The concept of IT has developed into ICT (Information- and Communication Technology) over the years. ICT has an increasing impact in society and the Swedish curriculum (Lpo 94) highlights the importance of school to convey lasting knowledge that constitutes the general frame of reference that everyone in society is in need of. The purpose of this study was to find out how teachers perceive and use ICT in secondary school and discover the teachers? vision concerning ICT.The used approach for the study is a qualitative research with a basis of interviews. Four interviews are made with teachers from the early years of secondary school, at two different schools.

Syftet med denna studie är att hos fem lärare undersöka vilket av det kategoriska eller relationella specialpedagogiska perspektivet som är mest framträdande när en elev visar svårigheter inom matematiken. Vi har valt att intervjua enbart lärare då de anses ha mest erfarenhet av sina elever. Som intervjumetod har vi valt att använda oss av en halvstrukturerad metod. Matematiken innehåller många olika områden och vi begränsar oss till taluppfattningen på grund av dess grundläggande betydelse för vidare inlärning av matematik. Lärarna vi intervjuar arbetar i årskurserna 1-3 där taluppfattningen är ett centralt inslag inom matematiken.

Mitt syfte med detta examensarbete är att få syn på vilka faktorer som kan vara avgörande för en elevs agerande i skolan, vad det är som gör att eleven agerar på olika sätt i olika klassrumssituationer. För att komma fram till detta använder jag mig utav de olika rolltyper som är avgörande för hur en människa agerar. Dessa rolltyper nyttjas i min studie där två olika synsätt på människan förklaras: att vara och att bli. Ett annat syfte är därför att få en förståelse om vad elever anser om roller i samband med agerande och skolan. Genom kvalitativa intervjuer med fem elever i årskurs 9 kom jag bland annat fram till att lärare, kompisar, betyg, intresset för ämnet samt tid och rum är faktorer av störst betydelse för hur en elev agerar i skolan. Det framkommer att alla faktorer hänger samman med varandra, det är alltså inte bara en av dessa faktorer som är avgörande för hur en elev agerar.

Diabetes typ1 är en av de vanligaste kroniska sjukdomar hos barn och är en allvarlig sjukdom som hela tiden kräver god kontroll och egenvård. Eftersom barnet tillbringar en stor del av dagen i skolan behöver egenvården fungera bra även där. Som lärare kommer man troligtvis att möta elever som har eller insjuknar i diabetes typ 1. Syftet Var att ta reda på om lärare anser att de har tillräcklig kun- skap om diabetes för att kunna vara delaktig i dess egenvård samt hur de får kunskap och informat- ion om diabetes. Jag ville även ta reda på om de upplever oro kopplat till elevens sjukdom och oro kring ansvarstagandet i samband med elevens egenvård.

Idag växer andelen flerspråkiga elever i skolan, och vi lärare står inför en stor utmaning att ge dessa elever goda språkliga kunskaper. I dagens samhälle ställs det stora krav på vår förmåga att kunna kommunicera med vår omgivning både i tal och i skrift. Examensarbetets övergripande syfte är att förstå hur lärare arbetar tillsammans med flerspråkiga elever i skolan. Detta har gjorts genom att besvara följande frågeställningar. Vilka modeller finns det för att följa elevernas inlärningsprocess och språkutveckling? Hur bedömer lärare elever med svenska som andraspråk? Vilken plats har modersmålet i klassrummet och i undervisningen? Hur skiljer man inlärningssvårigheter från språksvårigheter för de flerspråkiga eleverna?Metoden som använts i denna studie är kvalitativa semistrukturerade intervjuer och icke-deltagande ostrukturerade observationer. Resultaten av studien visar att när en nyanländ elev kommer till skolan gör klassläraren och SvA-läraren en kartläggning.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda på om det skett någon förändring när det gäller elevers läsförmåga ur ett 15-årsperspektiv samt möjliga orsaker till detta. Undersökningen genomfördes i huvudsak genom en litteraturstudie av aktuell forskning samt kompletterande intervjuer av lärare med lång arbetslivserfarenhet inom vårt undersökningsområde. Resultatet visar att det skett en viss försämring av elevers läsförmåga, men resultaten är inte helt entydiga. Samtliga undersökningar finner att flickor generellt läser bättre och har en mer positiv inställning till läsning än pojkar. Några möjliga orsaker till den förändrande läsförmågan kan enligt våra resultat vara mindre resurser till skolan och den ökade teknologianvändningen (dator- och tv-vanor)..

Bakgrund: Negativ kroppsuppfattning,intryck av dagens kroppsideal och påverkan från media är riskfaktorer som kan leda till att ungdomar utvecklar ett ohälsosamt bantningsbeteende. Där förhoppningen är att gå ned i vikt på ett eller annat sätt med hjälp av sjukdomsalstrande bantningsmetoder. Konsekvenser av ett ohälsosamt bantningsbeteende kan leda resultera i att ungdomar äventyrar sin hälsa både fysiskt och psykiskt. Eftersom ohälsosamma bantningsbeteenden ökar kraftigt hos ungdomar skapar detta ett behov för skolsköterskan och elevhälsan att utveckla och genomföra förebyggande insatser för att tidigt kunna upptäcka och effektivt hantera ett ohälsosamt bantningsbeteende hos elever. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskans erfarenheter av att arbeta med ohälsosamma bantningsbeteenden hos ungdomar. Metod: En kvalitativ ansats användes.

Denna uppsats ger inblick i pedagogers, läroplanskrivares, lärares och elevers syn på begreppet självständighet. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i vad som händer under tiden efter att en elev stött på problem till dess den fått handledd vägedning i ämnet slöjd. Självständighetsbegreppet står i centrum för uppsatsens framställning..

