AbstractIn this study, then collaboration agreement impact of the work on 11 and 19 § § MBL are studied. The employer and collective agreements bearing employee union are often involved in collaborative agreements to facilitate cooperation between them. Issues addressed to collaboration areoften questions related to employee participation. The purpose of this study is to investigate two local employers and related collective bearing employee unionsview of the cooperation agreement related to the MBL. The purpose leads to these questions:?How can co-operation agreements affect 11 and 19 § § MBL??What are theadvantages and disadvantages cooperation agreementscan lead to, regardingemployer disclosure and negotiation duty?To try to sort out these issues are interviews conducted to create a greater understanding of the work of the Cooperation Agreement between organizations and how it affects them.Results of the study suggest that collaboration agreement leads to simplifications in the work of the employer's information and bargaining duty.

Bakgrund: En bransch där det i nuläget syns ett ökat behov av personal är förskoleverksamheten, vilket bland annat beror på pensionsavgångar. Det är dock idag inte lika många som utbildar sig till förskollärare med konsekvensen att det råder personalbrist inom förskolan. Friskolereformen har också medfört att det råder en konkurrenssituation mellan kommunala förskolor och privata alternativ. Detta gör att det är betydligt viktigare för arbetsgivare att vara attraktiva, då de sökande kan ställa högre krav på både arbetsgivare och arbetsplats. Det finns alltså fler lediga jobb än det finns förskollärare.Syfte: Syftet är att skapa kunskap om och förståelse kring hur förskollärarstudenter uttrycker att en attraktiv arbetsgivare bör vara och vilka faktorer de värderar högst vid val av arbetsplats och arbetsgivare.

Bakgrund: Vikten av att attrahera rätt personal är stor då företag söker långsiktiga konkurrensfördelar och stora resurser läggs idag på arbetet med denna viktiga uppgift. För att attrahera potentiella arbetstagare använder sig företag idag framförallt av direkt och riktad information till de individer och formella grupper av individer som bedöms som intressanta. Denna typ av kommunikation kan ses utelämna stora delar av den omgivning som inom socialpsykologin anses ha stor påverkan på individens val och agerande. Syfte: Att söka förståelse för och vidareutveckla teorin kring hur talent attraction kan ske genom att tilltala individen emotionellt, via den sociala omgivningen och genom att se till individens identitetsskapande. Metod: Genom ett expert- och snöbollsurval har 8 experter inom det valda ämnesområdet identifierats och intervjuats.

The main subject for this essay is victimization at work. The first question concerns victimization and the responsibility of the employer when bullying and harassments occur. The second question regards agreements between the employer and the employee, where the latter is paid to quit the employment because he or she is subjected to victimization, but also if any specific group of employees is especially affected. The purpose of the essay is to create understanding and clarification within current law, but also awareness of the possibilities where employers can create agreements with employees in order to make them finish their employments. In order to manage finding information some labour market parties were asked questions about their experiences of victimization at work and agreements among their members or employees.

Skanska 21 is a student program for university students. The program runs for a year and a half parallel to university studies. It is aimed at those studying a few specific master engineering programs at Lund University, Royal Institute of Technology (KTH), Chalmers University of Technology or Luleå University of Technology. The program consists of a number of program meetings such as company presentations, a boarding school week, rhetoric training and project visits. The aim of the project is to evaluate the Skanska 21 student program.

In the year 2002 the European Union decided on a new directive according to the energy use in buildings. The outcome of this direction is a proposition from the Swedish government on the outlines of a new law in the field of energy use in buildings. The date that the law will be applied is the first of October 2006. In the future al real estate owners must be able to show an energystatement over the real estate. This project contains cooperation with HFAB a local real estate company where two buildings are analyzed according to their energystatement.

This report presents thesis of Liisa Kokkonen in collaboration with Muovikilpi Oy.The project?s goal is to find a new construction for an existing lamp made of acrylic. Form and design retains and the manufacturing occurs at Muovikilpi Oy. The project contains the new construction and manufacturing of the lamp and also a proposition for a set with floor and wall lamp.  The paper gives an outline of acrylic as material and how it reacts with light.

