På en konkurrensutsatt arbetsmarknad måste både arbetsgivare och arbetstagare gynnas för attkunna skapa en hållbar arbetsplats. Detta tror vi kan formas med hjälp av ett strategiskt HRarbetesom jobbar internt med employer branding i samspel med de anställdas psykosocialaarbetsmiljö men även externt mot andra aktörer för att kunna vara attraktiva som arbetsgivare.Arbetskraften inom teknikbranschen utgörs idag till stor del av generation X och Y, somlockas och engageras av helt andra faktorer i arbetet så som frihet, kreativitet ochmeningsfullhet till skillnad från tidigare generationer (Parment & Dyhre 2009). Dessaförväntningar ställer andra krav på arbetsgivare för att skapa en god arbetsmiljö men även föratt bygga ett attraktivt employer branding-arbete.Syftet med vår uppsats är att förstå sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö och employerbranding i en public service-organisation. Vår studie genomförs på en av organisationensdivisioner. Genom att kartlägga divisionens psykosociala arbetsmiljö samt sammanställakännetecknen för den psykosociala arbetsmiljön och employer branding-arbetet undersöker vihur dessa två områden kan kopplas samman med varandra.Tidigare forskning där dessa två områden förs samman är begränsad.

Samhällets konstanta utveckling och ständiga förändringar på marknaden innebär att organisationer behöver anpassa sig och sina erbjudanden utefter detta för att bibehålla konkurrenskraft. Inom ämnet marknadsföring har en del av den centraliserade synen på varor flyttats till ett fokus på organisationers anställda. Framförallt inom tjänstebaserade företag ökar värdet av att ha rätt personal då det är människorna inom organisationerna som utför företagets erbjudanden.Detta relativt nya uppmärksammande visar på vikten av att företag internt marknadsför sitt arbetsgivarvarumärke. Med detta tillkommer dock komplexiteten som anställda i all sin mänsklighet medför. Behov och förväntningar, motivation och attityder är några komponenter som influerar hur anställda fungerar och engagerar sig på en arbetsplats.Vårt syfte med denna studie har varit att undersöka hur företag hanterar denna komplexitet genom begreppet employer branding.

Title: Employee experience of psychosocial working environment during change at the workplace.In times of change processes the working environment at the workplace may be affected. Lack of balance between demands and the ability to handle the workload can lead to reduced work satisfaction, which is an important component for an individual?s performance and commitment. The aim is to investigate experiences in the employee?s psychosocial working environment during change management.

According to the Employment Protection Act, the permanent employment is the main condition of employment in Sweden. Nevertheless, nowadays a large number of employers choose to apply other conditions of employment than the permanent employment in their businesses. The rapid technical development and the demands for shorter perspective investment in companies on the Swedish labour market have started the requirement for a more flexible workforce. On-call employment is one of the conditions of employment that is increasing the most. This condition of employment is adjusted by the parties on the labour market.

I ett kunskapsföretag besitter anställda kunskap om företagets hemligheter genom sin anställning. Denna kunskap utgör en väsentlig tillgång i företaget och stärker företagets konkurrensförmåga på marknaden, vilket ökar behovet av ett starkt skydd för företagshemligheter.Problematiken uppstår när anställda lämnar sin anställning och tar med sig den hemliga informationen till sin nya arbetsgivare och utnyttjar den där. När anställda konkurrerar med sin tidigare arbetsgivare får den arbetsrättsliga lojalitetsplikten väsentlig betydelse. Utgångspunkten är att anställda inte är bundna av lojalitetsplikten när anställningen upphör, vilket innebär att anställda är fria att utnyttja kunskap, erfarenhet och skicklighet som förvärvats under anställningen. Detta innebär att anställda inte kan ställas till ansvar efter anställningens upphörande, förutom i vissa fall då det enligt lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter (FHL) föreligger ?synnerliga skäl?.

