Detta examensarbete handlar om ?Brist på lättillgänglig och effektiv information om sund mat till barn 10-12 år?. Ett problemområde jag identifierat efter mediernas återgivning av ökad barnfetma, diabetes och andra följdsjukdomar som resultatet av en dålig kost. Jag har arbetat utifrån fem frågeställningar för att skapa en god informationsdesign och för att få en överblick i målgruppens nuvarande matvanor, kunskaper och intressen. Dessa frågeställningar har legat till grund för att uppnå mitt syfte att skapa målgruppsanpassade texter till barn 10-12 år och mitt mål att skapa ett intresse för sund mat och matlagning hos barn 10-12 år.

Med hänvisning till hur fine dining restauranger i Sverige idag läggs ned alternativt byter koncept föreföll det relevant att undersöka vilka betydelsefulla faktorer som avgör huruvida ett fine dining koncept blir konkurrenskraftigt. Med hänvisning till detta formulerades syftet att identifiera betydelsefulla faktorer som bidrar till ett konkurrenskraftigt fine dining koncept. Med kvalitativ ansats och ett induktivt förhållningssätt har vi undersökt detta problem med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Studien har under hela processen utgått från FAMMs fem aspekter, rummet, mötet, produkten, atmosfären samt styrsystemet och modellen har använts för att analysera insamlad Empiri samt strukturera resultatet. Studien har påvisat flertalet faktorer som bidrar till ett konkurrenskraftigt fine dining koncept.

Syftet med studien var att få en fördjupad förståelse för hur man som förskollärare väljer att implementera bild, drama och musik utifrån den reviderade läroplanen för förskolan, Lpfö 98 (reviderad 2010). Vi ville också få en förståelse för vilken betydelse reflektion har i arbetet med de estetiska uttrycksformerna. För att samla Empiri valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med fem förskollärare från olika förskolor. Utifrån litteratur och teorier har vi kommit fram till att mycket av arbetet med bild, drama och musik sker ogenomtänkt och utan reflektion. Vi lade även märke till att samtliga pedagoger finner en svårighet i att beskriva vad, hur och varför en aktivitet utförs på ett visst sätt.

Tidigare forskning har visat att det för många år sedan fanns ett förväntningsgap inom revision mellan små företag och deras revisorer. Syftet med vår uppsats är att undersöka om detta gap fortfarande existerar och om det även finns ett liknande gap mellan medelstora företag och deras revisorer. Vi vill även undersöka om det är olika faktorer som påverkar gapet beroende på företagsstorlek, om det nu är så att det existerar.För att ta fram vår Empiri använde vi oss av en kvalitativ ansats genom att göra delvis strukturerade intervjuer med öppna frågor. Vi utförde intervjuerna ansikte mot ansikte för att kunna se respondenternas reaktioner. Intervjuerna gjordes hos tre små och två medelstora företag, samt hos en revisionsbyrå.

I denna studie har vi tittat på hur digitala verktyg kan användas i musikundervisningen. Vi har undersökt hur digitala verktyg påverkar musiklärares arbetssituation och elevernas kompetens. De metoder vi använt för att samla in datamaterial är kvalitativa intervjuer och observationer. För att få en så bred förståelse som möjligt har vi inhämtat Empiri från musiklärare, elever och oss själva i vår egen roll som lärare. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med sex musiklärare och två gymnasieelever.

Bakgrund och problem: Från och med 2005 är det obligatoriskt för alla börsnoterade företag inom EU att tillämpa IFRS, International Financial Reporting Standards, vid upprättandet av koncernredovisningen. En av dessa standarder är IAS 14, segmentrapportering. Den reglerar hur rörelsegrenar, affärsområden och marknadsområden ska redovisas. Nu finns ett utkast till standard från International Accounting Standards Board (IASB) som är tänkt att förändra och förbättra gällande standard avseende segmentrapportering, IAS 14. Syfte: Att undersöka vad revisorer, företag och analytiker tror om den föreslagna förändringen av segmentrapporteringen och vilka konsekvenser det kan medföra.

Telemonitorering är teknik för att medicinskt övervaka individer på distans. Tekniken har, trots att den är ny och outforskad, stora förväntningar på sig att vara en del av lösningen på vårdens framtida utmaningar. Syftet med den här rapporten är att presentera en översiktlig analys av telemonitorering som den används i vården idag. Dessutom att diskutera vilka vårdprocesser den bäst ska tillämpas i för att framöver leda till så stor patientnytta som möjligt. Området är svåröverblickbart av flera anledningar. Bland annat på grund av brist på en gemensam terminologi som används konsekvent och att den Empiri som hittills genererats för att undersöka nyttan har gett spridda resultat.

En av de mest grundläggande och viktiga grundsatserna i redovisningsteorin är den som behandlar fortlevnadsprincipen, företagets fortsatta drift. Enligt tidigare forskning har man kommit fram att going concern assumption inte har haft någon viktig funktion vid formulering av redovisningsprinciper, även om den har ansetts som det mest ?heliga? antagandet.När en revisor gör ett uttalande om ett företags fortsatta drift kan det få negativa konsekvenser, då intressenter baserar sina beslut på årsredovisningen och revisionsberättelsen. Ett negativt yttrande i revisionsberättelsen kan leda till en självuppfyllande profetia, vilket kan göra det intressant att utreda huruvida revisorerna upplever några svårigheter kring bedömningen av den fortsatta driften. Vidare ämnar vi undersöka om RS 570 ger tillräcklig vägledning i samband med revisionen, samt om det råder allt för stor försiktighet vid bedömningen.

