Sök:

Sökresultat:

1808 Uppsatser om Empirisk fältstudie. - Sida 54 av 121

Genomförande av uppsÀgningar : En studie av tre ledare vid upplÀndska företag

Under en lÄgkonjunktur anvÀnder sig mÄnga företag av varsel och uppsÀgningar som ett sÀtt att minska kostnader och möta en vikande efterfrÄgan. Dessa uppsÀgningar innebÀr en förÀndring vilket Àr nÄgot som ofta möts av motstÄnd. I den hÀr uppsatsen belyses de problem en ledare stÀlls inför i samband med en förÀndring som innebÀr uppsÀgningar och hur de har valt att genomföra dem.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva hur tre ledare i tre olika organisationer genomför uppsÀgningar som sker till följd av arbetsbrist.En kvalitativ metod har anvÀnts dÀr vi genomfört tre halvstrukturerade intervjuer med ledare som haft insyn i beslutsprocessen frÄn varsel fram till uppsÀgningar och varit de som till största del förmedlat besluten till berörda individer. Med insamlad empirisk data analyserades hur ledarna genomförde uppsÀgningarna utifrÄn teori som behandlar förÀndring, ledarskap och ett företags situation.Resultaten visade att trots liknande yttre förutsÀttningar i form av lÄgkonjunktur och vikande orderingÄng sÄ skilde sig genomförandet av förÀndringen mellan de tre företagen. En likhet var att kommunikation varit en viktig strategi under processen.

Samverkan mellan kommun, föreningar och nÀringsliv för att stÀrka mÀnniskors delaktighet i samhÀllet

MÀnniskors jÀmlika förutsÀttningar att delta i samhÀllet har stor betydelse för folkhÀlsan. Utanförskapet Àr demokratins och största fiende och regeringens frÀmsta utmaning idag. Det finns samverkansformer och projekt som kan frÀmja en grÀnsöverskridande kommunikation och stÀrka mÀnniskors delaktighet. För att bemöta denna utmaning krÀvs aktiva och grÀnsöverskridande samverkansformer. Syftet med studien var att belysa erfarenheter och önskemÄl om samverkan mellan föreningar, nÀringsliv och kommunen som kan stÀrka mÀnniskors delaktighet.

Ökad effektivitet inom svensk sĂ„gverksindustri - Kan ?One-stop shop? effektivisera det logistiska flödet?

SÄgverksindustrins logistikkostnader Àr idag höga och utgör nÀrmare en fjÀrdedel avslutpriset pÄ produkten. Branschen möter nu konkurrens frÄn andra delar av Europa ochkunderna stÀller samtidigt högre krav pÄ snabbare och mer flexibla leveranser. I Varberggörs sedan hösten 2009 en stor satsning för att effektivisera logistikflödet inom branschenför sÄgade trÀvaror vilket har resulterat i ett koncept som sedan 2011 gÄr under namnetTimberbridge.Med utgÄngspunkt i de höga logistikkostnaderna inom sÄgverksindustrin Àr studiens syfteatt studera om samarbete mellan företag kan effektivisera sÄgverkens transport-ochlogistikupplÀgg frÄn sÄgverk till kund. För att utreda detta genomfördes inledningsvis endjupintervju med en representant frÄn Port of Varberg för att fÄ relevantbakgrundsinformation. Dessutom har tidigare forskning inom olika teoretiska omrÄdenstuderats och har sedan kombinerats med empirisk data frÄn en undersökning i form avtelefonintervjuer med 29 svenska sÄgverk.Det insamlade datamaterialet har sedan analyserats och resultatet visar att Timberbridgehar goda förutsÀttningar för att bli en etablerad leverantör för svenska sÄgverk.

Empirisk analys av den svenska varuimportefterfrÄgan

Studien anvÀnds sig av ett jÀmförelseperspektiv dÀr tre olika importmodeller anvÀnds för att bedöma och prognostisera den svenska varuimportefterfrÄgan. Studie syftar till Àr att skapa nya vikter, som bÀttre stÀmmer överens med det faktiska importinnehÄllet, för berÀkning av den förklarande variabeln importviktad efterfrÄgan. Korrigeringen av vikterna sker med utgÄngspunkt frÄn Konjunkturinstitutets definition av importviktad efterfrÄgan. Genom korrigering av den importviktade efterfrÄgan Àr avsikten att uppnÄ en importmodell som har bÀttre förklarings- och prognosförmÄga Àn Konjunkturinstitutets nuvarande modell. Resultaten frÄn studien visar att genom en korrigering av den importviktade efterfrÄgan uppnÄs en bÀttre förklarings- och prognosförmÄga.