Byggbranschen är en av de mest könssegregerade branscherna på den svenska arbetsmarknaden, vilket innebär att män och kvinnor återfinns inom olika yrkesgrupper och därmed har olika möjligheter och villkor. Prognoser beräknar demografiska förändringar de närmsta femtio åren och ett krympande arbetskraftutbud av individer i arbetsför ålder. Därmed blir det allt viktigare för arbetsgivare att utforma hållbara HR-strategier och en strategi som kan hjälpa dem i den hårda konkurrensen kring en krympande arbetskraft är Employer Branding. Begreppet myntades 1996 av Tim Ambler och Simon Barrow och grundtanken är att marknadsföra företaget som den bästa arbetsplatsen att arbeta på, både mot anställda och arbetssökande.Syftet med uppsatsen är att analysera hur tre företag inom byggindustrin använder sig av Employer Branding, samt hur strategin används för att anställa kvinnor. Genom min studie vill jag också synliggöra den horisontella könssegregering som finns i byggindustrin.

Bakgrund: Alumninätverk är ett nätverk för tidigare anställda på ett företag eller för examinerade studenter från högskola eller universitet. Alumninätverk är ovanligt i Sverige, men i USA jobbar företagen aktivt med detta. I avslutningsskedet av en anställning kommer alumni in som en del i Employer Branding processen då ett företag vill behålla kontakten med sina före detta medarbetare.Syfte: Syftet med föreliggande studie är att få fördjupad kunskap om de för- och nackdelar som företag upplever med att inrätta alumninätverk och vilken effekt det får när ett företag inrättar ett alumninätverk.Metod: För att uppnå syftet med denna uppsats har jag genomfört en kvalitativ undersökning där jag intervjuat ett konsultföretag inom området alumninätverk för att erhålla ett expertutlåtande och fyra företag som idag driver alumninätverk för sina tidigare anställda.Slutsats: Alla företag jag har intervjuat är överens om att fördelarna med ett alumninätverk är många. Bumerangrekryteringsmöjligheten, ambassadörskapet, affärsnätverket och möjligheten att utveckla en kundkontakt i framtiden är fördelarna som främst tas upp. Min slutsats är att fler företag bör börja arbeta med alumninätverk för jag tror att generation Y kräver en strategisk Employer Brandprocess där alumni är en viktig del.

In recent years more countries have started to blur out their national boundaries to create andrely on international collaborations. China is one of the fastest growing markets in the worldand play an important role on export and import of commodities across the globe. ManySwedish companies have more business collaborations with China than ever. Differencesbetween the cultures can lead to many difficulties for both the employees and the employer.There is both a challenge and a necessityto find ways to communicate, and to get moreknowledge in how to follow and lead people from different background and perspectives. Theaim of this study is to investigate how leaders through their leadership deal with contextualdifferences between China and Sweden and which effect these differences can have.

Syftet med den här studien är att göra en nulägesanalys på Attendo Care för att undersöka hur de i dagsläget arbetar med att presentera sig som en attraktiv arbetsgivare. Vidare ska studien undersöka hur Attendo Care kan arbeta i framtiden för att attrahera och behålla kompetenta medarbetare.Teori/Tidigare forskning Om ett företag kan säkerställa att dess värderingar även delas av de anställda förbättras de senares hälsa och företagets lönsamhet (Edwards 2010:5). En organisations attraktivitet som arbetsgivare benämns employer branding (Backhaus & Tikoo 2004:501). Enligt Barrow och Mosley (2005:4) handlar employer branding om de fördelar en anställd får tack vare sin anställning. Dessa fördelar kan vara funktionella, ekonomiska och psykologiska.Metod I studien användes kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som tillvägagångssätt för insamling av material.

Titel: Employer Branding- En fallstudie om hur Landstinget Gävleborg uppfattas som arbetsgivare ur de anställdas perspektivSyfte: Syftet med denna studie är att få en förståelse om hur arbetsgivare inom den offentliga sektorn och deras arbetsgivarvarumärke kännetecknas utifrån de anställdas perspektiv.Metod: Vår studie har utförts genom en kvalitativ metod eftersom syftet med uppsatsen handlar om att skapa en förståelse. Empiriskt material har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tio sjuksköterskor från Gävle Sjukhus. Utifrån vår teori har vi funnit teman som användes för att presentera empiri och analys. Dessa teman har valts för att skapa en röd tråd genom arbetet. Avslutningsvis presenteras slutsatsen som innehåller de resultat vi har funnit med studien. Slutsats: Den slutsats vi kommit fram till är att vi upplever att Landstinget Gävleborgs arbetsgivarvarumärke har brister för att attrahera potentiell arbetskraft och bibehålla sin nuvarande.

