Det hÀr examensarbetet Àr en textstudie som handlar om filmens plats i svenskÀmnets lÀrome-del för gymnasieskolan. MÄlsÀttningen med uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur filminslag anvÀnds i lÀromedel som utkommit under de senaste Ären, i relation till vad som stÄr i lÀroplan, kursplan och i andra artiklar frÄn skolverket. Uppsatsen behandlar filmbilder, filmtips, analysverktyg, övningsuppgifter och alla andra inslag av film som kan upptÀckas i de undersökta lÀromedlen.Kursplanen, och andra publikationer frÄn skolverket, omfattar ett vidgat textbegrepp och uppmuntrar en ökad anvÀndning av film, dessutom ges tydliga signaler om hur viktig filmen Àr i skolarbetet och vid de nationella proven. Det vidgade textbegreppet medför att uppsatsen mÄste förhÄlla sig till ?literacybegreppet? och i viss mÄn till den moderna receptionsforskningen.

Jag har studerat hur man hjÀlper de elever som har DAMP/ADHD till en bÀttre chans att lyckas med skolan. Jag har bÄde undersökt vad som stÄr om detta i litteraturen och sÄ har jag varit pÄ tvÄ skolor och intervjuat tvÄ specialpedagoger och en lÀrare om hur de arbetar med dessa barn. Resultatet blev vÀldigt olika pÄ de tvÄ skolorna. PÄ den ena skolan gjorde specialpedagogerna allt för att eleverna skulle klara sig sÄ bra som möjligt, medan de elever som hade svÄrigheter och som gick pÄ den andra skolan knappt fick nÄgon hjÀlp alls och fick vara i helklass hela dagarna. Jag har ocksÄ studerat diagnosernas roll, om de Àr avgörande för om eleverna ska fÄ hjÀlp eller inte.

GNU Guile Àr en virtuell maskin som implementerar Scheme. Det har som mÄl att vara enkelt att anvÀndas av andra program som extensionsprÄk. Sedan en tid har det utvecklas stöd för andra sprÄk Àn Scheme, exempelvis ECMAScript och Emacs LISP. Föreliggande rapport beskriver hurman kan implementera ett Guile-stöd för Python 3. Stor vikt lÀggs vid en hög nivÄ av integrering med Scheme-stödet.

Studiens syfte var att undersöka om ordningsvakter Àr bÀttre vittnen Àn andra grupper av individer. Vidare undersöktes vilka detaljer de mindes bÀst, centrala eller perifera.En annan frÄga som studerades var huruvida ordningsvakter minns bÀttre en miljö de kÀnner sig vana vid, samt om man minns detaljer bÀttre med erfarenhet och trÀning. Totalt deltog 28 personer i studien,14 i vardera grupp. Samtliga personer var mÀn. Deltagarna fick se tvÄ filmer, vardera cirka 1 minut.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att fÄ en djup förstÄelse för en whiplashskadad individs livssituation, belysa dennes upplevelse av sin nuvarande hÀlsorelaterade livskvalitet samt hur denna tedde sig i jÀmförelse med andra whiplashskadade. De anvÀnda frÄgestÀllningarna belyste de fysiska, psykiska, sociala och ekonomiska aspekter samt dessas pÄverkan pÄ den hÀlsorelaterade livskvaliteten hos respondenten.MetodUtifrÄn studiens syfte valdes en fallstudie som metod. Studien genomfördes pÄ en respondent med en djupintervju som undersökningsmetod. I redovisningen av resultaten samt i den sammanfattande diskussionen har frÄgestÀllningarna besvarats med hjÀlp av citat samt relaterats till andra individers upplevelse av deras hÀlsorelaterade livskvalitet.ResultatDe skador som respondenten Ädrog hos sig vid olyckstillfÀllet har resulterat i nedsatt hÀlsorelaterad livskvalitet. De fysiska besvÀren, speciellt smÀrtan, pÄverkar hennes psykiska vÀlmÄende negativt.

