Syftet med föreliggande studie är att utifrån ett lärarperspektiv försöka tydliggöra några värderingar och attityder som finns i Frankrikes och Sveriges läroplaner. Jag undersöker vilken kunskapssyn läraren, lärarstudenten och läroplanerna ger uttryck för i respektive land, vad läroplanen säger om kunskap, mål, riktlinjer och arbetsmetoder, samt hur lärarstudenten och läraren ställer sig till detta. Min studie innefattas också av att titta på hur begreppen «en skola för alla» och «en elit av staten» kan tolkas till min undersökning. Bakgrundskapitlet bidrar med en historisk återblick om hur skolan har utvecklats och vilka grundläggande värderingar Frankrikes och Sveriges skola bygger på. Mitt arbete ger en översikt av litteratur som tar upp begreppen «en skola för alla» och «en elit av staten», kunskap och kompetens.

Examensarbetet utfördes åt företaget Medius AB. Arbetet bestod av att designa en ny process för Medius nuvarande och framtida dokumentationsbehov.För att göra detta behövde tre steg slutföras. Först skulle information om dagens dokumenthantering inhämtas, vilka dokument skrivs av vem och för vem skrivs de och vilka behov finns det som idag kanske inte fylls. En grov lista över önskad funktionalitet togs också fram och därefter designades en process som klarar av att fylla alla dessa krav och behov. Sist skulle en lista över verktyg som behövs för den nya processen tas fram och en undersökning om vad som finns och vad som behöver byggas från grunden skulle genomföras.

This is a case study of the advertising campaign ?Guld till alla? (Gold to Everyone) embarked upon by Spendrups Bryggeri AB in a bid to promote Norrlands Guld, during the period 2004. The approach used by Spendrups will be compared with theories about communication planning, communication strategies, target group definition and how to create effective advertising. The main purpose of the comparison is to find which central elements that made the campaign successful. The method we have chosen to use is an explanative content analysis with influences from the dialogue analyse.?Guld till alla? was suppose to be an massive and coherent campaign which was to be integrated with large sports events, such as the Ice Hockey World Championship, UEFA European Championship and the Summer Olympic Games, that all took place the year 2004.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur utvecklingssamtal sker ute på skolorna, om lärarna följer de riktlinjer som finns. Vi har gjort en jämförelse med hur utvecklingssamtal genomförs ute på skolorna, vi har använt oss av enkätundersökning som har besvarats av mellanstadielärare. Vår undersökning visade att inte alla lärare fullt ut använder utvecklingssamtal enligt de riktlinjer som finns. Alla använder sig inte av en mall, därför kan viktiga samtalspunkter om elevens kunskapsmässiga och sociala utveckling missas. Lärarna hade inte den grundliga utbildning inom utvecklingssamtal som vi anser man behöver för att genomföra samtalet enligt de riktlinjer som finns.

Titel: Vi lever alla med hiv. En undersökning hur en målgrupp tolkar en informationskampanjFörfattare: Anna HalvarssonUppdragsgivare: Hivpreventionen i Västra GötalandKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för Journalistik och Masskommunikation, Göteborgs universitet. (JMG)Termin: Vårtterminen 2012Handledare: Annika BergströmSidantal: 52 sidor exklusive bilagorSyfte: Att undersöka hur kampanjen ?Vi lever alla med hiv? tolkas av sin målgrupp.Metod: Kvalitativa djupintervjuerMaterial: Intervjuer med 8 personer i kampanjens målgruppenHuvudresultat: Resultatet visar att kampanjen är snygg och välarrangerad men när målgruppen ska tolka den uppstår förvirringar på grund av textens innehåll, personers uttryck och symboler de inte kan tolka på rätt sätt. Texten är mångtydig vilket skapar den största förvirringen.

