In recent years it has become way more important for organizations to use their brand to market themselves as an employer. In a market where organizations are competing for labor it has been known that the brand can make it possible for organizations to differentiate themselves as unique and attractive place of work. The concept is called Employer branding and if an organization wants to suceed they have to have a clear and defined structure. The concept is well known among private organizations and not as common with the public sector. The purpose of this study was to examine how a small municipality in northern Sweden is working to be an attractive employer.

Syftet med föreliggande undersökning är dels att undersöka hur företag inom den högteknologiska branschen arbetar med Employer branding för att ses som attraktiv för potentiella framtida arbetstagare. Dels syftar även undersökningen till att få kunskap om vad ingenjörsstuderande, inom det för dessa högteknologiska företag intressanta utbildningar, finner attraktivt hos en framtida arbetsgivare. Metoden för undersökningen är därför både kvalitativ genom intervjuer och kvantitativ genom enkäter. Resultaten från undersökningen visar att företagen aktivt arbetar med att synas, differentiera sig från konkurrenterna, ses som relevanta och uppfylla psykologiska kontrakt. De har insett vikten av att arbeta med Employer branding för att kunna kompetenssäkra i ett tidigt stadie. De arbetar både internt samt externt för att bygga upp ett starkt employer brand som kommer skapa attraktion hos potentiella framtida arbetstagare.

Byggbranschen är en av de mest könssegregerade branscherna på den svenska arbetsmarknaden, vilket innebär att män och kvinnor återfinns inom olika yrkesgrupper och därmed har olika möjligheter och villkor. Prognoser beräknar demografiska förändringar de närmsta femtio åren och ett krympande arbetskraftutbud av individer i arbetsför ålder. Därmed blir det allt viktigare för arbetsgivare att utforma hållbara HR-strategier och en strategi som kan hjälpa dem i den hårda konkurrensen kring en krympande arbetskraft är Employer branding. Begreppet myntades 1996 av Tim Ambler och Simon Barrow och grundtanken är att marknadsföra företaget som den bästa arbetsplatsen att arbeta på, både mot anställda och arbetssökande.Syftet med uppsatsen är att analysera hur tre företag inom byggindustrin använder sig av Employer branding, samt hur strategin används för att anställa kvinnor. Genom min studie vill jag också synliggöra den horisontella könssegregering som finns i byggindustrin.

Personalförsörjningen inom omsorgssektorn står inför svårigheter i takt med ökat rekryteringsbehov samtidigt som det kommer att råda en personalbrist. Employer branding handlar om att stärka sitt arbetsgivarvarumärke för att både behålla talangfulla medarbetare och att attrahera presumtiva arbetstagare.Syfte: Syftet med denna uppsats är att göra en fallstudie över hur ett företag inom omsorgssektorn arbetar med sitt arbetsgivarvarumärke.Metod: En kvalitativ metod med tolv genomförda semistrukturerade intervjuer med chefer hos Attendo Care. Frågorna är baserade på modellen Employer brand mix som belyser centrala faktorer för ett arbetsgivarvarumärke.Slutsatser: Respondenterna upplever att deras arbetsgivare arbetar aktivt med kvalitetsutveckling och att de erbjuds stora karriärmöjligheter. Arbetsgivaren bör utveckla och förenkla informationsöverföring via den interna mötesplatsen samt fortsätta att erbjuda medarbetarna vidareutbildning..

Syftet med den här studien är att göra en nulägesanalys på Attendo Care för att undersöka hur de i dagsläget arbetar med att presentera sig som en attraktiv arbetsgivare. Vidare ska studien undersöka hur Attendo Care kan arbeta i framtiden för att attrahera och behålla kompetenta medarbetare.Teori/Tidigare forskning Om ett företag kan säkerställa att dess värderingar även delas av de anställda förbättras de senares hälsa och företagets lönsamhet (Edwards 2010:5). En organisations attraktivitet som arbetsgivare benämns Employer branding (Backhaus & Tikoo 2004:501). Enligt Barrow och Mosley (2005:4) handlar Employer branding om de fördelar en anställd får tack vare sin anställning. Dessa fördelar kan vara funktionella, ekonomiska och psykologiska.Metod I studien användes kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som tillvägagångssätt för insamling av material.

