Syftet med denna uppsats Àr att undersöka synen pÄ svenskÀmnet bland tvÄ verksamma svensklÀrare, tvÄ klasser och nio blivande svensklÀrare. Undersökningarna genomfördes med hjÀlp av tvÄ intervjuer med svensklÀrare, 47 elevenkÀter samt nio enkÀter med blivande svensklÀrare. Resultaten av vÄra undersökningar visar att synen skiljer sig mellan de intervjuade svensklÀrarna. ElevenkÀterna visar att eleverna har en positiv syn pÄ svenskÀmnet men att den varierar. Vissa elever ser Àmnet avsett för personlig utveckling medan andra elever motiveras av slutbetyget och andra faktorer.

Denna uppsats handlar om svenska lÀroböcker i historia för gymnasiet och deras framstÀllningar av Andra vÀrldskriget och Sveriges roll under kriget, i frÄga om Sveriges syn pÄ den tyska nazismen, permittenttrafiken och judefrÄgan. Undersökningsperioden Àr mellan 1950 och 2000 och omfattar totalt tjugo lÀroböcker. I uppsatsen undersöks Àven huruvida framstÀllningarna i lÀroböckerna följt den historiografiska utvecklingen i Sverige under samma tid. GenomgÄngen visar att den historiografiska utvecklingen till stor del följts i lÀroböckerna. Resultaten visar ocksÄ att Sveriges roll i Andra vÀrldskriget kortfattat nÀmns eller helt utelÀmnas.

Syftet med studien var att undersöka hur förskolor presenterar sin pedagogiska verksamhet pÄ sina hemsidor. I undersökningen studerades förskolor med olika styrelsesÀtt, uppdelade i bolagsdrivna, förenings- och idédrivna och kommunala förskolor. Undersökningen bygger pÄ teorier om diskursanalys, och Àr utförd med diskursanalys som metod. Sedan det blev möjligt för andra aktörer Àn kommuner att bedriva förskoleverksamhet, finns förskolan pÄ en marknad som Àr utsatt för konkurrens, liksom andra marknader.I studiens resultat blev det tydligt att det Àr vanligt att förskolor med andra styrelsesÀtt Àn kommunala, fokuserar mer pÄ marknadsföring Àn pÄ information pÄ sina hemsidor. l Hemsidorna som representerar förskolor som drivs av företag eller bolag har tydligt fokus pÄ förÀldrar och barn som kunder, medan hemsidorna tillhörande kommunala och förenings- och idédrivna förskolor fokuserar mer pÄ att ge information om verksamheten. Det Àr vanligt att förskolor, oavsett styrelseform, utvecklar inriktningar och nischer för att specificera verksamheten, och göra den attraktiv för dem som söker information pÄ förskolornas hemsidor. Detta gör tydligt att förskolorna anpassat sig till den rÄdande marknadsanpassningen, dÀr man mÄste vara tydlig med vad verksamheten innehÄller, och gÀrna sÀrskilja sin verksamhet frÄn andra förskolors.

Vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle och i dagens skola möter lÀrare mÄnga elever frÄn olika lÀnder. Elever Sverige fÄr gÄ i en internationell klass för att kunna lÀra in ikapp sina jÀmnÄriga kamrater som har svenska som sitt lÀrare medverkar. Fem av dessa lÀrare Àr Sva syfte att ta reda pÄ vilka faktorer som kan pÄverka andra under intervjuerna har diskuterats och analyserats utifrÄn tidigare forskning och visar bland annat att modersmÄlsundervisning Àr gynnsam för elevers andrasprÄksutvecklin finns andra faktorer som pÄverkar andrasprÄkselevers inlÀrning och dessa Àr den sociokulturella bakgrunden (förÀldrar, utbild kultur), elevers bakgrund och tidigare erfarenheter samt hur organiseringen av undervisningen ser ut..

