Sökresultat:
797 Uppsatser om Empiriskt själv - Sida 6 av 54
Att skapa en trovÀrdig ljudupplevelse : Intentioner och genomförande av ljudlÀggningar i dokumentÀrfilm
Denna uppsats Àr en hermeneutiskt inspirerad studie som undersöker hur dokumentÀrfilmskapare ljudlÀgger sina filmer och vilka intentioner som ligger bakom deras ljudlÀggningar.Genom kvalitativa intervjuer med tre dokumentÀrfilmskapare som Àr vÀletablerade i den svenska filmbranschen ska lÀsaren fÄ inblick och ökad förstÄelse för ljudlÀggningsarbete i dokumentÀra filmer. Det empiriska materialet som samlas in genom intervjuerna analyseras med hjÀlp av tvÄ filmljudanlysmodeller som Àr tagna ur lÄngfilmssammanhang. Dessa modeller möjliggör en tolkning och vÀrdering av intervjusvaren ur ett vetenskapligt perspektiv. Resultat av studien visar likheter och variationer i de intervjuade respondenternas tanke- och arbetssÀtt. Det Àr möjligt att applicerar nÀstan all empiriskt material pÄ teorierna som syftar pÄ ljudlÀggningar för spelfilms- och biografproduktioner trots att respondenterna inte alls Àr medvetna om det.
"Jag borde utnyttja mÄngfalden mer" En jÀmförande studie mellan RFSU : s VÀgvisare och biologilÀrares mÄlsÀttningar och undervisningsmetoder ur ett mÄngkulturellt perspektiv
Studiens syfte Àr att undersöka mÄlsÀttning och undervisningsmetoder ur ett mÄngkulturellt perspektiv hos biologilÀrare och RFSU:s VÀgvisare. RFSU:s VÀgvisare Àr ett metodmaterial för lÀrare som undervisar i sex- och samlevnad. Begreppet mÄngkultur avgrÀnsas i studien till etnicitet, genus/kön och sexualitet. För att samla in empiriskt material gjordes fem stycken kvalitativa intervjuer med biologilÀrare pÄ skolor för grundskolans senare Är i VÀstra Sverige. UtifrÄn en textanalytisk metod analyserades det empiriska materialet.
Optikers möjlighet att bemöta konkurrens : Att styra value-added sellingÂ
I denna uppsats har en studie genomförts med mÄlet att ur ett företagsekonomiskt perspektiv beskriva och sedan analysera hur mindre optikerföretag styrs mot value added selling filosofin. Studien har genomförts med en abduktiv ansats och med en kvalitativ metod. Empiriskt material har samlats in via semi-strukturerade intervjuer med Hagelin & Co, Björkegrens Optik AB, Optiker Tottie och Specsavers.Vi författare har kommit fram till att value added selling filosofin finns mer eller mindre implementerat de flesta mindre företag i nÄgon form av norm eller företagskultur. Det Àr ocksÄ företagskulturen vi författare identifierar som det viktigaste styrmedlet för value-added selling. I optikerbranschen som vi studerat Àr detta speciellt intressant av den anledningen att respondenterna visat flera tecken pÄ hur value added selling filosofin fungerar, vilket vi författare anser gör studien relevant för mindre företag i allmÀnhet som verkar pÄ en konkurrensintensiv marknad..
HÄllbara lÀroböcker
Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka perspektivet hÄllbar utveckling i lÀroböckerna.Studien bestÄr av tvÄ delstudier - en kvantitativ studie som undersöker vilket utrymme perspektivetfÄr i lÀroböckerna, och en kvalitativ studie som undersöker vilka idéer om ekonomisk tillvÀxt ochhÄllbar utveckling som förmedlas i lÀroböckerna. Som empiriskt material för studien anvÀndslÀroböcker som Àr framtagna för gymnasieskolans kurs SamhÀllskunskap 1b och Àr skrivna 2011.Resultaten visar att samtliga lÀroböcker behandlar hÄllbar utveckling och relationen mellanekonomisk tillvÀxt och hÄllbar utveckling. BÄde vad gÀller utrymme och vilka idéer som förmedlassÄ rÄder det stora skillnader mellan böckerna. Vid en jÀmförelse med tidigare genomförda studier avliknande karaktÀr visar det sig att de lÀroböcker som gett mycket eller lite utrymme till perspektiveti tidigare upplagor, Àven gör det i 2011 Ärs lÀroböcker..