??man kan inte prata med sin mamma om allt?? ? En intervjustudie om unga kvinnors upplevelser av stödjande samtal i samband med en abort

TonÄrsaborter har ökat i Sverige under de senaste Ären. Enligt forskning bÀr de unga kvinnorna med sig mÄnga kÀnslor efter ingreppet, men det Àr inte lÀngre lagstadgat med stödsamtal i samband med en abort. Eftersom tonÄrsaborter numera Àr sÄ vanliga Àr det viktigt att lÀgga fokus pÄ de unga kvinnornas upplevelser i kontakten med vÄrdpersonalen. Studiens syfte var att undersöka unga kvinnors upplevelser av stödjande samtal med vÄrdpersonal i samband med en abort. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ empirisk studie, fyra intervjuer gjordes och granskades.

En vardag full av utmaningar : En litteraturstudie om anhörigas upplevelse av att ha en psykiskt sjuk familjemedlem

Psykisk sjukdom pÄverkar inte bara individen som drabbas utan Àven dennes anhöriga. Alla i familjen berörs och vardagen blir oförutsÀgbar och full av utmaningar. Sjuksköterskor möter individer med psykisk sjukdom och deras anhöriga oavsett arbetsplats. Syftet med studien var att belysa hur vuxna anhöriga till personer med psykisk sjukdom upplever sin vardag. För att belysa de anhörigas situation genomfördes en litteraturstudie över tidigare utförd empirisk forskning.

MĂ€ns upplevelser av att leva med mindre bukaortaaneurysm : En intervjustudie

HÀlso- och sjukvÄrden erbjuder friska personer hÀlsoundersökningar i förebyggande syfte. I Sverige dör cirka 700 till 1000 personer Ärligen till följd av brusten bukaorta. Aneurysm ses hos cirka fem procent av mÀn över 65 Är och ger oftast inga symtom förrÀn de brister. Mindre aneurysm opereras inte utan följs med regelbundna kontroller och det kan upplevas obehagligt att brÄcket kan öka i omfÄng eller brista utan förvarning. Upplevelsen av att delta i screening och diagnostiseras med ett aneurysm Àr inte tillrÀckligt undersökt och syftet med studien var dÀrför att hos 65-Äriga mÀn som deltagit i screening, belysa upplevelsen av att leva med ett mindre bukaortaaneurysm som inte skall opereras.

Nyexaminerade lÀrares tankar om ledarskap

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur nyexaminerade lÀrare ser pÄ ledarskap i klassrummet, samt vilken forskning det finns om ledarskap i klassrummet. Studien inleds med en litteraturstudie dÀr det presenteras nÄgra definitioner av begreppet ledarskap samt vad ledarskap i klassrummet bestÄr av. Litteraturstudien behandlar Àven olika ledarstilar, vad nyexaminerade lÀrare kan ha svÄrt med samt hur en duktig lÀrare skall vara. DÀrefter följer en redovisning av en empirisk studie i form av kvalitativa intervjuer med fem stycken lÀrare. I den efterföljande diskussionen har frÄgestÀllningarna nedan utgjort grund för jÀmförelsen mellan de empiriska resultaten och teorin.

Matematik - En dimension i barns lek : En videoobservation om hur barn upptÀcker och uttrycker de matematiska dimensioner de möter under den fria leken

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ hur barn upptÀcker och uttrycker de matematiska dimensioner de möter under den fria leken pÄ förskolan dÄ de Àr i ett socialt samspel med andra barn. För att nÄ denna kunskap valde vi att göra en observationsstudie med deskriptiv inriktning. Studien genomfördes under det kvalitativa paradigmet. För att samla empirisk data till vÄr studie valde vi att dokumentera med hjÀlp av videokamera. Resultatet av den genomförda undersökningen visar pÄ att barn i höggrad uttrycker olika matematiska dimensioner de upptÀcker i den fria leken dÄ de har ett socialt samspel med andra.

Öka anvĂ€ndningsfrekvensen i intranĂ€tet

NÀr ett informationssystem skapas Àr det viktigt att anvÀndarna Àr delaktiga för att detta skall kunna matcha de behov som finns. Syftet med denna studie Àr att komma fram till hur man ökar anvÀndningen av ett intranÀt och dÀrigenom kan effektivisera arbetsrutiner. Vi har dÀrför formulerat vÄr forskningsfrÄga enligt följande:Hur kan man öka anvÀndningen av ett intranÀt?Studien bestÄr av en teoretisk och en empirisk undersökning. I den teoretiska studien har vi identifierat ett antal aspekter som Àr nödvÀndiga att ta under beaktning.