Framväxten av informationssamhällets möjligheter ger att chefer hanterar kommunikation genom olika kommunikationsvägar. Genom en kvalitativ intervjustudie undersöks hur åtta chefer från större organisationer kommunicerar i sitt dagliga arbete samt hur de agerar som ledare i olika kommunikativa forum. Kommunikativt ledarskap sker muntligt, skriftligt, via uttryck och agerande i både närvarande och distanskommunikation. Frågeställningarna är:Vilka övergripande strategier använder cheferna i sitt ledarskap genom olika kommunikationsvägar i organisationen?Vilka utmaningar uppfattar cheferna med kommunikation och hur hanterar de dessa?Vilka strategier använder cheferna för att förmedla ett önskat intryck av sig själva, i relation till medarbetaren? Analysen ger en mångfacetterad bild av kommunikation. Cheferna använder kommunikation ständigt, i alla former, i alla kontexter både medvetet och omedvetet för att förmedla önskat intryck till medarbetarna.

Uppsatsen handlar om de så kallade gråzonsbarnen. Detta innebär de elever som ofta inte har någon diagnos men som ändå har svårt att uppnå kunskapsmålen i skolan. Uppsatsen fokuserar på arbetet med gråzonsbarnen och hur lärarna arbetar för att inkludera alla sina elever i undervisningen och hur de gör för att anpassa undervisningen så att alla elever har en chans att uppnå högsta möjliga nivå. Undersökningen innefattar även de digitala hjälpmedel lärarna använder sig av i undervisningen. Dessutom vilka resurser skolorna har till arbetet med dessa elever och vilka svårigheter som uppkommer om resurserna inte är tillräckliga.

Avsikten med detta arbete är att undersöka vilka känslor och tankar elever kan ha till djur, samt om de kan ändras när eleverna blir bekanta med djuren. Vi har valt att utföra en kvalitativ undersökning där vi kombinerar metoderna intervju och observation. Undersökningen genomfördes på tio elever i årskurs ett, där alla enskilt fick bekanta sig med en skalbagges alla livcykelstadier under ca 10 minuter. I början och slutet av varje intervju bad vi eleverna att berätta vad de kände och tänkte när de såg djuren, därefter grundade vi vår analys och tolkning av vårt material med hjälp av konstruktivismen. I vår undersökning såg vi att alla elever hade någon sorts känsla för och tanke om djuren, dock kunde det vara svårt att tyda känslorna eftersom vissa elever verbalt kunde uttrycka en känsla medan kroppsspråket visade en annan.

I ett samhälle där alla bör förstå och kunna använda sig av IT är skolan den plats där unga kanske för första gången får en chans att lära sig detta. Med den stundande nya grundskoleplanen ska även lågstadieelever börja använda sig av datorer. Det ökar behovet av en fungerande och bra IT miljö som kan användas och utnyttjas av alla. Men detta är också mycket resurskrävande. Ett sätt att undgå problem som kan uppstå, är att utnyttja sig av internet och olika sorters molntjänster för att placera delar av IT miljön externt.Detta skapar också en ny sorts flexibilitet som inte gör oss lika platsberoende.

David Lewis heter upphovsmannen till den kontroversiella teorin som kallas modal realism. Den modala realismens syfte är att förklara vad det innebär för en möjlig sats att vara just möjlig. Teorin säger att det måste finnas en värld vari sådana satser får sin satisfiering. Därför är alla möjligheter aktualiserade någonstans och allt som kan hända händer i någon av alla möjliga världar. Lewis menade dessutom att hans teori inte tolererar moralteorier såsom en universalistisk utilitarism, eftersom summan av gott och ont i totaliteten av alla världar med nödvändighet måste vara fixerad enligt den modala realismen.

