Digitala v?rdtj?nster har blivit alltmer popul?ra i Sverige under de senaste ?ren, men det r?der delade meningar bland forskare och v?rdanst?llda om huruvida dessa har en positiv p?verkan p? v?rdsamh?llet eller inte. Denna uppsats syftar till att unders?ka hur kostnaden f?r utoml?nsers?ttning i samband med anv?ndningen av privata digitala v?rdtj?nster har p?verkat v?ntetiderna inom prim?rv?rden. Detta g?rs genom en regressionsanalys, d?r ytterligare variabler s? som bra sj?lvskattad h?lsa, median?lder, ekonomisk standard och eftergymnasial utbildningen kontrolleras f?r.

Bakgrund: FörÀndringar i vÄr livsstil har lett till att diabetes typ 2 har blivit en global epidemi. Att försöka förÀndra beteendet och motivera patienter med diabetes typ 2 till egenvÄrd Àr en central del av diabetesvÄrden. Syfte: Beskriva olika tillvÀgagÄngssÀtt för sjuksköterskan att motivera patienter med diabetes typ 2 till livsstilsförÀndringar. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ 13 artiklar har gjorts. Artiklarna hittades via databaserna CINAHL och PubMed samt via manuell sökning varpÄ de analyserades och kvalitetsgranskades.

Denna rapport tar upp huruvida Wiki, som informationshanteringsverktyg, kan uppfylla de krav som finns pÄ företags informationshantering idag. Syftet med arbetet Àr att utifrÄn teori och en mindre undersökning se vilka möjligheter och nackdelar som finns med verktyget för företag. En mindre intervjustudie med tolv informanter har genomförts pÄ företaget Agda Lön AB. För att skapa en grund presenteras teorier inom Knowledge Management och Knowledge Management System, Kollaborativt- och kooperativt arbete, samt verktyget Wiki. DÀrefter redogörs den studie som genomförts. Vidare diskuteras de olika aspekter som framkommit under teori och empiri.

Mo?ten som forum fo?r att tra?ffas, sprida information eller lo?sa problem har alltid funnits och det a?r en fo?reteelse som finns pa? alla arbetsplatser idag. Da?rfo?r a?r det ocksa? vanligt att alla har en a?sikt om just mo?ten och hur de fungerar pa? deras arbetsplats. Enligt tidigare studier a?r upplevelsen av effektivitet under mo?ten viktigt fo?r positiva jobbattityder och just attityder och emotionella upplevelser av ett mo?te pa?verkar deltagande och da?rmed hur mo?tets ma?l uppna?s.

Bakgrund: OmvÄrdnaden kring demenssjuka patienter handlar om att upprÀtthÄlla den fysiska samt psykiska hÀlsan och samtidigt ta hÀnsyn till patientens integritet. Beteenden som aggressivitet, skrikande, rastlöshet och agitation Àr symtom som uppkommer i utvecklingen av demenssjukdomen och detta ger negativa konsekvenser, bÄde för patienten, samt för nÀrstÄende och vÄrdpersonal. Syfte: Att belysa faktorer som pÄverkar sjuksköterskan och annan vÄrdpersonals omvÄrdnad och upplevelser av arbetet med aggressiva patienter som lider av demens. Metod: Systematisk litteraturstudie med 15 granskade artiklar publicerade frÄn Är 2003 till 2008. Resultat: Upplevelsen av omvÄrdnadsarbetet av dessa patienter var vÀldigt individuell men i de flesta fall beskrevs arbetet som krÀvande pÄ olika sÀtt.

Bakgrund Palliativ v?rd ?r den v?rd som syftar till att lindra lidande och fr?mja livskvalit? f?r personer med progressiv, obotlig sjukdom eller skada. Forskningen styrker att ett multiprofessionellt team ?r att f?redra vid arbete med denna m?lgrupp, d?r arbetsterapeuter ?r en av professionerna som b?r ing?. I arbetet med palliativa patienter m?ter arbetsterapeuten m?nga m?nniskor i sorg.

The followig paper is about students views of idividual development plans and how the individual student thinks that she or he can influence their own education..

SyfteStudiens syfte var att undersöka hur tre lÀrare arbetar med den första lÀs- och skrivinlÀrningen med tanke pÄ barns behov av individuell anpassning. Tonvikten kom att ligga pÄ hur lÀrare skapar gynnsamma förhÄllanden för lÀs- och skrivinlÀrning, hur de upptÀcker samt förebygger lÀs- och skrivsvÄrigheter.MetodSom metod anvÀndes halvstrukturerade intervjuer dÀr tre lÀrare med 15-45 Ärs erfarenhet av lÀs- och skrivundervisning intervjuades.ResultatResultatet överensstÀmmer vÀl med forskning inom omrÄdet. Informanterna framhöll vikten av att tidigt stimulera barnens sprÄkutveckling pÄ ett lustfyllt och betydelsefullt sÀtt, t.ex. genom att arbeta med barnens fonologiska medvetenhet. LÀrarnas arbetssÀtt var komplexa och varierande.

Introduktion Psykisk ohÀlsa och förtidig död kan ha samband med en inaktiv livsstil. En förÀndring till att bli fysiskt aktiv kan minska risken för ohÀlsa och skapa en ökad livskvalitet. Syfte Studiens syfte var att undersöka om en skillnad kunde ses i vÀlmÄende och livskvalitet efter en 6 veckors trÀningsperiod, och om nÄgon skillnad kunde ses mellan individuell trÀning eller trÀning i grupp. Metod Deltagarna bestod av 12 inaktiva vuxna mÀn (n=4) och kvinnor (n=8) Älder 36 ± 12,3 Är. En enkÀtundersökning gjordes före och efter en 6 veckors trÀningsperiod.

