Arbetsminnet Àr en viktig funktion för mÀnniskans kognitiva förmÄga. Tidigare forskning har visat det finns flera faktorer som kan pÄverka arbetsminnets kapacitet, ett exempel Àr inlÀrning. Den aktuella studien undersöker om om det finns ett samband med att studera pÄ högskola och att förbÀttra sin arbetsminneskapacitet. I studien deltog 82 ekonomistuderanden varav 42 studeranden frÄn andra terminen och 40 frÄn sjÀtte terminen. Ett nÀtbaserat arbetsminnestest visade att det var en signifikant skillnad i arbetsminneskapaciteten (antalet ihÄgkomna ord) frÄn andra till sjÀtte terminen.

Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter av förÀndringar i dagliga aktiviteter hos kvinnor med lÄngvarig smÀrta. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med sju kvinnor, alla över 50 Är. Kvinnorna fick berÀtta om sina erfarenheter av förÀndringar i dagliga aktiviteter. Analys av data genomfördes med kvalitativ innehÄllsanalys vilken resulterade i tre kategorier: ?FörÀndrat umgÀnge och aktiviteter med andra?, ?Utförandet av aktiviteter Àr förÀndrat? och ?FörÀndrad aktivitetsrepertoar?.

Detta arbete gjordes som avslutning pÄ SamhÀllsbyggnadsprogrammet med inriktning SamhÀllsplanering vid LuleÄ tekniska universitet. Syftet med projektet var att ta reda pÄ förbÀttringsomrÄden i arbetet med projekt inom LuleÄ kommuns Tekniska förvaltnings arbetsomrÄde.För att ta reda pÄ hur projektgÄngen fungerar hades möten med representanter frÄn olika avdelningar pÄ Tekniska förvaltningen samt frÄn andra förvaltningar. Utöver det gjordes Àven en teoristudie för att jÀmföra teorin med Tekniska förvaltningens projektprocess.Projektledning och teknik hanterar en stor mÀngd projekt varje Är frÄn flera andra avdelningar och förvaltningar. Arbetet med projekt fungerar för det mesta bra och ett stÀndigt förbÀttringsarbete finns. FörbÀttringsomrÄden har identifierats i samband med början av processen nÀr det gÀller andra förvaltningar samt projektslut..

Syftet med vÄrt utvecklingsarbete var att se om vi genom medveten taltrÀning kan stÀrka och stimulera framförallt de elever som Àr blyga och tysta att vilja och vÄga tala inför andra. Utvecklingsarbetet utfördes i tvÄ klasser, Är 4 och Är 5 i olika skolor. Fyra elever valdes ut i bÄda klasserna med hjÀlp av handledarna samt genom observationer. Med hjÀlp av enkÀter, loggböcker och observationer har vi kunnat följa elevernas upplevelser och utveckling i att tala inför andra. Vi har arbetat medvetet och strukturerat i klasserna.

Syftet med min studie Àr att undersöka om det finns skillnader hur elever i skolor med olika etniska sammansÀttningar ser pÄ skolmobbning samt hur dessa elever uppfattar hur skolmobbningen hanteras av de vuxna pÄ skolan. Den ena skolan har störst andel elever med svensk bakgrund och den andra har flest elever med invandrarbakgrund och mÄnga olika etniciteter.Undersökningen Àr utförd genom en enkÀtundersökning med slutna och öppna frÄgor.Resultatet visar att det finns en skillnad mellan de olika skolorna. I den skolan som har fÄ etniciteter Àr mobbningen mer av psykologisk karaktÀr medan det pÄ den andra skolan förekommer mer fysik mobbning.Den ?svenska? skolan tror att olika etniciteter kan vara en grund för mobbning.Den andra skolan med mÄnga etniciteter har fler elever som Àr eller har varit mobbade.Det visar sig vara en skillnad pÄ vilka som upptÀcker mobbning. I den skolan med stor etnicitet Àr det kompisarna som oftast stoppar mobbningen och i den andra Àr det lÀrare.Slutligen anser bÄda skolorna att lÀrarna borde börja se och höra för att mÀrka mobbningen som för eleverna Àr uppenbar. .

