Under de senaste decennierna har allt fler företag gått över från en hierarkisk organisationsstruktur till att vara mer decentraliserade. Denna förändring kräver en anpassning av styrmedel. Employer branding används som verktyg för att vara en attraktiv arbetsgivare för både befintlig och potentiell personal och innebär ett slags värdestyrning. Studiens syfte var att undersöka hur Employer brandingarbetet uppfattas av de anställda. En fallstudie genomfördes där sju anställda på ett företag intervjuades genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer.

De senaste 20 åren har många nya marknads- och managementdicipliner dykt upp och alla har förebådat en ny era av effektivare ledning. Employer branding är en av dem och det finns goda skäl som talar för att den har kommit för att stanna. Fler och fler företag börjar inse att anställda, precis som kunder, gör medvetna val av arbetsgivare. Det går inte längre ta de anställdas engagemang och lojalitet för givet utan det krävs ett mer fokuserat och sammanhängande förhållningssätt för att attrahera rätt sorts människor.Svensk skogsindustri står inför en rad problem och utmaningar som, beroende på hur de tacklas, kommer att bli avgörande för industrins fortsatta utveckling. Till skillnad från vad många tror har svensk skogsindustri ingen uttalad kompetensfördel trots en del branschspecifika utbildningar.Syftet med examensarbetet är att definiera skogsindustrins framtida konkurrensfördelar ur ett medarbetarperspektiv genom att beskriva skogsindustrins employer value proposition (EVP).

This dissertation is a case study on the Co-branding between Prada and LG, ?The Prada phone by LG?. The purpose of the study is to broaden the understanding of Co-branding and the effects this type of collaboration can have on a company?s brand. The research questions are: ?What effects can a Co-branding have on a company?s Brand Equity?? and ?How can these effects be measured??.

The use of social media has increased considerably in recent years and has also caused some problems. It has been notable cases in the media where employees adversely criticized their employer on social networks, which subsequently led to the dismissal of the employee. The purpose of this study is to investigate an employee's right to express themselves about their employers in various forms but the main focus will be on social networks. The study investigates employees on both private and public sectors.Employees have a duty of loyalty to their employer, which means that they must be loyal to their employer and not deliberately harm them. The reason that employed comment his employer on social networks has its basis in that they also have freedom of speech and it is raised in such a case, a collision between their rights and responsibilities as an employee.The employees also hold a critique right entitling them to publicly criticize the employer and its activities.

This paper examines the relationship between the experienced quality in the offering of a brand, emotional attachment and consumer commitment. The study aim to explore several dimensions of the experienced quality in the offering of a brand. Further we examine two conceptualizations of emotional attachment - Brand Attachment and Brand Love - and intend to declare the two of being two separate phenomena. We then conduct a relationship-based analysis wherein the mediating ability of Brand Attachment and Brand Love, between the experienced quality in the offering of a brand and consumer commitment, is examined. Therefore we conduct a focused quantitative study, wherein 171 customers of the fashion retailer H&M have responded to a comprehensive survey both online and in-store, to examine this fun-damental relationship and its components.

Samhällets konstanta utveckling och ständiga förändringar på marknaden innebär att organisationer behöver anpassa sig och sina erbjudanden utefter detta för att bibehålla konkurrenskraft. Inom ämnet marknadsföring har en del av den centraliserade synen på varor flyttats till ett fokus på organisationers anställda. Framförallt inom tjänstebaserade företag ökar värdet av att ha rätt personal då det är människorna inom organisationerna som utför företagets erbjudanden.Detta relativt nya uppmärksammande visar på vikten av att företag internt marknadsför sitt arbetsgivarvarumärke. Med detta tillkommer dock komplexiteten som anställda i all sin mänsklighet medför. Behov och förväntningar, motivation och attityder är några komponenter som influerar hur anställda fungerar och engagerar sig på en arbetsplats.Vårt syfte med denna studie har varit att undersöka hur företag hanterar denna komplexitet genom begreppet Employer branding.

Denna studie utgår från fältet PR och marknadskommunikation med inriktning mot Employer branding. Landstinget i Jönköpings län har nyligen inlett ett arbete med Employer branding och som ett led i detta arbete söker de nu kunskap om vad som bör kommuniceras till presumtiva medarbetare för att på så sätt skapa ett attraktivt Employer brand.Syftet med studien var att identifiera de attribut som Landstinget i Jönköpings län med fördel kan lyfta fram i den marknadskommunikation som riktas till presumtiva medarbetare. För att besvara syftet utfördes en kvantitativ enkätundersökning bland studenter vid Högskolan i Jönköping för att få en bild av vilka attribut de ansåg viktiga hos en arbetsgivare samt hur de såg på Landstinget som arbetsgivare. För att få ytterligare substans i studien valde vi att ställa resultaten mot teorier om inre och yttre motivation för att på så sätt undersöka vilken typ av motivaton som de tillfrågade studenterna drivs av när de väljer arbetsgivare.Studiens resultat ger en tydlig bild av vad som anses vara mest respektive minst attraktivt hos en arbetsgivare, där goda relationer med kollegor är det attribut som värderats högst och förmånersamt bonus värderats lägst av respondenterna. Goda relationer med kollegor är även det attribut som respondenterna ansåg som mest troligt att Landstinget kunde erbjuda som arbetsgivare.Sammanfattningsvis har studiens resultat visat att psykologiska attribut som kan härledas till inre motivation är de som värderats mest attraktiva.