Introduktion Psykisk ohÀlsa och förtidig död kan ha samband med en inaktiv livsstil. En förÀndring till att bli fysiskt aktiv kan minska risken för ohÀlsa och skapa en ökad livskvalitet. Syfte Studiens syfte var att undersöka om en skillnad kunde ses i vÀlmÄende och livskvalitet efter en 6 veckors trÀningsperiod, och om nÄgon skillnad kunde ses mellan individuell trÀning eller trÀning i grupp. Metod Deltagarna bestod av 12 inaktiva vuxna mÀn (n=4) och kvinnor (n=8) Älder 36 ± 12,3 Är. En enkÀtundersökning gjordes före och efter en 6 veckors trÀningsperiod.

UtgÄngspunkten och syftet med uppsatsen har varit att ta reda pÄ om och hur individuella utvecklingsplaner anvÀnds i förskolan. Vi anvÀnde oss av följande frÄgestÀllningar: Hur uppfattar pedagogerna de individuella utvecklingsplanerna? Hur anvÀnds individuella utvecklingsplaner pÄ de förskolor dÀr informanterna arbetar? Vilka styrkor respektive brister ger informanterna uttryck för gÀllande arbetet med individuella utvecklingsplaner? Som referensram anvÀnds historik, begreppet individuell utvecklingsplan förklaras, Gesells sjÀlvregleringsschema, Malaguzzis filosofi och ett exempel pÄ hur en individuell utvecklingsplan kan se ut. Kvalitativ metod med e-postintervjuer anvÀndes till undersökningen dÀr 56 verksamma pedagoger i förskolor blev tillfrÄgade. I resultatet urskiljs ett mönster dÀr pedagogerna Àr positivt och/eller negativt instÀllda till de individuella utvecklingsplanerna beroende pÄ hur materialet Àr utformat, deras eget inflytande och hur den Àr kopplad till förskolans lÀroplan Lpfö 98..

Syftet för detta examensarbete Àr att ta reda pÄ om musikundervisningen i grundskolan har förutsÀttningar för att vara individanpassad efter den enskilde elevens förutsÀttningar och behov. ForskningsfrÄgorna Àr att ta reda pÄ vilka faktorer som kan pÄverka möjligheterna att bedriva musikundervisning i enlighet med Lgr11, med intervjuade musiklÀrares uppfattningar. Samt vilka förutsÀttningar som beskrivs som centrala för att lÀraren ska kunna tillgodose varje enskild elevs behov, förkunskaper och förutsÀttningar samt göra rÀttssÀkra individuella bedömningar. UtgÄngspunkten i studien Àr en kvalitativ undersökning baserad pÄ kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer och litteraturstudier. De fem musiklÀrarna som Àr med i undersökningen arbetar pÄ 12 skolor i fyra kommuner i Ärskurs 2-9.

Denna filosofie kandidatuppsats skrivs inom utbildningen Upplevelseproduktion vid LuleÄ tekniska universitet - Institutionen för konst, kommunikation och lÀrande. Syftet med studien Àr att undersöka vilken typ av upplevelser Tate samt The Museum of Modern Art (MoMA) erbjuder via deras webbplatser, samt att testa modellernas; UpplevelsefÀlten (Pine & Gilmore, 1999) och De tre generationerna (Boswijk et al., 2007), applicerbarhet pÄ dessa tvÄ fall. Studien syftar till att besvara tre forskningsfrÄgor: ?Vilken generations upplevelse erbjuds via Tate respektive MoMAs webbplats??Vilken typ av upplevelser erbjuds via Tate respektive MoMAs webbplats utifrÄn modellen UpplevelsefÀlten (se figur 5)??Kan de tvÄ upplevelsemodellerna 4E - UpplevelsefÀlten (se figur 5) samt De tre genereationerna (se figur 6) tillÀmpas i en analys av dessa tvÄ webbplatser?För att besvara de tre forskningsfrÄgorna valdes en deduktiv ansats samt fallstudie som metodteori. De tvÄ fallen har analyserats utifrÄn tvÄ valda teorier; UpplevelsefÀlten (Pine & Gilmore, 1999) samt De tre generationerna (Boswijk et al., 2007).

Studiens syfte var att undersöka om elever utvecklar en förstÄelse för andragradsfunktioner genom att anvÀnda IKT-verktyget GeoGebra. Undersökningen gjordes i form av en fallstudie av sex stycken gymnasieelever som lÀste kurs 2c. Eleverna arbetade tvÄ och tvÄ med en uppgift som gick ut pÄ att se vad som hÀnder med grafen nÀr man byter vÀrde och tecken pÄ variablerna i uttrycket y = - a(x + b)2- c. Elevmaterielet analyserades med en kombination av Ainsworths (2006) teoretiska ramverk, som har fokus pÄ den matematiska processens förmÄga att stödja lÀrandet, och Duvals (2006) ramverk om transformationer och representationer inom och mellan register. Studien kom fram till att det finns bÄde nack- och fördelar att anvÀnda GeoGebra.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen Àr att undersöka de mÄlchanser som skapades under cupspelet i VM 2006 och analysera vilka som var mest effektiva, d.v.s. oftast resulterade i mÄl och varför.För att besvara syftet anvÀndes följande frÄgestÀllning:? Vilka typer av mÄlchanser leder oftast till mÄl och Àr dÀrmed mest effektiva?MetodStudiens datainsamlingsmetod har varit observation av 16 fotbollsmatcher frÄn vÀrldsmÀsterskapen i fotboll 2006. Matcherna Àr inspelade pÄ DVD frÄn SVT:s och TV4:s TV-sÀndningar. Varje mÄlchans har analyserats och kategoriserats och förts in i ett analysschema bestÄende av tio kategorier.