Den hĂ€r uppsatsen berör identitetsskapande och social tillhörighet hos tre andra generationens invandrare i Östergötland. Mitt syfte med uppsatsen Ă€r att se hur deras identitetsskapande pĂ„verkas av att de i sin hemmiljö har en annan kulturell influens Ă€n den svenska. I uppsatsen har jag anvĂ€nt mig av intervjuer för att fĂ„ fram den empiri jag grundar min diskussion pĂ„. Intervjuerna har varit bĂ„de sĂ„dana dĂ€r jag satt mig ner med mina informanter men Ă€ven Internetbaserade dĂ„ det inte fanns tid för informanten att möta mig. Mina frĂ„gestĂ€llningar i uppsatsen har varit: Om, och i sĂ„ fall hur, har informanten pĂ„verkats av att ha en eller bĂ„da förĂ€ldrar med icke-svenskt ursprung? och Hur ser informanten pĂ„ sig sjĂ€lv utifrĂ„n tillhörighet och identitet?.

Lek tillsammans med andra barn kan vara barns sÀtt att lÀra sig det sociala samspelet för att utvecklas emotionellt och intellektuellt. MÄnga barn tillbringar lÄnga dagar i förskolan och dÀrmed Àr förskolepersonalen betydelsefull för deras utveckling i bl.a. lek. En stor utmaning för dem Àr att hjÀlpa barn som inte förstÄr och behÀrskar andra barns leksignaler. Undersökningens syfte har varit att studera vilket synsÀtt personal i förskolan har pÄ barns lek samt vilka arbetssÀtt och metoder de anvÀnder för att hjÀlpa barn som saknar förmÄga att leka tillsammans med andra barn. Undersökningen genomfördes med ostrukturerade intervjuer med Ätta intervjupersoner.

Idenna uppsats granskades de fem popula?raste sociala na?tverksspelen pa? den sociala na?tverkstja?nsten Facebook. Syftet var att genom att studera speldesignsmo?nster urskiljaeventuella skillnader mellan sociala na?tverksspel och andra digitala spel. Dessa skillnader analyserades fo?r att kontrollera om de kunde vara bidragande faktorer till sociala na?tverksspels popularitet.

I denna processbeskrivning undersöker jag hur jag kan verka som en modedesigner som kan pÄverka och göra skillnad. Intresset för detta vÀcktes under ett tidigare projekt dÄ jag i arbetet local relations funderade över hur de val man gör under en designprocess kan pÄverka samhÀllet i stort. Min undersökning börjar med att jag tittar pÄ andra kreativa personers praktiker för att se hur dem pÄverkar och gör skillnad, jag genomför ocksÄ intervjuer med andra verksamma för att undersöka hur dem ser pÄ designerrollen nu och i framtiden, för att sedan undersöka hur jag kan omvandla mina tankar till ett praktiskt arbete. Under resans gÄng kommer jag fram till att jag kan pÄverka genom att etablera en plattform utifrÄn vilken jag och andra kan uttrycka vÄra tankar om mode. Jag skapar dÀrför ett fanzine vid namn Postfashion som handlar om mode och vars första nummer (som Àr det som visas pÄ VÄrutstÀllningen) Àr ett samtal om mode och materialitet mellan mig och konstnÀren Jun O Cindy Calle.

MÀnniskor verkar tro att de Àr vanliga och som alla andra, men Àr det verkligen sÄ eller tillskriver vi andra vÄra egna beteenden? Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns ett samband i hur ungdomar projicerar sitt normbrytande beteende och hur de uppfattar sina kamrater. MÀnniskor tenderar att tro att andra reagerar pÄ samma sÀtt som de sjÀlva gör, och dÀrmed se sitt eget beteende som det typiska. För att undersöka projektionen anvÀndes en enkÀtstudie som ungdomar pÄ en högstadieskola fick besvara. I enkÀten skulle eleverna uppskatta sitt eget beteende och sina kompisars beteenden.