The purpose of this thesis was to illuminate how festivals are building their brand. We aimed to investigate how festivals build their brand equity and how they use their web site as a brand-building tool. In order to understand the brand-building process within festivals, a case study was conducted based on interviews with three respondents from three different festivals. The study has shown that festivals are aware that the brand constitutes an important competitive advantage. They use both online and offline marketing tools in their brand building process.

The purpose of this investigation is to come across the associations of consumers who are being exposed to a brand extension from a different product category. Moreover, our aim is to contribute to the knowledge of how consumers respond to these extended products, by investigating the influence of the parent brand. To fulfill our purpose, this study was conducted through qualitative interviews with consumers. In order to carry out our investigation and analyze our findings the following theoretical framework has been used: Customer-based equity, Parent brand affect and Perceived fit. Our data was collected through ten semi-structured interviews including consumers of Fiat and Marlboro brand extensions.

Studiens syfte var att beskriva och analysera i vilken utsträckning och hur de 50 största svenska företagen använder sociala medier i arbetet med deras arbetsgivarvarumärke gentemot studenter och andra potentiella arbetstagare.Det är en beskrivande studie som använt en flerfaldig forskningsstrategi där kvantitativ innehållsanalys, kvalitativ innehållsanalys och semi-strukturerade intervjuer använts för att uppnå studiens syfte.Resultatet visade att användandet av sociala medier i arbetet med deras arbetsgivarvarumärke gentemot potentiella arbetstagare är lågt bland Sveriges 50 största företag. Endast 18 av dessa använder någon form av social media i detta syfte, och när det kommer till de företag som endast vänder sig till studenter är det endast 4 företag av 50. Men det står under ständig utveckling, både till antalet företag som använder det och sett till hur det används. Olika typer av sociala medier bidrar med olika möjligheter för att stärka arbetsgivarvarumärket, vilket stödjer forskning som menar på att en kombination av flera rekryteringsaktiviteter ger bäst effekt.Förslag till fortsatt forskning är att utföra en liknande studie om något år för att kunna följa utvecklingen i detta ämne. Även en förklarande studie för att förklara vilka effekter sociala medier har för arbetsgivarvarumärket vore av vetenskapligt intresse.Detta är den första beskrivande studien som undersöker i vilken utsträckning och hur sociala medier används i arbetet arbetsgivarvarumärket gentemot potentiella arbetstagare bland ett större antal svenska företag..

 This thesis aims to through certain parts of the brand equity investigate the trust of consumers for a brand that recently experienced a product-harm crisis. It also wants to investigate why this trust exist, if it does. Structured interviews were carried out at 60 respondents in Uppsala. The results show that the respondents have positive associations with ICA, they think that ICA maintains a high quality on their products and services and that 50% more often choose to do their grocery shopping at ICA. The conclusion of the study is that ICA has a strong brand equity resulting in brand trust from consumers, which is founded in the brand reliability and brand intentions of the company. .

Bakgrund/Problem: I samband med generationsskiftet på arbetsmarknaden uppstår frågan hur arbetsgivarna ur ett rent strategiskt perspektiv kan ta ställning till Generation Y (födda under andra halvan av sjuttiotalet fram till ca år 2000) i arbetslivet. Generation Y verkar nämligen ha en förändrad syn jämfört med äldre generationer när det gäller hur man ser på arbetets roll i livet. Företagen måste börja uppmärksamma dessa förändrade värderingar för att genom sitt Employer brand kunna locka till sig den yngre generationen på bästa sätt.Syfte: I denna uppsats presenterar jag sociologiska teorier och empiriska fakta om generationer, för att försöka se vilken betydelse generationstillhörigheten kan ha för organisationers Employer branding. På detta sätt vill jag utveckla och föra fram ett tankesätt som grundar sig i en genera-tionssociologisk analys av fenomenet.Material: Mitt material kommer huvudsakligen från forskningsstudier, forskningsartiklar, littera-tur, medier och från teorier av sociologerna Hans Zetterberg, Ronald Inglehart och Karl Mann-heim.Slutsats: Generationstillhörigheten verkar ha en stor betydelse för företagens Employer branding. Det finns idag en större fokus på fritid och person framför arbete.

Forskningen visar att det börjar bli ont om kompetenta medarbetare och att det snart är viktigare att behålla sina kompetenta medarbetare än själva kunderna. Syftet med forskningsstudien har varit att skapa förståelse för hur professionella mindre tjänsteföretag som revisions- och redovisningsbyråer arbetar med Employer branding för att kunna bli attraktiva arbetsgivare. Totalt intervjuades sex personer från sex mindre revisions- och redovisningsbyråer. Intervjuernas fokus låg på två huvudområden: extern- och intern Employer branding. Resultatet visade att fem utav de sex tjänsteföretagen inte arbetar med att attrahera nya talangfulla medarbetare (Extern Employer branding).

The purpose of the study is to explain whether the introduction of a new and different brand by means of a brand extension affects consumers? perceptions of the product category that the brand is launched in. An experiment was carried out to study the following aspects: associations and constellations of associations to the product category, interest, perceived variation, and the perceived similarity with the category from which the brands were extended. In the study, brand breadth in the original product category was used as moderating variable. Aspects found to be affected by the brand extensions were associations to the product category, the constellations of these associations and the perceived similarity with the category from which the brands were extended.

The main objective of this thesis is to study the brand manager?s role within a global business to business (B2B) company. In order to meet the main objective we have chosen to study and analyse one global B2B company, Alfa Laval AB, Alfa Laval DK, Alfa Laval PL and its co-partners such as an advertising agency. We have also studied three global business to customer (B2C) companies, Mars, Unilever and Nestlé, to get a picture of brand managers? role and responsibilities within the B2C environment which is already quite far ahead in the development of the brand management thinking..