Detta arbete syftar till att undersöka hur kontrakt kan utvinnas frÄn programkod för att skapa dokumentation som andra programmerare kan anvÀnda för att förstÄ hur programkoden ska anvÀndas. Kontrakt i kod fungerar bÄde som ett sÀtt att hitta fel och som dokumentation sÄ om den försvinner, exempelvis vid kompilering, kan koden bli oanvÀndbar för andra.I arbetet görs en implementation vilket resulterar i ett program som kan hitta kontrakt i C++-kod och skapa XML-utdata med information om kontrakten. Programmet kan skapa mer avancerad dokumentationen genom förstÄelse för hur kontrakt fungerar i samband med arv. En utvÀrdering genom experiment av programmet visar att det har potential att bli ett anvÀndbart verktyg som underlÀttar ÄteranvÀndning och dokumentering av programkod, men den nuvarande implementationen kan bara hantera en lite del av C++ och Àr dÀrför inte praktiskt anvÀndbar..

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka hur nÄgra förskollÀrare ser pÄ sin yrkesroll i relation till barns inflytande. Detta undersöktes genom fokusgruppsintervjuer och individuella intervjuer med förskollÀrare frÄn olika förskolor. Resultatet visade att förskollÀrarna ansÄg att arbetet för att skapa trygghet och glÀdje hos barnen pÄ förskolan var de viktigaste uppgifterna kopplat till deras yrkesroll. GÀllande inflytande kunde vi utifrÄn svaren konstatera att de arbetade kring detta pÄ olika sÀtt. Slutsatser som gjorts Àr att det krÀvs av förskollÀrare att ge barnen en del av ansvaret men inte kontrollen för att barn ska fÄ inflytande i verksamheten..

Den hÀr rapporten undersöker hur samarbetet mellan frivÄrden och andra aktörer i samhÀllet fungerar i arbetet med personer som Àr villkorligt fri-givna, d.v.s. slÀppta ur fÀngelse. Syftet var att undersöka hur samarbetet fungerade och undersöka faktorer som ligger till grund för samarbetet. Da-tainsamlingen skedde genom att personal vid ett frivÄrdskontor fick svara pÄ en enkÀt. Rapporten gjordes med en systemteoretisk ansats som dels anvÀndes vid framtagningen av frÄgor samt vid analys av resultaten.

I denna uppsats görs en beskrivning av hur vapenexporten i Sverige utvecklats. Uppsatsen redogör för den policyförÀndring som skett i Sverige dÀr en allt mer positiv instÀllning till exporten blivit ett faktum. Under 1990 och 2000-talet har en annan sÀkerhetspolitisk inriktning tagits i Sverige som pÄverkat vÄr export av vapen. Man har valt att gÄ ifrÄn den tidigare neutralitetspolitiken dÀr Sverige vÀrnade om alliansfrihet för att i stÀllet göra Sverige ömsesidigt beroende av andra lÀnder. Detta beror pÄ att det idag stÀlls andra sÀkerhetspolitiska utmaningar för nationalstaterna som krÀver samarbete för att lösas pÄ effektivt sÀtt.

Idag vÀljer mÄnga att sitta pÄ caféer och andra offentliga platser för att arbeta eller ha möten, men fÄ caféer Àr anpassade för detta. I mitt examensarbete jobbar jag med möbler för dessa platser och behov.Denna rapport som Àr en del av examensarbetet beskriver vÄra nya arbetsvanor och varför de har uppkommit. Det handlar om förÀndringar i arbetsorganisation, digital utveckling och olika faktorer som gör att mÄnga dras till platser mellan jobb och fritid.Ett designprojekt genomfördes i samarbete med arkitektbyrÄn Code Concept Development riktat mot restaurangen Urban Deli och deras utökade verksamhet pÄ SveavÀgen 44 i Stockholm. Resultatet blir ett förslag med bord och stolar som bygger pÄ flexibilitet och möjlighet till förÀndring pÄ en plats dÀr mÄnga aktiviteter pÄgÄr..