Uppsatsens syfte Àr att studera bilden av den romersk katolska kyrkan frÄn det protestantiska perspektivet i Sverige. Historiskt har den protestantiska bilden sedan reformationen betraktat romersk katolska kyrkan antingen som hotfull eller frÀmmande.Uppsatsens primÀrmaterial bestÄr av ett representativt urval av svensk kristen press, med olika Svenskkyrkliga riktningar samt de större frikyrkliga samfunden som avsÀndare. AvgrÀnsningen Àr förlagd till Är 1962-1966, och följer Andra Vatikankonciliets pÄgÄende.Uppsatsens resultat uppvisar flera olika uttryck. Bilden av Andra Vatikankonciliet och romersk katolska kyrkan betraktades relativt positivt i delar av de svenskkyrkliga tidningar, medan uttrycken var generellt negativa i frikyrklig press. Enstaka tendenser vittnar Àven om att historiska uppfattningar av en hotfull romersk katolsk kyrka var fortsatt nÀrvarande under Andra Vatikankonciliets pÄgÄende.

Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn idéerna i konfirmandmaterialet Det andra landet hitta ett sÀtt att arbeta kring liknande tankar i en icke-konfessionell religionsundervisning i grundskolans senare Är eller gymnasiet. Det innebÀr att uppsatsens fokus ligger vid metod och didaktik. Uppsatsen utgörs av tvÄ delar, en teoridel med en genomgÄng av de teorietiska grunderna för ett didaktiskt arbete samt en praktisk del som redogör för upplÀgget i Det andra landet och hur detta skulle kunna föras över i skolans vÀrld, dÄ kallad Den andra vÀrlden. Tanken utgÄr frÄn att eleven gör en resa genom olika landskap och dÀr fÄr besöka platser och trÀffa personer som Àr relevanta för undervisningen. Undervisningspassen, varav nÄgra finns beskrivna i uppsatsen, försöker utgÄ ifrÄn ett varierat lÀrande med grund i sÄvÀl upplevelsebaserat lÀrande, problembaserade undervisningsformer som i dialogbaserat lÀrande.

MÄnga yngre barn tillbringar en stor del av sin barndom pÄ förskolan. DÀr trÀffar de nya kamrater och genom lek och samspel med dem skapas nya sociala relationer. Vissa barn kan vara vÀldigt intresserade av att trÀffa nya kompisar medan andra kan ha svÄrt att acceptera att dela med sig bÄde pedagogen och leksakerna med de nya barnen. Forskaren Marita Lindahl har studerat smÄbarns vistelse pÄ förskolan och har kommit fram till bland annat att barnen fokuserar och iakttar andra barns agerande i början av förskolevistelsen men kan Àven hÄlla avstÄnd frÄn alla lekar tills de har skapat förtroende till alla pÄ avdelningen. Psykologen Elin Michelsén anser att barn som fÄr positiva erfarenheter av samspel med andra barn fortsÀtter att söka sig till andra barn.

Denna uppsats kretsar kring andra satsen ur Sergei Prokofievs bero?mda verk Piano Sonata 7, Op 83. Syftet a?r att utforska Prokofievs sinne fo?r musikalisk form, samt att reflektera kring varfo?r hans musik var banbrytande genom att studera stycket fra?n ett nytt perspektiv. Jag har tidigare sja?lv spelat hela sonaten och djupdyker nu mer teoretiskt i verket fo?r att hitta nya infallsvinklar..

Den hÀr Uppstatsen undersöker hur ?media? kan överföra stigmatiserande rumsliga representationer av bostadsomrÄden. Det omrÄde som denna studie fokuserar pÄ Àr stadsdelen Gottsunda i Uppsala, dÀr artiklar publicerade av Upsala Nya Tidning analyseras. Studiens syfte Àr att undersöka och analysera de mediala diskurser som finns kring Gottsunda, hur dessa pÄverkar den generella bilden samt i vilken grad detta kan bidra till rumslig stigmatisering av omrÄdet. Detta görs utifrÄn en socialkonstruktivistisk ansats dÀr kritisk diskursanalys anvÀnds som metod för att analysera artiklar relaterade till Gottsunda.