Titel: Employer branding- En fallstudie om hur Landstinget Gävleborg uppfattas som arbetsgivare ur de anställdas perspektivSyfte: Syftet med denna studie är att få en förståelse om hur arbetsgivare inom den offentliga sektorn och deras arbetsgivarvarumärke kännetecknas utifrån de anställdas perspektiv.Metod: Vår studie har utförts genom en kvalitativ metod eftersom syftet med uppsatsen handlar om att skapa en förståelse. Empiriskt material har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tio sjuksköterskor från Gävle Sjukhus. Utifrån vår teori har vi funnit teman som användes för att presentera empiri och analys. Dessa teman har valts för att skapa en röd tråd genom arbetet. Avslutningsvis presenteras slutsatsen som innehåller de resultat vi har funnit med studien. Slutsats: Den slutsats vi kommit fram till är att vi upplever att Landstinget Gävleborgs arbetsgivarvarumärke har brister för att attrahera potentiell arbetskraft och bibehålla sin nuvarande.

Syftet med föreliggande studie är att utifrån ett marknadsförings- och kommunikationsperspektiv beskriva och analysera hur olika parter inom fallföretaget Tekniska Verken uppfattar användandet av webbaserade sociala nätverk för att attrahera potentiell arbetskraft.Åtta intervjuer genomfördes, fyra med chefer och fyra med nyanställda, på Tekniska Verken. Utöver detta har en observation använts för att samla in data. Empirin har analyserats och resultatet diskuterats i relation till tidigare forskning inom kommunikation, marknadsföring och Employer branding.Resultatet av föreliggande studie presenteras i följande sju kategorier; att skapa medvetande, ett professionellt förhållningssätt, vikten av att välja rätt kanaler, ett antal sätt att nå massan, tvätta bort den gråa stämpeln, två-vägs-kommunikation efterlyses samt kategorin rekyl. Den första kategorin beskriver respondenternas uppfattningar om Tekniska Verkens användande av webbaserade sociala nätverk för Employer branding. Kategorierna ett professionellt förhållningssätt och vikten av att välja rätt kanaler innefattar förutsättningar för Employer branding genom webbaserade sociala nätverk.

Since Brand Management and Marketing in theory mainly been focusing on the consumer market, our main purpose of this essay is to analyze how a brand also can be appealing to the labour market, to attract and engage employees. Keywords attached to our essay are, brands, recruitment, Human Resource management, theories of motivation, corporate identity, Employer branding and internal marketing. The study is based on a qualitative research. Our main reason for choosing this research was to get a closer insight for the phenomen and to establish a major understanding for the subject. To get a better knowledge and to answer and fulfil our purpose we have chosen to complete eight interviews, of whom six respondents representing Service firms.

Då konkurrensen om den bästa arbetskraften idag är hård har det blivit allt viktigare att framstå som en attraktiv arbetsgivare, varför många företag arbetar med aktiviteter som på senare tid kommit att rymmas under begreppet Employer branding. Men hur går detta arbete till i praktiken? Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag kan arbeta med Employer branding för att framstå som en attraktiv arbetsgivare i teknologstudenters ögon. Den tidigare forskning och de teorier som studien utgått ifrån rör dels Employer branding, vilket handlar om att förmedla en tydlig bild om vad som gör en arbetsgivare unik och åtråvärd, och dels "Generation Y" vilket huvudsakligen avser 80-talister och handlar om deras livsuppfattningar och värderingar, där fokus i denna studie är deras krav och förväntningar på arbetsmarknaden. För att skapa sig en bättre förståelse kring hur företag kan arbeta med Employer branding gentemot teknologstudenter har det gjorts en empirisk studie, dels i form av två samtalsintervjuer med två svenska storföretag som av studenter anses vara attraktiva arbetsgivare, och dels genom två fokusgruppsintervjuer med teknologstudenter.

Vi ämnar kartlägga arbetet kring varumärkesstrategier hos Öhrlings PriceWaterhouseCoopers, avsedda för att attrahera, behålla och utnyttja kompetent personal. Vårt syfte blir således att undersöka företagets ?employer brand?, samt hur det påverkar organisationens interna arbetsprocesser och positionering på kompetensmarknaden. Uppsatsen är av kvalitativ och kartläggande fallstudiekaraktär och vi har använt oss av en induktiv undersöknings ansats. Primärdata utgörs av intervjuer med representanter från fallföretaget samt en expertintervju.