SammanfattningI det här examensarbetet undersöker vi IT som verktyg i skolan.  Hur lärare använder sig av dator, smartboard, smartphone, surfplatta eller digital kamera, dessa kallar vi digitala redskap, i undervisningen. En smartboard är en interaktiv tavla med touchfunktion som är kopplad till en dator och projektor. Vårt syfte är att undersöka i vilken omfattning de digitala redskapen integreras i undervisningen och de frågor vi ställer oss är: I hur stor omfattning använder sig lärare av digitala redskap i undervisningen? Hur beskriver lärare sina möjligheter- tankar kring-att använda IT i undervisningen? Det material studien bygger på är inhämtat genom intervjuer och observationer på två skolor. Intervjufrågorna är utformade efter den litteratur vi läst och utifrån det vi vill undersöka.

Syftet med denna studie har varit att undersöka och jämföra verksamma mellanstadie- och gymnasielärares syn på sitt motivationsarbete. Den genomförda studien är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har tillämpats som metod för att inhämta empiri.Resultatet visar att lärare som deltog i studien delgav främst intressevisande och aktivt deltagande i undervisningen som kännetecken för en motiverad elev. En elev som var omotiverad beskrevs som motsatsen, alltså ointresserad och frånvarande. Samtliga lärare ansåg att läraren likväl som eleven själv var av betydande roll för elevers motivation.Skillnaden mellan lärare undervisande på gymnasiet och mellanstadiet låg i deras uppfattning angående huruvida de förutsatte motivation hos elever eller ej.I resultatet presenteras en rad olika strategier lärarna använde sig av för att öka eller underhålla elevers motivation. De främsta av dessa var att involvera och göra elever delaktiga i utformningen och till viss del innehållet av undervisningen samt att denna var varierad.

Det är ett övervägande antal flerspråkiga elever av den grupp elever som inte uppnår godkända betyg i skolan, vilket bland annat beror på att undervisningen inte tar hänsyn till deras språkutveckling. Det medför att många flerspråkiga elever inte förstår undervisningen de deltar i. Genom förståelse inhämtar eleverna kunskap och utvecklar sitt språk, vilket ger goda möjligheter att nå skol- framgång. I denna uppsats belyser jag problematiken runt undervisningen i vår mång­kulturella skola där syftet är att söka svar på vad en god undervisning innehåller. En ledstjärna har varit vad Hajer & Meestringa (2010) talar om som ?språkinriktad undervisning?.

Polisens it-forensiska avdelning har bl.a. i uppgift att säkra bevis från datorer som tillhör personer misstänkta för brott. Det polisen gör är att använda en mängd olika program som producerar loggar med webbhistorik, e-post och meddelanden från en mängd program som används vid chatt. Det den här rapporten kommer fokusera på är framtagningen av en applikation som kan ta in alla dessa typer av loggar och rensa bort onödig information. Den återstående informationen struktureras om för att kunna generera en rapport med enhetligt utseende.

Syftet med studien är att undersöka dels elevers och lärares åsikter om hur smarta moderna verktyg som mobiltelefon, läsplatta, bärbar dator och applikationer kan bidra i pedagogiskt arbete, dels hur dessa kan användas som pedagogiska redskap i teknikundervisningen. I arbetet tittar vi på dessa redskap ur systemperspektiv för att kunna se fördelarna och för att kunna upptäcka eventuella hinder som associeras med dess tillämpning i skolan. Systemperspektivet knyter ihop läraren med elev, elevgrupper, smarta enheter, applikationer och lärandemiljön via kommunikation. I teoridelen tar vi upp socioekonomiska aspekterna kopplade till systemperspektivet. Meningen med att kombinera de socioekonomiska faktorerna med systemperspektivet är att få en övergripande bild av hur smarta moderna verktyg påverkar pedagogiskt arbete. I resultatdelen eftersträvar vi att visa hur dessa smarta verktyg kan vara ett effektiv pedagogiskt redskap som kan underlätta lärarens arbete och stimulera elevernas intresse för lärandet.

Syftet med den här studien var att se vilka uppfattningar lärare har om att eleverna i en klass befinner sig på olika kunskapsnivåer kopplat till matematik. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar i årskurs 6. Litteraturen tydliggör vikten av att alla elever får möjligheter att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och behov. Hur undervisningen läggs upp och hur grupperna ser ut varierar, men dialogen mellan lärare och elev samt en varierande pedagogik är två betydelsefulla inslag som lyfts fram. Resultatet visar att lärarna ser stora fördelar med att ha elever som är på en jämn kunskapsnivå, men de vänder också skillnaderna till något positivt och utnyttjar det i undervisningen.

I denna uppsats granskar vi och vill förmedla kunskap om vilka fördelar och nackdelar som det finns med att använda elektroniska lexikon. Vi tittar även på vad man ska tänka på vid utvecklandet av elektroniska lexikon och vad det finns för demografiska, etiska och juridiska aspekter att ta hänsyn till. Vi tittar även på vilka problem som kan uppstå vid översättning av ord och vilka översättningsproblem som kan uppstå.I den här uppsatsen granskas ett fysiskt lexikon och fem elektroniska gratislexikon. Den här uppsatsen är menad som vägledning för dem som idag använder lexikon och de som funderar på att börja använda lexikon i sin dator eller mobiltelefon. Den kan även lämpa sig för de aktörer som finns på marknaden idag för att få se utveckling och användning av lexikon ur ett användarperspektiv.