresultat.

Split-screen innebÀr att filmduken Àr uppdelad i flera delar. Uppsatsen behandlarfilmer dÀr subjektiva upplevelser beskrivs med hjÀlp av split-screen. Det Àr ett berÀttande utifrÄn en karaktÀr. En subjektiv upplevelse kan vara en dröm, en hallinucation, ett minne, eller förnimmelse. Split-screen har funnits sen filmens begynnelse och haft sina glansdagar pÄ bland annat 1910-talet och 1970-talet.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur lÀrarens skriftliga respons uppfattas av elever och hur de arbetar med den samt hur lÀrare tÀnker kring skriftlig respons. För att finna svar har vi valt att anvÀnda en kombination av en kvalitativ och en kvantitativ ansats. Undersökningen har genomförts i form av tvÄ fallstudier i tvÄ olika utbildningsmiljöer. Undersökningen bestÄr av sammanlagt sex elevintervjuer, tvÄ lÀrarintervjuer och 41 deltagande elever i en enkÀtundersökning.BÄda uppsatsförfattarna gör var sin fallstudie som innebÀr att intervjua en lÀrare och tre elever vardera samt genomföra en enkÀtundersökning. Undersökningen visar att eleverna i respektive fallstudie uppfattar den skriftliga lÀrarresponsen som positiv.

Syftet med detta examensarbete Àr att vidareutveckla glasfiberbalkar sÄ de kan anvÀndas som mellanbjÀlklag i smÄhus. Förebilden var ett ?Delta Deck? som utvecklats av Altakor Group och anvÀnds i brokonstruktioner. Denna profil har vi sedan modifierat och optimerat för bruk i smÄhus. Den största skillnaden Àr att vi valt att inte anvÀnda den sÄ kallade ?snap-fit?-tekniken.

Olja Àr en rÄvara och en naturtillgÄng som kan ses som en investeringsmöjlighet för investerare, oljebranschen Àr Àven vÄr fokus pÄ denna uppsats. DÀrmed, genom att kartlÀgga investeringsformerna aktivt förvaltade fonder och investmentbolag inom oljebranschen har vi gjort en fallstudie. Med denna studie vill vi ta reda pÄ vilken investeringsmöjlighet som Àr den mest optimala utav vÄrt stickprov pÄ tre aktivt förvaltade fonder och tre investmentbolag. Dessa sparformer har valts utifrÄn fyra olika omrÄden bestÄende utav Norden (med fokus pÄ Norge), Mellanöstern, Nordafrika och Nordamerika. OmrÄdena har valts utifrÄn att de Àr stora oljeexportörer, att de Àr stora oljeimportörer och/eller att de har pÄverkats utav aktuella hÀndelser.Denna undersökning har utgÄtt ifrÄn teorin den effektiva marknadshypotesen som en utgÄngspunkt för uppsatsen.

Uppsaten Àr en kvalitativ fallstudie av fyra företag i bilbranschen. Syftet Àr att undersöka belöningssystemens utformning och hur det pÄverkar de anstÀlldas motivation..

Islam Àr en av vÀrldsreligionerna och har miljoner anhÀngare vÀrlden över. Det finns en allmÀn uppfattning om islams problematik, sÄ till vida att islam sÀllan fÄr rÀtt presentation, dÄ exempelvis inom massmedia och skola. FrÄgan Àr hur skolan, som Àr vÄrt största lÀrosÀte presenterar en religion rÀttvist och utan fördomar, hur en religion blir presenterat pÄ ett icke nyanserat sÀtt.Uppsatsens syfte Àr att söka svar pÄ hur islam framstÀlls i svensk gymnasieskola, med metoder som dokumentstudier, fokusgrupp och djupintervjuer, dÀr muslimska elever berÀttar om erfarenheter och upplevelser.Generella slutsatser som framkommit Àr att muslimska elever anser att svensk gymnasieskola ger en delvis positiv bild av islam, som religion, men med vissa brister, sÄsom etnocentriskt tÀnkande, i muntlig presentation och text. Elever har Àven pekat pÄ en viss marginalisering och distansering gÀllande islams presentation i undervisningen..