The main purpose of this essay is to investigate the legal position for employers concerning protection against what employees can express about one?s employer in social media.It may regard dissatisfaction concerning employment, tort or so-called whistleblowing. The spread through social media may be comprehensive and thus cause more damage to the employer.Employees within the public sector as well as in the private are protected by the liberty of speech, which is constitutional, even the protection of sources or the right to criticize can offer some protection. This gives the employees the possibility to widely express themselves in private social media as long as it can?t be classified as a violation, which per se is very rare.However, certain differences between the both sectors will be pointed out.There are still no constitutional rights regarding social media, but a grey area has emerged concerning the legal position.

Syftet med föreliggande studie är att utifrån ett marknadsförings- och kommunikationsperspektiv beskriva och analysera hur olika parter inom fallföretaget Tekniska Verken uppfattar användandet av webbaserade sociala nätverk för att attrahera potentiell arbetskraft.Åtta intervjuer genomfördes, fyra med chefer och fyra med nyanställda, på Tekniska Verken. Utöver detta har en observation använts för att samla in data. Empirin har analyserats och resultatet diskuterats i relation till tidigare forskning inom kommunikation, marknadsföring och employer branding.Resultatet av föreliggande studie presenteras i följande sju kategorier; att skapa medvetande, ett professionellt förhållningssätt, vikten av att välja rätt kanaler, ett antal sätt att nå massan, tvätta bort den gråa stämpeln, två-vägs-kommunikation efterlyses samt kategorin rekyl. Den första kategorin beskriver respondenternas uppfattningar om Tekniska Verkens användande av webbaserade sociala nätverk för employer branding. Kategorierna ett professionellt förhållningssätt och vikten av att välja rätt kanaler innefattar förutsättningar för employer branding genom webbaserade sociala nätverk.

What are the competencies and qualifications required by employers concerning the first line executives in medical care? In this paper we aim to scrutinise this question by analysing the significance of terms reproduced by employers in advertisements between 1971 and 2007.Our survey concerns 93 advertisements and two interviews with knowledgeable authorities on personnel administration in the county council of Jönköping municipality, Sweden. Using a theoretical framework developed by Ellström our results point out how the demands of the employer have changed starting in the 1970?s. We set fore, as a way of conclusion, the setting of competency and qualifications required by the employer have not only increased but appears much more comprehensive and far more complex than ever before..

Då konkurrensen om den bästa arbetskraften idag är hård har det blivit allt viktigare att framstå som en attraktiv arbetsgivare, varför många företag arbetar med aktiviteter som på senare tid kommit att rymmas under begreppet employer branding. Men hur går detta arbete till i praktiken? Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag kan arbeta med employer branding för att framstå som en attraktiv arbetsgivare i teknologstudenters ögon. Den tidigare forskning och de teorier som studien utgått ifrån rör dels employer branding, vilket handlar om att förmedla en tydlig bild om vad som gör en arbetsgivare unik och åtråvärd, och dels "Generation Y" vilket huvudsakligen avser 80-talister och handlar om deras livsuppfattningar och värderingar, där fokus i denna studie är deras krav och förväntningar på arbetsmarknaden. För att skapa sig en bättre förståelse kring hur företag kan arbeta med employer branding gentemot teknologstudenter har det gjorts en empirisk studie, dels i form av två samtalsintervjuer med två svenska storföretag som av studenter anses vara attraktiva arbetsgivare, och dels genom två fokusgruppsintervjuer med teknologstudenter.

Syftet med föreliggande studie var att fördjupa sig i begreppet psykologiska kontrakt. Vilka är de outtalade och underförstådda förväntningarna och löftena som finns mellan arbetstagare och arbetsgivare på en arbetsplats? Hur ser arbetet ut för att åskådliggöra skyldigheter och förväntningar och vad sker när dessa inte uppfylls?Sex deltagare från sex olika organisationer intervjuades. För att få olika perspektiv på det psykologiska kontraktet intervjuades både arbetsgivare och arbtestagare.Resultaten visade att arbetsgivare och -tagare hade en samstämmig uppfattning av vad som förväntas av dem och vad de förväntar sig att få i utbyte. Dessa förväntningar och skyldigheter diskuteras framförallt på utvecklings- eller medarbetarsamtal.