Bakgrund: Pågående arbeten är ett omdebatterat område där valet av redovisningsmetod får stor inverkan på det redovisade resultatet. Det finns två metoder att tillgå; successiv vinstavräkning och färdigställandemetoden. Beroende på val av metod ställs olika krav på t ex styrning, kalkyler och ekonomisystem. Syfte: Syftet med denna uppsats är att visa på hur redovisning av pågående arbeten sker såväl internt som externt i de företag vi studerar och därmed beskriva sambanden mellan extern och intern redovisning. För att erhålla en helhetsbild av pågående arbeten vill vi även studera styrningens, kalkylens och ekonomisystemets roll i ett projekt.Genomförande: Både litteratur och Empiri har studerats.

Denna uppsats handlar om hur inkludering kan förstås och beskrivas. När politiker formulerar förändringar i skolan tolkas detta av skolornas huvudmän, rektorer och pedagoger. Förändringen förväntas sedan realiseras i skolan. Uppsatsens Empiri bygger på tolkningar av specialpedagoger/-lärares meningskonstruktioner av inkludering i en mellanstor svensk kommun. Definitioner av inkludering i specialpedagogisk forskning utgår bl.a.

Syfte: Syftet är att redogöra för hur långt de noterade företagen har kommit med sitt arbete att konvertera till IAS/IFRS och att identifiera de standarder samt de affärsmässiga konsekvenser som skapar störst omställningsproblem i konverteringsarbetet. Metod: Induktivt tillvägagångssätt med deskriptivt syfte. Kvalitativa intervjuer, kvantitativ enkätundersökning och kvantitativ innehållsanalys. Teoretiska perspektiv: De noterade företagen befinner sig i en ständig förändringsprocess då redovisningen harmoniseras inom EU. Den 1 januari 2005 ska företagen ha anpassat sig till IAS/IFRS.

Inledning: Skatteundandraganden i kontantbranschen har sedan länge varit ett känt problem för skatteverket vilket också leder till en snedvriden konkurrens. En ny lag, kassaregisterlagen, ska undvika skattefusk och illojal konkurrens. De flesta inom kontantbranschen inkluderas i lagen med få undantag så som torghandel. Borde även torghandeln omfattas av lagen? Borde klädbranschen kanske undantagas från lagen? Kommer lagen att vara slagkraftig i att stävja skattefusk?Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och analysera kassaregisterlagens slagkraft samt även lagens nödvändighet i klädbranschen och torghandeln.Metod: En kvalitativ forskningsmetod ligger till grund för undersökningen där Empiri studeras i form av insamlad information och intervjumaterial.

I denna studie används en multifaktormodell för att utvärdera hur ett urval av yttre ekonomiska faktorer driver oljebolagens markandsvärde. Dessa faktorer utgörs av förändringar i växelkurs mellan USD och lokal valuta, lokal aktiemarknadsavkastning och förändringar i oljepris. Samtliga variablers påverkan granskas på lång och på kort sikt för att utforska eventuella skiljaktigheter av modellens resultat beroende på tidshorisont. Fokus riktas även på huruvida oljepriset är en mer betydelsefull drivkraft under tidsperioder med stigande eller sjunkande prisnivåer. Granskningen av inverkan av oljans pristrend samt fokuseringen på skillnader i resultat under olika tidsperioder gör att studien delvis avviker från tidigare Empiri.

Bakgrund: Konsumtion är en stor del av våra liv och stora delar av denna baseras inte på funktionella värden. En individ kan genom sin konsumtion uttrycka värderingar och utifrån dessa uttryck skapa en identitet. Detta kan för individen vara ett sätt att via konsumtion skapa mening. En del av denna meningskonsumtion kan härstamma ur olika kundgruppers interaktion med varandra. Hos alternativsportsbranschens återförsäljare återfinns två kundgrupper, där den ena består av utövare och den andra av icke utövande individer.Syfte: Uppsatsens syfte är att utifrån relationen mellan kundgrupperna åskådliggöra de icke aktiva individernas meningsskapande och återförsäljarnas roll i detta.Genomförande: Uppsatsens Empiri grundas på nio kvalitativa intervjuer av återförsäljare inom alternativsportsbranschen.Resultat: Studien visar att icke aktiva individer skapar mening genom associationen till de aktiva utövarna och den livsstil som omger aktiviteterna.

Ett SMS-lån är ett lån som kan tecknas genom att skicka ett SMS till ett kreditföretag, alternativt genom att fylla i ett formulär på företagets webbplats. Lånen ska betalas tillbaka snabbt och har höga avgifter. Lånen karakteriseras av den korta löptiden och de låga lånebeloppen. Därför kallas SMS-lån ofta för snabblån, snabbkrediter, microlån och korttidskrediter.Det finns ingen statistik över hur många SMS-lån som årligen beviljas men Kronofogdemyndigheten för löpande statistik om antalet inkomna ansökningar om betalningsförelägganden till följd av obetalda SMS-lån. När myndigheten gjorde sin första sammanställning för år 2006 var totala antalet ansökningar 1 407 stycken.