Att sitta hemma : En diskursanalys av fenomenet Hemmasittare
Syftet med studien Àr att beskriva och analysera fenomenet hemmasittare och de diskurser som omfattar fenomenet. En diskursanalys Àr gjord pÄ ett empiriskt underlag bestÄende av artiklar frÄn dagstidning och facktidskrift samt kvalitativa intervjuer med ungdomar. I analysen har uttalanden tematiserats och innebörden har granskats mot ett teoretiskt ramverk inspirerat av socialkonstruktionism och teorier om normalitet och avvikelse. Resultatet visar att det finns skillnader i hur fenomenet hemmasittare beskrivs i dagstidningen respektive facktidskriften. I det första fallet konstrueras hemmasittaren som offer i det andra som avvikande.
En avreglerad naturgasmarknad i EU: Avregleringens effekt pÄ spotpriset för naturgas
Uppsatsen undersöker empiriskt om avregleringen av naturgasmarknaden inom EU har haft nÄgon effekt pÄ spotpriset för naturgas. Vidare avser studien att undersöka om avregleringen har haft önskad effekt, nÀmligen att skapa en mer konkurrenskraftig marknad och en mer transparent prissÀttning. Studien anvÀnder sig av regressionstekniken Two-Stage Least Squares för att kunna undersöka avregleringens effekt. Till grund för studien stÄr teoretiska antaganden om en avreglerings effekt och hur en sÄdan ska pÄverka pris och konkurrens pÄ den avreglerade marknaden. Vidare har marknadsformer som fullstÀndig konkurrens och monopol anvÀnds som teoretisk referensram för att kunna dra slutsatser om avregleringens effekt pÄ naturgasmarknaden inom Europa.
Coffee Shops och Red Light District en turistattraktion? : En studie om hur Amsterdams image pÄverkas av sexturism och drogturism
Att en destination utstrÄlar en stark och positiv image har blivit en viktig faktor för att attrahera turister. En negativ global image av en destination kan bidra till en minskad turism. I denna studie söks en förstÄelse för hur Amsterdams image pÄverkas av sex- och drogturismen i staden. Teorier som bemöter primÀra och sekundÀra turistattraktioner, sökandet efter nöjes/meningsfulla upplevelser och image segmentering har satts i relation med insamlat empiriskt material hÀmtat frÄn tvÄ enkÀtundersökningar samt tre semi-strukturerade intervjuer. Studiens analys visar att sex- och drogturismen genererar bÄde en positiv och negativ image för Amsterdam i koppling till vad som Àr moraliskt riktigt.
Generation Y : SĂ„ fungerar framtidens arbetstagare
Arbetsmarknaden genomgÄr just nu ett generationsskifte dÀr den s.k. generation Y (född mellan 1982?1999) stormar ut pÄ arbetsmarknaden. Eftersom olika generationer antas ha olika arbetslivsvÀrderingar har det blivit nödvÀndigt för företags överlevnad att utveckla rekryteringsbudskap och motivationsprogram som tar hÀnsyn till varje generations unika sÀrdrag. En av de största utmaningarna för företagare i den nÀra framtiden Àr dÀrför att förstÄ generation Y:s arbetslivsvÀrderingar.
Tyst i klassen : En studie om regler, procedurer och den gode lÀraren pÄ gymnasiet.
Arbetets utgÄngspunkter belyser empiriskt hur naturkunskapslÀrare arbetar pÄ gymnasielaborationer med regler och procedurer samt vad som utmÀrker den gode lÀraren. Arbetets undersökning skedde pÄ ett kvalitativt sÀtt med hjÀlp av observation och intervju. Fyra naturkunskapslÀrare medverkade i undersökningen varav tre kvinnor och en man. NÄgra intressanta resultat som undersökningen visade var att samtliga lÀrare i undersökningen poÀngterade variationen vid tillsÀgningar nÀr regelbrott uppstod. LÀrarna i studien menade bland annat att om lÀrarna anvÀnde samma tillsÀgelse t.ex.
Kan man bötfÀlla en kollega?
Syftet med vÄr rapport har varit att undersöka om poliser kÀnner att de kan anmÀla sina kollegor för trafikbrott samt beskriva vilka regler som gÀller för polis nÀr det gÀller undantagsbestÀmmelserna i trafiken. I bakgrundskapitlet beskrivs de olika tjÀnstegraderna polisen har att rÀtta sig efter dÄ de kör bil. I vÄrt teorikapitel berÀttar vi om olika normer som finns i olika grupper. Dessa informella regler kan se annorlunda ut beroende av vilken grupp man tillhör. För att fÄ in empiriskt material har vi anvÀnt oss av att skicka ut enkÀter.