Aldrig har det funnits ett problem som man förstÄtt sÄ vÀl, och för vilket sÄ litet görs!Enligt svensk lagstiftning Àr vissa yrkesutövare skyldiga att anmÀla till socialtjÀnsten om ett barn far illa eller vid endast misstanke pÄ detta. Med detta examensarbete ville vi fÄ klart för oss vad vi som blivande förskollÀrare har för skyldigheter och rÀttigheter mot dessa barn som far illa av nÄgot slag. Genom intervjuer har vi fÄtt höra förskollÀrares syn pÄ anmÀlningsskyldigheten och hur man förhÄller sig till barn som far illa. VÄrt resultat visar att de intervjuade förskollÀrarna Àr fullt medvetna om sina skyldigheter men agerandet till att anmÀla brister pÄ grund av att de inte anser sig ha tydliga bevis..

Arbetslivet har genomgÄtt en förÀndring som resulterat i att individen idag har ett större ansvar för den egna karriÀrutvecklingen. Rörlighet, flexibilitet och att hÄlla sig anstÀllningsbar ses som arbetsmarknadens ledord. Med en samhÀllsförÀndring krÀvs det att det utvecklas nya metoder och verktyg inom studie- och yrkesvÀgledning, för att hjÀlpa individer att anpassa sig till de nya kraven. Studiens mÄl Àr att ta fram ett verktyg, i form av karriÀrrÄd, i syfte att hjÀlpa individer att nÄ deras uppsatta karriÀrmÄl. I den hÀr studien handlar karriÀrrÄd om att lÀra av de som gÄtt före, för att se om det finns nÄgot i deras sÀtt att utveckla sin karriÀr som skulle kunna fungera Àven för andra.

SammanfattningGemenskap och aktiviteter med andra har en positiv inverkan pÄ den Àldres hÀlsa. Att bli Àldre och vara i livets sista fas och samtidigt vara beroende av andra kan pÄverka den enskildes förmÄga att leva som förut. MÀnniskans behov och funktionsförmÄga kan förÀndras med Ären liksom tillgÄngen pÄ organiserad social verksamhet. Syftet med denna studie var att beskriva Àldres upplevelser av sociala aktiviteter och vad det betyder för en meningsfull tillvaro nÀr de bor pÄ sÀrskilt boende. I studien deltog Ätta personer som bodde pÄ sÀrskilt boende-sjukhem som inte sjÀlva hade en organiserad aktivitetsverksamhet som t.ex., terapi eller hobby.

Report writers (sv rapporteringsverktyg) anvÀnds för att skapa och hantera databasbaserade rapporter. Detta examensarbete handlar om Reporting Services, ett helt nytt rapporteringsverktyg frÄn Microsoft. Syftet med examensarbetet var att utvÀrdera Reporting Services för att se vad verktyget har att erbjuda i förhÄllande till rapporteringsverktyg frÄn andra tillverkare. En jÀmförelse mellan Reporting Services och rapporteringsverktyg frÄn tre andra betydande tillverkare har gjorts. En djupare utvÀrdering av Reporting Services, dÀr arkitektur, funktionalitet och andra egenskaper gÄtts igenom grundligt, har ocksÄ genomförts.

Syftet med vÄr studie var att se hur pedagoger stimulerar elever med utlÀndsk bakgrund i svenska som andra sprÄk vid förskolor och förskoleklasser i Hudiksvall och Boden. Vi ville Àven se i vilken utstrÀckning modersmÄlet stimulerades och förekom i dessa verksamheter. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor genomfördes kvalitativa intervjuer med förskollÀrare som arbetar inom förskolan och förskoleklass vid de tvÄ kommunerna. VÄr studie visar att pedagogerna i de tvÄ kommunerna stimulerar barnen i deras sprÄkutveckling efter bÀsta förmÄga, men de saknar utbildning inom svenska som andrasprÄk. Vi har vidare kunnat se att modersmÄlsundervisning och undervisning i svenska som andra sprÄk förekom i mycket liten grad..

Studiens syfte var att undersöka hur personer med lindriga kognitiva funktionshinder ser pÄ arbete som fenomen. Metoden var kvalitativ med en fenomenologisk ansats. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna intervjuades 6 personer, 2 kvinnor och 4 mÀn, som hade arbetspraktik eller arbetsverksamhet genom ett företag som arbetade utifrÄn ISA-metoden. Personerna hade alla lindriga kognitiva funktionshinder. Teoretisk ram var normaliseringsprincipen, Social role valorization och andra aspekter pÄ normali-sering.