Hantering av den personliga integriteten inom e-handel : EnkÀtundersökning för registrerade anvÀndare pÄ sidan tradera. VÀrden inom den personliga integriteten tas fram och andra viktiga faktorer för ett e-handelsföretag

Allt fler företag vÀljer att vara webbaserade och Àgna sig helt till e-handel. Samtidigt fortsÀtter antalet e-handelsföretag att öka i antal kraftigt. Företagens behov av personlig information och kunddata har Àven ökat för att förbli konkurrenskraftiga. Vilket skapar ett problem, behovet av denna personliga information hos företagen riskerar att inkrÀkta pÄ anvÀndarens personliga integritet. Tidigare forskning presenterar inte mycket angÄende vÀrdet av den personliga integriteten och de fördelar ett skyddande av detta genererar.

Kan idrotten vara en integrationsfaktor för vuxna invandrare?

Olika typer av projekt har blivit vanliga idag, och mÄnga Àr inriktade pÄ att integrera invandrare inom skilda omrÄden i samhÀllet. Vi har gjort en empirisk undersökning av ett specifikt projekt i Landskrona som benÀmns IK ISI, och vars mÄlsÀttning Àr att synliggöra idrottsrörelsen som en viktig samverkanspartner i integrationsarbetet. Vi ville ta reda pÄ om projekt kunde vara ett meningsfullt sÀtt att integrera vuxna invandrare, samt vilka idéer invandrarna hade om integration.Resultaten fick vi fram genom tematiserade, semistrukturerade intervjuer med kursdeltagare och handledare, samt genom samtalsintervjuer med projektledaren. Vi har i slutdiskussionen analyserat resultaten med hjÀlp av litteratur och tidigare forskning inom omrÄdet.Vi kom fram till att projektet inom flera omrÄden var pÄ vÀg att uppnÄ sina mÄl och att deltagarna i överlag endast hade positiva erfarenheter sÄ hÀr lÄngt, och de tyckte att utformningen av projektet var bra. De deltagande invandrarna tyckte sig mÀrka förbÀttringar i svenska sprÄket och att deras nÀtverk delvis hade utvidgats, och förhoppningar fanns om kommande arbete inom föreningarna.

Budgetlös styrning : -Är det dags att lĂ€mna den traditionella budgetn bakom sig?

 Problem:      Majoriteten av alla företag budgeterar. FrÄgan Àr om budgeten Àr ett nödvÀndigt ont eller bara en gammal vana.Syfte:            Syftet med denna studie Àr att undersöka smÄföretagares uppfattning om budget- och budgetlös styrning. Detta för att ta reda pÄ om det Àr dags att lÀmna den traditionella budgeten bakom sig?Metod:          Insamlingen av empirisk data har skett genom direkt intervjuer med fyra företag i Eskilstuna. Dessa företag har mellan 20-49 anstÀllda.

Yttre förÀndringar och inre resor - En empirisk studie om lÀrandet hos deltagare i ett utvecklingsprogram inom Polismyndigheten i SkÄne

Inom Polismyndigheten i SkÄne pÄgÄr ett FörÀndra-program, vilket gÄr ut pÄ att medarbetare som av olika skÀl vill byta arbete har möjligheten att göra det med stöd i detta program. Deltagarna ska Àven fÄ en djupare insikt om sina och andras behov och vÀrderingar. Programmet pÄgÄr under ett Är och innehÄller ett flertal internat, med inriktning pÄ individen, ett mentorskap, samt arbete pÄ olika praktikplatser. VÄrt syfte Àr att analysera konsekvenserna av FörÀndraprogrammet med avseende pÄ individuellt lÀrande. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med nio personer som deltagit i FörÀndraprogrammet.

Patienter som lÀmnades hemma efter ambulanslarm

Syftet med studien var att granska ambulanspersonalens följsamhet gÀllande riktlinjer nÀr en patient lÀmnades i hemmet efter ett 112-samtal som resulterat i en ambulansuttryckning.Metoden var en empirisk kvantitativ studie med en retrospektiv journalgranskning. Totalt granskades 224 journaler, frÄn Januari, 2013 till November, 2013, av dessa journaler exkluderas 11 stycken.Resultatet visade att i cirka 75% av fallen dokumenterades vitalparametrar och endast i 42,4% av fallen kontaktades lÀkare. I 68.5% av fallen bestÀmde patienten sjÀlv att inte följa med in till sjukhus. Totalt fanns 32 olika utalarmeringskoder hos patienter som lÀmnades i hemmet. Den vanligaste Äldersgruppen att lÀmna i hemmet efter ett ambulanslarm var patienter i Äldern16-30 Är.

<- FöregÄende sida 54 NÀsta sida ->