Betydelsen av kön i yttranden : En studie av socialsekreterares bedömningar enligt 11§ (1964:167) lagen med sÀrskilda bestÀmmelser om unga lagövertrÀdare
NÀr en ung person Àr misstÀnkt för brott Àr det vanligt att Äklagarmyndigheten skickar en begÀran om yttrande frÄn socialtjÀnsten enligt 11§ (1964:167) lagen med sÀrskilda bestÀmmelser om unga lagövertrÀdare. Syftet med denna studie Àr att undersöka om och pÄ vilket sÀtt kön spelar roll i de bedömningar som socialsekreteraren gör. Jag har i studien granskat ett antal yttranden enligt 11§ (1964:167) lagen med sÀrskilda bestÀmmelser för unga lagövertrÀdare. ArbetssÀttet i studien kan liknas vid den hermeneutiska cirkeln dÄ jag under hela studiens gÄng har arbetat parallellt med bÄde teori, tidigare forskning och empiriskt material och dÀrmed pendlat mellan del och helhet. Som teoretiskt underlag för studien har jag anvÀnt mig av Yvonne Hirdmans teori kring genussystem och genuskontrakt.
Arbetslöshet och löneförhandlingar : en empirisk undersökning av sambandet mellan arbetslöshetsnivÄ och graden av koordinering av löneförhandlingarna i 20 OECD-lÀnder
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka sambandet mellan arbetslöshetsnivÄ och löneförhandlingssystemets utformning i 20 OECD-lÀnder, med sÀrskild fokus pÄ graden av koordinering av förhandlingarna.TvÄ konkurrerande teorier existerar avseende relationen mellan jÀmviktsarbetslöshet och koordineringsgrad. Enligt den första Àr sambandet negativt monotont medan den andra innebÀr en puckelformad relation. Dessa hypoteser testas empiriskt pÄ ett datamaterial för perioden 1983-2000. DÀrutöver genomförs en kÀnslighetsanalys av resultaten dÀr hÀnsyn tas till hur andra aspekter av löneförhandlingssystemets utformning kan vÀntas pÄverka sambandet.Studien ger i ett första steg stöd för hypotesen om ett negativt samband mellan jÀmviktsarbetslöshet och graden av koordinering. Resultaten visar sig emellertid inte stabila vid förÀndringar av löneförhandlingssystemet i övrigt..
Förskolebarns och förskollÀrares perspektiv pÄ stökigt beteende
Undersökningens syfte Àr att diskutera hur barn och förskollÀrare definierar ett stökigt beteende i förskolan. Syftet Àr Àven att se om barnens och förskollÀrarnas Äsikter stÀmmer överens med varandra. Följande frÄgestÀllningar ligger till grund för undersökningen:
? Hur definierar barn respektive förskollÀrare begreppet stökigt beteende?
? Vilka likheter och/eller skillnader finns det mellan vad barn och förskollÀrare anser kring varför ett stökigt beteende uppstÄr?
? Har de olika miljöerna pÄ förskolan en pÄverkan pÄ stökigheten och vad tror i sÄ fall barn och förskollÀrare Àr bidragande orsaker?
För att samla in empiriskt material till undersökningen har intervjuer och observationer Àgt rum pÄ en förskola, dÀr 16 barn och tvÄ förskollÀrare medverkat. Tidigare forskning syftar till att man bör se till varje barns enskilda behov och dagliga kondition, vilket tillsammans med att se allt ur barns perspektiv Àr slutsatserna i undersökningen..
NÄgra mÄnaders skillnad ? jÀmförelse mellan före och efter en psykologisk gruppbehandling enligt metoden Unified Protocol
Unified Protocol Àr en transdiagnostisk kognitiv beteendeterapi baserad pÄ empiriskt stödda principer. Uppsatsens syfte var att kvalitativt beskriva gruppbehandlingsdeltagares vardagliga upplevelser ur ett psykologiskt perspektiv. FrÄgestÀllningen var om det fanns skillnader vid jÀmförelse mellan före och efter behandlingen och hur eventuella skillnader och likheter sÄg ut. Deltagargruppen var diagnostiskt heterogen. De sex informanterna, tvÄ mÀn och fyra kvinnor, intervjuades enskilt.
Customer Relationship Management ? en studie om hur CRM tillÀmpas i företagen
Denna rapport handlar om implementering samt anvÀndning av den kundorienteradeaffÀrsstrategin Customer Relationship Management, CRM. Enligt statisk frÄn Gartner,misslyckas företag med tvÄ av tre och orsaken Àr att det Àr fÄ som har kunskap om vad CRMegentligen Àr och hur det bör implementeras, dÄ informationen som har samlats in ofta varitöverflödig och det har dÀrmed varit svÄrt att kunna förutse kundernas behov. Syftet meduppsatsen Àr dÀrför att ta reda pÄ hur lÄngt de medverkande företagen inom Sverige harkommit i deras implementering gÀllande Customer Relationship Management och i hur storutstrÀckning företagen tillÀmpar kriterierna i teorin för en bra kundrelation. Resultaten skaligga till grund för möjligheter att utveckla företagens kundrelationer. Med hjÀlp av enenkÀtundersökning har empiriskt material samlats in och sammanstÀllt med den teoretiskareferensramen.