I detta examensarbete har en studie av svenska smÄ och medelstora företag som genomfört en satsning pÄ Internet genomförts. Studien hade till syfte att undersöka vilka resonemang som föregÄtt olika företags satsning pÄ Internet och huruvida företagen uppfyllt sina mÄlsÀttningar med sin satsning.För att skaffa mig en bÀttre överblick av problemet och för att kunna definiera problemstÀllningen, sÄ studerades tillgÀnglig litteratur och tillÀmplig information inhÀmtades frÄn Internet. För att sedan besvara problemet och de problemstÀllningar som identifieras i kapitel 3 sÄ genomfördes tvÄ intervjuomgÄngar med olika inriktningar. Den ena intervjudelen inriktades mot reklambyrÄer som skapar WWW-platser Ät andra företag. Den andra intervjudelen genomfördes med svenska smÄ och medelstora företag som etablerat nÀrvaro pÄ Internet.En del av slutsatserna bestÄr av att företagen inte planerar speciellt mycket innan de pÄbörjar processen med att etablera nÀrvaro pÄ Internet och att det kanske till viss del beror pÄ att företagen ser det som en relativt lÄg kostnad för en Internetsatsning, jÀmfört med andra typer av marknadsföringskostnader.

Syfte: Syftet Àr att skapa förstÄelse för hur offentliga sjukvÄrdsorganisationer har anpassat Balanced Scorecard med avseende pÄ kund- och ekonomiperspektiv.Metod: Studien har genomförts utifrÄn en kvalitativ forskningsmetod. Studien har inspireratsav ett hermeneutiskt synsÀtt. Data har samlats in frÄn ett dussin intervjuer som sedan analyserats med hjÀlp av tidigare forskning.Resultat & slutsats: Balanced Scorecard Àr begrÀnsad i sin utformning p.g.a. politikerna. Styrkortets ekonomiska perspektiv Àr lika viktig som de andra perspektiven men perspektivet Àr begrÀnsat eftersom sjukvÄrden inte kan pÄverka budget.

Bakgrund: MÄnga av de mÀnniskor som kommer som invandrare, asylsökande och flyktingar till Sverige kommer nÄgon gÄng i kontakt med sjukvÄrden. Detta gör att sjuksköterskorna stÀlls inför möten med mÀnniskor frÄn andra kulturer, med en annan uppfattning om hur de vill bli omvÄrdade Àn vad sjuksköterskan Àr van vid. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelser av mötet med mÀnniskor frÄn andra kulturer i den svenska vÄrden. Metod: Arbetet Àr en kvalitativ litteraturstudie. Analysen Àr gjord pÄ sex artiklar, och de har analyserats med hjÀlp av en innehÄllsanalys i fem steg.

Bokstavskunskap, ordavkodningsförmÄga och fonologisk medvetenhet inklusive RAN (rapid automatized naming, benÀmningshastighet) har i tidigare studier visats vara prediktorer för den tidiga lÀsförmÄgan. Syftet med föreliggande studie var att kartlÀgga vilka kognitiva förmÄgor som kunde predicera utveckling av lÀsförstÄelse. Stort fokus lades pÄ fonologisk medvetenhet i föreliggande studie. Metoder att mÀta fonologisk medvetenhet utvÀrderas och diskuteras. Deltagarnas resultat frÄn första klass jÀmfördes med deras prestation i andra klass.

I denna undersökning Ă€mnar vi ta reda pĂ„ hur progressionen ser ut gĂ€llande framstĂ€llningen av kvinnor i historielĂ€romedel frĂ„n 1960-talet till Ă„r 2007. Vi har fokuserat kring dem som oftast marginaliserats i innehĂ„llet till fördel för de politiska aktiva sĂ„ som drottningar och andra politiker. HĂ€r Ă€r det istĂ€llet bondhustrur, den hemarbetande kvinnan, sömmerskor, hantverkare och andra yrkesarbetande kvinnor som undersöks för att ta reda pĂ„ om de har en större plats i dag jĂ€mfört med pĂ„ 1960-talet. Vi vill ocksĂ„ ta reda pĂ„ vilket sĂ€tt de framstĂ€lls och har framstĂ€llts. Är de aktiva och driver handlingen framĂ„t eller ett bihang till den politiska historien? Vi har sett i vĂ„r analys att en positiv förĂ€ndring skett, men att det finns mycket kvar att göra..

