Bakgrund: Studier visar att struktur och relevans i muntlig överrapportering är av stor vikt då detta ökar patientsäkerheten. I nuläget finns ingen allmänt accepterad mall för muntlig överrapportering av patienter i Sverige. En modell för muntlig överrapportering som nu börjat introduceras på svenska sjukhus är SBAR, vilken rekommenderas av Sveriges Kommuner och Landsting. Syfte: Att undersöka akutmottagningssjuksköterskors uppfattningar av muntlig överrapportering från ambulanspersonalen vid larm/prioritet 1, på ett av Stockholms sjukhus. Metod: En empirisk tvärsnittsstudie med enkät som underlag för datainsamlingen utfördes.

Gruppen homosexuella har en sämre psykisk hälsa än gruppen heterosexuella vil-ket kan bero på en strukturell diskriminering i samhället. Enligt forskning finns det sjuksköterskor som skulle välja att inte vårda homosexuella patienter om möj-ligheten fanns. Därav syftet med denna studie: att undersöka lesbiska kvinnors erfarenheter av bemötande inom hälso- och sjukvård i relation till sexuell identi-tet. Vidare frågeställningar är om och hur sexuell identitet är relevant i vårdmötet samt vilket bemötande som är önskvärt enligt informanterna. Metoden för studien är att genomföra en induktiv intervjuundersökning, där ett urval av sex lesbisk kvinnor med erfarenhet av slutenvård ingår.

Över hela världen råder ojämlikhet mellan kön vilket förväntas ha konsekvenser för ett lands ekonomiska utveckling. Uppsatsen fokuserar främst på ojämlikhet mellan kön i lön, arbetskraftsdeltagande och utbildningsdeltagande. Syftet med uppsatsen är att se hur ojämlikhet mellan kön påverkar långsiktig ekonomisk tillväxt i låg- och medelinkomstländer. En teoretisk analys gjordes genom att utvidga teknologispridningsmodellen där variabler för ojämlikhet mellan kön lades till i olika dimensioner. I en panelregressionsanalys gjordes därefter en empirisk undersökning som testade huruvida ojämlika löner, ojämlikt arbetskraftsdeltagande och deltagande i utbildning påverkar BNP-tillväxttakten, tillväxttakten i kvinnlig arbetskraft och befolkningstillväxttakten.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur löneförhandlingssystemet har utvecklats och om dess utformning påverkar lönebildningen. Vi studerar Sverige under framförallt senare delen av 1900-talet, med fokus på industrin. Förhandlingssystemets struktur påverkar maktbalansen mellan arbetsmarknadens parter, varför vi undersöker hur det svenska löneförhandlingssystemet har utvecklats. Vi tänker oss att maktbalansen tar sig uttryck i löneförhandlingarna, så att om exempelvis arbetsgivarna står starkast blir löneökningarna mindre än om arbetstagarna har störst inflytande.En viktig del i förhandlingssystemets struktur är graden av centralisering av förhandlingarna. Denna centraliseringsnivå går att koppla till vilken maktrelation som råder.

Syfte: Syftet med denna studie var att få en inblick i sjuksköterskans egna känslor och upplevelser i yrket av att vårda barn och ungdomar med ätstörningar.Metod: Studien genomfördes genom individuella semistrukturerade intervjuer, med sju stycken sjuksköterskor som arbetade på öppenvårdsmottagningar för barn och ungdomar med ätstörningar.Huvudresultat: Resultatet tydde på att sjuksköterskor som arbetar med ätstörningar, oftast beskriver att hela känsloregistret är involverad i yrket som person och som behandlande sjuksköterska. Allt från att känna glädje, sorg och ilska till att känna en stor frustration och maktlöshet. Flera av sjuksköterskorna var enad om att det första mötet och första tiden i behandlingen är av stor vikt för den fortsatta kontakten. Svårigheterna kan vara att vara riktigt tydlig med behandlingen och att känna att det går åt rätt håll. Men en av de svåraste uppgifterna som sjuksköterskorna upplevde var att få till en bra vårdplanering för patienten, samtidigt som att få patienten till att medverka.Slutsats: Trots att yrket upplevs som betydelsefullt finns det en del svårigheter och utmaningar i yrket som kan vara betungande.

