Föreliggande studie är dels ett led i att kvalitetssäkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbättrat mående. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den här studien deltog åtta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fått EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mående i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhämtades som komplement till intervjun.

Föreliggande studie är dels ett led i att kvalitetssäkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbättrat mående. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den här studien deltog åtta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fått EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mående i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhämtades som komplement till intervjun.

Det pedagogiska arbetet inom MSI ? Utifrån Bolognaprocessen och UPC.Inom en snar framtid kommer flertalet länder i Europa jobba efter nya riktlinjer enligt en deklaration kallad Bolognaprocessen. Det hela kommer att ske i etapper och innebär att sättet på vilket studenter bedöms kommer ändras, allt för att göra Europas arbetsmarknad öppnare för alla dess miljoner studerande.I Växjö pågår detta arbete för fullt, men för att anpassa sig till framtida krav måste skolan även förändra sin utbildningsform. För att höja sin kvalité har universitetet tagit fram en handlingsplan för att förbättra de pedagogiska arbetsmetoderna i alla institutioner. I den här uppsatsen vill vi belysa hur arbetet med Bolognaprocessen fortgår inom Matematiska och systemtekniska institutionen och vad de gör för att förbättra denpedagogiska undervisningen.

Att alla människor har olika sätt att lära in ny kunskap är något de flesta av dagens lärare är medvetna om. Det inte alla vet, är att det finns sätt att ta reda på vilken ?kanal? som fungerar bäst för varje enskild individ. På en av våra skolor har man vetskapen om inlärningsstilsanalyser som ett instrument. På den andra finns inte denna kunskap hos mer än en tredjedel av lärarkollegiet.

År 2003 tillkom strävansmålet att; ?Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen?. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare ser på sin rolldå det kommer tillatt erbjuda eleverna fysisk aktivitet under dagen och hur deanser att deförvaltar detta uppdrag. Undersökningen är byggd på kvalitativa intervjuer med fyra lärare som alla arbetar inom samma kommun men på olika skolor. Resultatet av studien är att dessa lärare har vissa kunskaper om elevers rörelsebehov men att de inte alltid får tiden att räcka till.

Denna undersökning handlar om hur väl rustade förskollärare och lärare är att möta barn i behov av särskilt stöd i förskolan/skolan ? sett utifrån ett lärarperspektiv.Syftet med undersökningen är att ge ökad kunskap om förskollärare och lärare resurser i förskolan och skolan, samt hur dessa resurser påverkar förskolan och skolans kvalitet och verksamhet. Två förskollärare samt två lärare intervjuades i undersökningen.Resultatet av undersökningen visar att både förskollärarna och lärarna anser att det inte finns tid till att möta alla barn i behov av särskilt stöd så mycket som de önskar och anser att de behöver. Barnantalet i barngrupperna och klasserna anser förskollärarna och lärarna är för högt. De ansåg även att förskolan och skolans lokaler var för små.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur förändringsvilliga pedagogerna är till ett minskat sockerintag i förskolan. Vi ville skapa oss en uppfattning om hur pedagogerna tänker och handlar vid frukost och mellanmål. Metoden är en kombination av kvalitativ och kvantitativ undersökning där bearbetningen till viss del är kvantitativ. Enkäter har lämnats ut till pedagoger i tre förskolor. Rektorerna på de respektive ställena har fått en särskild enkät.

Syftet med arbetet är att ta reda på hur stor medvetenheten är på skolorna om dyskalkyli samt hur pedagoger stödjer elever som kan anses ha dyskalkyli. Studien är en kvantitativ undersökning som har genomförts med hjälp av enkäter som skickats ut till alla verksamma matematiklärare/specialpedagoger i grundskolan i en mellansvensk kommun. Enkätsvaren har visat att dyskalkyli är ett känt begrepp hos den större delen av de verksamma lärarna/specialpedagogerna. Osäkerheten kring begreppets betydelse är dock fortfarande stor bland lärarna och resultatet visar att flera lärare som undervisar i de tidiga åren (F-5) blandar ihop dyskalkyli, som är en specifik matematiksvårighet, med allmänna matematiksvårigheter. Denna förväxling kan medföra svårigheter för lärarna att ge elever med dyskalkyli rätt undervisning.