Då webben nu består av dynamiska hemsidor och kraftfulla applikation blir ävenkraven på kommunikationshastigheter större. Detta arbe har tittat på den äldre ochpoppulära tekniken Long Polling och ställt den i förhållande till HTML5s nyawebsocket API. Igenom att bygga ett multiplayer spel för webbläsaren utan någrapluggins ställdes teknikerna mot varandra för att se vilken som presterade bäst ochvisade sig mest effektiv för användning i den typen av applikation. WebSockets visadesig klara av alla tester med marginal mot de värden relaterad forskning visat på ärminimum kraven för att kunna realisera realtidsapplikationer. Long Polling föll kortoch visade sig vara svagare på alla punkter i förhållande till WebSockets..

Den här uppsatsen behandlar temaarbete i moderna språk (tyska, franska och spanska). Syftet är att undersöka hur lärare i dessa ämnen på högstadienivå uppfattar temaarbete samt hur de relaterar sina uppfattningar om begreppet till den egna undervisningen. Metoden är kvalitativ, empirisk och jag har valt att göra samtalsintervjuer med ett urval av lärare. Uppsatsen bör förstås ur det fenomenografiska perspektivet som intresserar sig för hur människor uppfattar ett visst fenomen samt för variationen i dessa uppfattningar. Uppsatsens viktigaste resultat är att samtliga intervjudeltagare hade en positiv uppfattning om temaarbete och att alla var positivt inställda till att arbeta tematiskt i sin undervisning. Trots att tema, temaarbete och tematisk undervisning aldrig nämns i Lgr 11, den nya läroplanen för grundskolan, ansåg alla att Lgr 11 kräver att man arbetar med teman.

Syftet med studien var att undersöka vilken medvetenhet lärare i grundskolans tidigare år har om elevers lärstilar och hur de anpassar sin undervisning för att kunna nå fram till alla elevers lärstilar i klassrummet. Denna undersökning gjorde jag utifrån Howard Gardners teori om de sju intelligenserna. I studien användes en kvalitativ ansats och jag använde mig av semistrukturerade intervjuer och osystematiska observationer som datainsamlingsmetoder. Tre lärare i år 2 och 3 observerades och intervjuades och resultaten som framkom visade på lärarnas medvetenhet och hur de anpassar sin undervisning för att nå fram till elevernas olika sätt att lära på. Lärarna hade en medvetenhet om att undervisningen behöver varieras och att eleverna ska få arbeta på olika sätt eftersom alla elever tycker att olika saker är roliga.

Det finns ett behov av en kostnads- och nyttoanalys för att värdera nyttor som uppstår med användarcentrerad utveckling. Genom en litteraturstudie har viktiga egenskaper hos en nyttovärderingsmodell, som kan användas vid värdering av system som utvecklats med användarcentrerade metoder, identifierats. Modellen ska leda till lättolkade resultat, passa alla typer av verksamheter, visa koppling mellan förändring och nytta, hantera både kvalitativa och kvantitativa nyttor, hantera tidsaspekter av nyttan och förverkliga den potentiella nyttan. I uppsatsen diskuteras dock främst huruvida PENG- och 5-modellen uppfyller dessa egenskaper. PENG-modellen uppvisar vissa brister med avseenden på ovanstående egenskaper, medan 5-modellen uppfyller alla krav och kan därför rekommenderas vid nyttovärdering av användarcentrerad utveckling.

Mötesplats för alla är konceptet för Mötesplats Ljungdala, som är en mötesplats öppen för alla oavsett bakgrund. Syftet med studien är att öka förståelsen för fenomenet mötesplats, dels ur arrangörsperspektiv och dels ur brukarperspektiv. Studien fokuserar på hur mötesplatsen diskuteras som en del av fritiden och på vilket sätt personal och besökares uppfattningar kring mötesplatsen kan förstås och diskuteras utifrån meningsskapande. Kvalitativa intervjuer med personal och besökare utgör det empiriska materialet i studien. Mötesplatsen diskuteras främst genom spontana möjligheter och organiserade aktiviteter där de organiserade aktiviteterna i den här studien visar tendens på att vara det som motiverar besökare till att ta del av det som mötesplatsen erbjuder.