Under en lågkonjunktur använder sig många företag av varsel och uppsägningar som ett sätt att minska kostnader och möta en vikande efterfrågan. Dessa uppsägningar innebär en förändring vilket är något som ofta möts av motstånd. I den här uppsatsen belyses de problem en ledare ställs inför i samband med en förändring som innebär uppsägningar och hur de har valt att genomföra dem.Syftet med den här uppsatsen är att beskriva hur tre ledare i tre olika organisationer genomför uppsägningar som sker till följd av arbetsbrist.En kvalitativ metod har använts där vi genomfört tre halvstrukturerade intervjuer med ledare som haft insyn i beslutsprocessen från varsel fram till uppsägningar och varit de som till största del förmedlat besluten till berörda individer. Med insamlad empirisk data analyserades hur ledarna genomförde uppsägningarna utifrån teori som behandlar förändring, ledarskap och ett företags situation.Resultaten visade att trots liknande yttre förutsättningar i form av lågkonjunktur och vikande orderingång så skilde sig genomförandet av förändringen mellan de tre företagen. En likhet var att kommunikation varit en viktig strategi under processen.

Människors jämlika förutsättningar att delta i samhället har stor betydelse för folkhälsan. Utanförskapet är demokratins och största fiende och regeringens främsta utmaning idag. Det finns samverkansformer och projekt som kan främja en gränsöverskridande kommunikation och stärka människors delaktighet. För att bemöta denna utmaning krävs aktiva och gränsöverskridande samverkansformer. Syftet med studien var att belysa erfarenheter och önskemål om samverkan mellan föreningar, näringsliv och kommunen som kan stärka människors delaktighet.

Studien används sig av ett jämförelseperspektiv där tre olika importmodeller används för att bedöma och prognostisera den svenska varuimportefterfrågan. Studie syftar till är att skapa nya vikter, som bättre stämmer överens med det faktiska importinnehållet, för beräkning av den förklarande variabeln importviktad efterfrågan. Korrigeringen av vikterna sker med utgångspunkt från Konjunkturinstitutets definition av importviktad efterfrågan. Genom korrigering av den importviktade efterfrågan är avsikten att uppnå en importmodell som har bättre förklarings- och prognosförmåga än Konjunkturinstitutets nuvarande modell. Resultaten från studien visar att genom en korrigering av den importviktade efterfrågan uppnås en bättre förklarings- och prognosförmåga.

Självskadande är ett växande fenomen i vårt samhälle och dissociation erkänns allt mer. Aktuell forskning visar på en stark koppling mellan fenomenen. I syfte att få ökad kunskap om dissocierande självskadepatienter samt behandling av denna patientgrupp utifrån psykodynamisk teori intervjuades sex erfarna och verksamma terapeuter. Data från de sex intervjuerna strukturerades och bearbetades genom en kombinerad deduktiv och induktiv tematisk analys. Resultatet visar att huvudproblematiken ansågs vara dissociationen.

Uppsatsen är skriven i första hand som en betraktelse över sjalen i den svenska kontexten. Det grundläggande syftet med uppsatsen har varit att titta påSynen på sjalen - argumenten för och emotSjalen som meningsbärande i det svenska samhälletDet övergripande målet med detta arbete har inte varit att skriva ännu en uppsats om den muslimska sjalen. Jag har valt bort material som rör sjalens kontext i andra länder. Jag har även valt bort användandet av koranen och bibeln som litteraturkällor.Uppsatsens del I inleds med några stycken som tar upp:synen på sjalen i Sverige,sjalen i västerländsk kontext ochintegrationsverkets tabell vilken visar den syn som finns i samhället när det gäller ?muslimska kvinnor bärande sjal?.Detta för att få en grund att utgå ifrån när jag sen tittar på argument för och emot sjalen i uppsatsens del II.Jag ger i uppsatsens del III också en bild av medias roll i sjaldebatten, försöker visa på att nyhetsjournalistiken kring sjalen bidrar till att forma vår uppfattning i denna samhällsfråga.Jag har gjort en liten Empirisk studie genom att ställa fem frågor som jag e-postat till alla riksdagspartierna för att se vad partierna tar för ställning i sjaldebatten.