Syftet med Lundinreglerna, som trÀdde i kraft Är 1966, var att förhindra kringgÄende av dubbelbeskattningens andra led, genom ett utnyttjande av huvudregeln om skattefri utdelning pÄ nÀringsbetingad andel. BestÀmmelserna har dock kritiserats sedan Inkomstskattelagen infördes, dÄ utrymmet för ett sÄdant kringgÄende försvann. Syftet med Lundinreglerna har dÀrmed urholkats och dÀrför föreslÄs nu ett slopande.Förslaget har uppstÄtt som en följd av tvÄ nyligen avgjorda domar. Transaktionerna i de bÄda fallen omfattades egentligen av Lundinreglerna, men med anledning av att det ena fallet var ett internationellt fall, skulle en tillÀmpning av Lundinreglerna i det fallet strida mot EU-rÀtten. De olika utfallen medförde dÀrmed ett ÄsidosÀttande av likhetsprincipen.Konsekvenserna av att Lundinreglerna slopas Àr frÀmst att rÀtten till skattefri utdelning pÄ nÀringsbetingad inte lÀngre riskeras genom inskrÀnkande bestÀmmelser.

Föreliggande studie hade som syfte att öka kunskapen om kÀrleksberoende som fenomen. Studiens frÄgestÀllningar berörde hur ett kÀrleksberoende yttrar sig samt om det gÄr att likstÀlla med andra beroendeformer. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio kvinnor vilka definierade sig sjÀlva som kÀrleksberoende. Intervjumaterialet analyserades tematiskt och resulterade i fyra teman; Relationernas karaktÀr, Likheter med andra beroenden, Riskfaktorer samt Tillfrisknande. Resultatet visade att studiens deltagare hade ett tvÄngsmÀssigt förhÄllande till destruktiva relationer.

Newbeam Sweden AB Àr ett ganska ungt företag som genom deras patent har börjat kunna pressa unika trÀkompositer i 3 dimensioner. Företaget ligger i startgroparna med sin första tillverkningslina som skall öppnas i Söderhamn, HÀlsingland.De sjÀlva har satsat mycket mot byggnadsindustrin. Min uppgift i detta arbete har varit att undersöka andra marknader med deras profi lpressade trÀkompositer som grund. Inriktningen blev butiksinredningar som ett resultat av researcharbetet som gjordes.Intervjuer och undersökningar gav en bild av hur viktigt det Àr med anvÀndarvÀnlighet samt enkelhet och de tvÄ orden blev mitt motto arbetet igenom.Resultatet av detta kom att bli lite mer Àn bara butiksinredningar..

Att drabbats av en stroke har stor inverkan pÄ det dagliga livet. I denna litteraturstudie var syftet att beskriva personers upplevelser av att hantera dagligt liv efter en stroke. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med en manifest kvalitativ innehÄllsanalys, vilket resulterade i tre kategorier: Att strÀva efter att fÄ kontroll över kroppen, att hitta sin roll i relationen till andra, att finna strategier för att bemÀstra tillvaron. Resultatet visar att funktionssnedsÀttningar efter stroken medförde att det blev svÄrare att hantera, de dagliga aktiviteterna blev svÄra att utföra och personer som drabbats av stroke blev mer beroende av andra. För att bemÀstra tillvaron anvÀndes olika strategier.

Som inredningsarkitekt Àr det mitt jobb att skapa miljöer som andra ska vistas i, trivas i och förstÄ. Det förutsÀtter att jag förstÄr nÄgot om pÄ vilka sÀtt andra mÀnniskor tÀnker och upplever.Syftet med mitt kandidatarbete har varit att förstÄ mer om hur olika mÀnniskor upplever vÀrlden och pÄ vilket sÀtt jag kan förhÄlla mig till det i mitt yrke som inredningsarkitekt. Jag har valt att studera en specifik grupp mÀnniskor, mÀnniskor med autism, deras syn pÄ och upplevelser av de miljöer vi lever i. Detta stÄr att lÀsa om i kapitel 5.1 till 5.4. Jag har sedan anvÀnt min undersökning som bas för en gestaltning.