AbstractIn this study, then collaboration agreement impact of the work on 11 and 19 § § MBL are studied. The employer and collective agreements bearing employee union are often involved in collaborative agreements to facilitate cooperation between them. Issues addressed to collaboration areoften questions related to employee participation. The purpose of this study is to investigate two local employers and related collective bearing employee unionsview of the cooperation agreement related to the MBL. The purpose leads to these questions:?How can co-operation agreements affect 11 and 19 § § MBL??What are theadvantages and disadvantages cooperation agreementscan lead to, regardingemployer disclosure and negotiation duty?To try to sort out these issues are interviews conducted to create a greater understanding of the work of the Cooperation Agreement between organizations and how it affects them.Results of the study suggest that collaboration agreement leads to simplifications in the work of the employer's information and bargaining duty.

The purpose of this degree project is to study a work evaluation project in a municipality, on the basis of key participants. The municipality is the employer, per-forming the workplace project and the chief objective is to reach gender equality between the employees. Equal pay for equal work. Through work evaluation is it pos-sible to find out which of a lot of different jobs, which have equal requirements. The jobs, which have equal requirements, should have equal pay.

Syfte Hur kommer företag i Sverige, som använder sig av skatteupplägget med räntesnurror, att påverkas för det fall att lagförslaget Sänkt bolagsskatt och vissa andra skatteåtgärder för företag, proposition 2008/09:65 träder i kraft, i termer av företagets finansiering och företagets värdeförändring? Metod Studien utgår från en deduktiv ansats där en kvalitativ metod använts för att finna svaret på vår frågeställning. Undersökningsdesignen som nyttjats är en fallstudie där vi dels tagit del av lagförslag, remissvar samt rättsfall men även intervjuat företag, institutioner, samt myndigheter via telefon. Teoretiskt perspektiv Studien är baserad på teorier såsom pecking-order- hypotesen, trade-offeorin samt agent-principalteorin. Empiri Uppsatsen har utgått från lagförslaget Sänkt bolagsskatt och vissa andra skatteåtgärder för företag, proposition 2008/09:65, samt aktuella rättsfall.

To increase the understanding of how individuals total life situation affects their stress level and health has lately more frequently been discussed in different contexts. Furthermore, it is important to have knowledge of power structures that exist under given circumstances in a society to get an increased understanding of how to structure the health promoting work to get the highest possible benefits. People?s work life is essential to their health, since we spend a lot of time at work. The aim of this study was to find out which factors that relate to nursing staff?s health and stress level from a general perspective.

Studien är en kvalitativt inriktad undersökning omfattande sex intervjuer med studenter och alumni vid ett lärosäte i södra halvan av Sverige, som har till syfte att identifiera och beskriva faktorer som gör arbetsgivare attraktiva för gruppen lärarstudenter. Frågeställningarna rör i första hand identifiering av betydelsefulla faktorer i valet av arbetsgivare. Forskningsprocessen har i stora delar varit induktiv och de teoretiska analysverktygen har därför valts sedan det empiriska materialet redan framkallats. Som utgångspunkt för den teoretiska analysen har använts epistemologisk identitetsteori (Demerath), psykologiska kontrakt (Rousseau) och pragmatisk rationalism (Hodkinson & Sparkes). Delar av den teoretiska analysen har gjorts utifrån Bourdieus teorier om habitus och sociala strukturer.

Employer Branding, EB, är ett koncept inom marknadsföring som syftar till ett företags marknadsföring gentemot anställda. Konceptet grundar sig i att organisationer genom EB kan skapa ett attraktivt varumärke gentemot anställda för att sedan få dem att identifiera sig med det. EB syftar även till att skapa en trivsam organisationskultur. Detta ska resultera i att de anställda känner lojalitet gentemot företaget och därmed tenderar att stanna längre inom företaget. Tillämpning av detta koncept har i tidigare forskning visat sig gynnsamt då resultaten visar att anställda får en tillhörighet till och fortsätter att arbeta inom företaget.

Problem: Fo?r att skapa ett starkt employer brand ska arbetsgivaren inneha positiva associationer hos potentiella medarbetare, vilket bidrar till att mindre resurser kra?vs fo?r att finna den efterfra?gade kompetensen. Da? en rekommendation handlar om att yttra sig fo?rma?nligt blir betydelsen av medarbetares rekommendationer viktig fo?r fo?retagets employer brand. Resultaten av att anva?nda sig av medarbetares rekommendationer i rekryteringsprocessen a?r ka?nt inom forskningen.

Studiens huvudsakliga slutsats är att majoriteten av studenterna på Handelshögskolan i Göteborg inte prioriterar socialt ansvarstagande hos en framtida arbetsgivare. Socialt ansvar anses vara den minst viktiga faktorn då endast 18 procent avrespondenterna markerade socialt ansvarstagande som en av de fem viktigaste faktorerna hos en framtida arbetsgivare.