Tonårsaborter har ökat i Sverige under de senaste åren. Enligt forskning bär de unga kvinnorna med sig många känslor efter ingreppet, men det är inte längre lagstadgat med stödsamtal i samband med en abort. Eftersom tonårsaborter numera är så vanliga är det viktigt att lägga fokus på de unga kvinnornas upplevelser i kontakten med vårdpersonalen. Studiens syfte var att undersöka unga kvinnors upplevelser av stödjande samtal med vårdpersonal i samband med en abort. Metoden som användes var en kvalitativ Empirisk studie, fyra intervjuer gjordes och granskades.

Vi ville forma en helhetsbild av informellt ledarskap utifrån teori, stärkt av en empirisk undersökning, för att sedan svara på hur formella ledare skall agera för att ha nytta av informellt ledarskap. Utifrån helhetsbilden av informellt ledarskap som vi genom teorin har skapat menar vi att informella ledare har två förmågor, empatisk förmåga samt förmågan att tolka och klargöra uppgifter. Tack vare dessa förmågor åtnjuter de ett stort förtroende hos medarbetarna. När osäkerheten i en organisation är stor finns ett behov av förståelse hos medarbetare. De informella ledarna skapar denna mening genom att tolka och klargöra budskap och rykten och växer sig starka genom detta.

Hälso- och sjukvården erbjuder friska personer hälsoundersökningar i förebyggande syfte. I Sverige dör cirka 700 till 1000 personer årligen till följd av brusten bukaorta. Aneurysm ses hos cirka fem procent av män över 65 år och ger oftast inga symtom förrän de brister. Mindre aneurysm opereras inte utan följs med regelbundna kontroller och det kan upplevas obehagligt att bråcket kan öka i omfång eller brista utan förvarning. Upplevelsen av att delta i screening och diagnostiseras med ett aneurysm är inte tillräckligt undersökt och syftet med studien var därför att hos 65-åriga män som deltagit i screening, belysa upplevelsen av att leva med ett mindre bukaortaaneurysm som inte skall opereras.

Upplevelseindustrin och upplevelsesamhället har vuxit fram och blivit alltmer betydelsefull eftersom de flesta idag lever ett ekonomiskt bra liv och därför vill uppleva saker utöver sin vardag. En upplevelse består till stor del av bemötandet från andra människor på plats, ofta från de som arbetar där. Personalen blir en del av helhetsupplevelsen. En kvalitativ studie har gjorts för att få en bild av vad som definierar en bra arbetsplats och om ett upplevelseperspektiv med värdskap i förgrund har någon relevans för detta. I studien har jag utgått från mitt eget perspektiv jag fått under mina år som studerande på upplevelseproduktion på Luleå Tekniska Universitet.

I uppsatsen undersöks instabila processer i visuell kultur på två plan: i tid och rum och i material och metoder.Den tar upp vad instabila processer i visuell kultur är uttryck för och vad processerna får för konsekvenser förkonstbegreppet.Inledningsvis kartläggs hur Nicolas Bourriaud, Lev Manovich, Mieke Bal, Manuel Castells och MiwonKwon beskriver kulturella instabila processer. I syfte att undersöka om teorierna går att tillämpa på visuellauttryck utförs därefter en empirisk analys av musikvideor av Coldplay, Radiohead och Röyksopp. Också enjämförande analys görs för att se om instabila processer går att finna även inom scenkonsten. Det somundersöks i detta fall är en teaterföreställning av 123 Schtunk.De instabila processer som beskrivs i texterna återfinns i hög grad i de analyserade verken. Processernavisar sig vara en spegling av en nomadisk och mobil diskurs som orsakas av nätverkssamhällets strävan efteratt överskrida tid, rum och fasta begrepp.