Syfte och frågeställningarStudiens syfte var att undersöka vilka förhållanden som bidragit till omorganisationen av heldagsskolan i en kommun. Med hjälp av dokumentanalys och intervjuer fokuserades beslutprocesser på tre olika nivåer i skolsystemet: skolnämnd, skolförvaltning och skolledning. Studiens frågeställningar var:1. Hur talar beslutsfattarna om ?elever i behov av särskilt stöd? och ?en skola för alla??2. Hur talar beslutsfattarna om ?heldagsskolan? och andra särskiljande lösningar?3. Vilka olika förhållanden framträder som betydelsefulla för beslutsfattandet i samband med ?heldagsskolans? omorganisation?MetodStudien är av kvalitativ karaktär. Arbetets empiriska material bestod av dokument (beslutsunderlag för heldagsskolans omorganisation, skolverkets rapporter) samt kvalitativa intervjuer med beslutsfattare.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur pedagoger upplever att flerspråkighet bidrar till möjligheter eller till hinder för elever med utländsk bakgrund. Vilka didaktiska utmaningar möter pedagogerna med dessa elever samt hur kan de stödja elevernas flerspråkighet? För att få en nyanserad bild av hur pedagoger uppfattar flerspråkighet och söka svar på våra frågeställningar intervjuade vi fyra lärare som undervisade vid olika nivåer inom skolväsendet. Eftersom vi utgick från det talade ordet använde vi oss av kvalitativ undersökningsmetod där vi tolkade och analyserade resultatet av intervjuerna. Det resultat vi kom fram till var att alla pedagoger ansåg att flerspråkighet var en personlig tillgång för den enskilda eleven, men att det kunde finnas hinder på samhällsnivå.

Inkludering är ett världsomspännande koncept att sträva efter i skolundervisningen men kan detta uppnås när undervisningen inte kan göras lika för alla? För att få en bättre bild över var dagens forskning är på väg angående specialpedagogiska behov och inkludering har vi studerat en mängd artiklar, rapporter och avhandlingar, nationella som internationella. Utmaningen för dagens och morgondagens lärare är att förutom att kraven på att en likvärdig utbildning ska uppnås förväntas lärarna även ta hänsyn till allas unika förutsättningar och behov. Detta då lärarna ska möta ett ökat antal elever med inlärningsproblem och dilemmat hur de ska inkluderas eller exkluderas från klassrummet.Den här studien ger läsaren en idé om det dilemma skolor runt världen försöker lösa och resultaten pekar på att ytterligare forskning är nödvändig eftersom vi inte kan lösa dagens och morgondagens problem med gårdagens metoder..

Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur förändringsvilliga pedagogerna är till ett minskat sockerintag i förskolan. Vi ville skapa oss en uppfattning om hur pedagogerna tänker och handlar vid frukost och mellanmål. Metoden är en kombination av kvalitativ och kvantitativ undersökning där bearbetningen till viss del är kvantitativ. Enkäter har lämnats ut till pedagoger i tre förskolor. Rektorerna på de respektive ställena har fått en särskild enkät.

I en allt starkare och påtagligare konkurrens är det viktigt för organisationer att få tillgång till väsentlig och korrekt information. Således ligger det en stor vikt vid att kunna urskilja sanningshalten i informationen för att de ska kunna ta väl underbyggda beslut. Av den orsaken har allt fler organisationer börjat implementera en enhet som samlar in, analyserar och sprider informationen. Denna enhet brukar betecknas som omvärldsbevakningsfunktion eller Business Intelligencefunktion. Syftet med uppsatsen är därför att se i vilken utsträckning konkurrensutsatta organisationer uppfyller kriterierna i vår teoretiska syntes för en väl fungerande omvärldsbevakningsfunktion.

Föreliggande studie är dels ett led i att kvalitetssäkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbättrat mående. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den här studien deltog åtta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fått EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mående i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhämtades som komplement till intervjun.

Synen på och definitionen av läs- och skrivsvårigheter har varit omtvistad under flera år. Vi examineras ut i en mångkulturell skola där många elever är flerspråkiga. Tanken vi fick var att det kanske är svårt att se om de eleverna har en läs- och skrivsvårighet eller om problematiken rör sig kring en bristande kunskap i svenska. Vårt övergripande syfte med denna uppsats är att genom intervjuer med verksamma pedagoger i dagens skola se hur de beskriver sitt arbete och vilka resurser de har att tillgå för att ge bästa möjliga hjälp till alla elever. Undersökningen har skett genom kvalitativa intervjuer med diktafon som hjälpmedel samt ett fåtal observationer.