Vi ämnar kartlägga arbetet kring varumärkesstrategier hos Öhrlings PriceWaterhouseCoopers, avsedda för att attrahera, behålla och utnyttja kompetent personal. Vårt syfte blir således att undersöka företagets ”employer brand”, samt hur det påverkar organisationens interna arbetsprocesser och positionering på kompetensmarknaden. Uppsatsen är av kvalitativ och kartläggande fallstudiekaraktär och vi har använt oss av en induktiv undersöknings ansats. Primärdata utgörs av intervjuer med representanter från fallföretaget samt en expertintervju. Ur studien går att urskönja att investeringar görs i företagets employer brand.

Titel: Arbetsgivarvarumärke - en kvantitativ undersökning av sambandet mellan ett arbetsgivarvarumärke och motivationKurs: Pedagogik med inriktning mot vuxna och arbetsliv CFörfattare: Kristoffer Fredriksson och Emilie RunnegårdHandledare: Gunilla RoosNyckelord: Arbetsgivarvarumärke, Employer branding, employer brand, motivation, motivationsfaktorer, motivationsområden, lön, feedback, arbetsuppgifter, utveckling och omgivning.Syfte: Vårt syfte är att undersöka om arbetsgivarvarumärket kan utgöra en motivationsfaktor samt om det finns andra motivationsområden som de anställda på ett företag anser är viktiga för att de skall motiveras.Metod: Uppsatsen baserar sig på en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning på ett företag.Slutsats/resultat: De viktigaste motivationsområdena för våra respondenter var: Arbetsuppgifter, relationen till chef och kollegor samt feedback och utvecklingsmöjligheter.Lön, fysisk arbetsmiljö och arbetsgivarvarumärket har mindre inflytande på deras motivation. .

Efterfrågan på arbetskraft har ökat inom IT-branschen samtidigt som den svenska arbetsmarknaden står inför en generationsväxling. Därav har konkurrensen om arbetskraften ökat och det har blivit viktigare för arbetsgivarna att arbeta mer fokuserat med att attrahera och behålla unga medarbetare. Syftet med denna studie är därför att undersöka vad unga som redan arbetar på ett IT-företag anser är viktigt, både för att attrahera och behålla unga framtida medarbetare. Detta gjordes genom en fallstudie och tio djupintervjuer genomfördes med unga medarbetare på företaget. Detta har resulterat i ett utkast till en modell som visar vilka aspekter som är viktiga för att attrahera och behålla unga medarbetare.

Efterfrågan på arbetskraft har ökat inom IT-branschen samtidigt som den svenska arbetsmarknaden står inför en generationsväxling. Därav har konkurrensen om arbetskraften ökat och det har blivit viktigare för arbetsgivarna att arbeta mer fokuserat med att attrahera och behålla unga medarbetare. Syftet med denna studie är därför att undersöka vad unga som redan arbetar på ett IT-företag anser är viktigt, både för att attrahera och behålla unga framtida medarbetare. Detta gjordes genom en fallstudie och tio djupintervjuer genomfördes med unga medarbetare på företaget. Detta har resulterat i ett utkast till en modell som visar vilka aspekter som är viktiga för att attrahera och behålla unga medarbetare.

Denna studie utgår från fältet PR och marknadskommunikation med inriktning mot Employer branding. Landstinget i Jönköpings län har nyligen inlett ett arbete med Employer branding och som ett led i detta arbete söker de nu kunskap om vad som bör kommuniceras till presumtiva medarbetare för att på så sätt skapa ett attraktivt employer brand.Syftet med studien var att identifiera de attribut som Landstinget i Jönköpings län med fördel kan lyfta fram i den marknadskommunikation som riktas till presumtiva medarbetare. För att besvara syftet utfördes en kvantitativ enkätundersökning bland studenter vid Högskolan i Jönköping för att få en bild av vilka attribut de ansåg viktiga hos en arbetsgivare samt hur de såg på Landstinget som arbetsgivare. För att få ytterligare substans i studien valde vi att ställa resultaten mot teorier om inre och yttre motivation för att på så sätt undersöka vilken typ av motivaton som de tillfrågade studenterna drivs av när de väljer arbetsgivare.Studiens resultat ger en tydlig bild av vad som anses vara mest respektive minst attraktivt hos en arbetsgivare, där goda relationer med kollegor är det attribut som värderats högst och förmånersamt bonus värderats lägst av respondenterna. Goda relationer med kollegor är även det attribut som respondenterna ansåg som mest troligt att Landstinget kunde erbjuda som arbetsgivare.Sammanfattningsvis har studiens resultat visat att psykologiska attribut som kan härledas till inre motivation är de som värderats mest attraktiva.