Syftet med detta arbete är att få en inblick i vad fritidspedagogens uppdrag i klassrummet är. Genom att studera yrkesroll och status vill vi få reda på hur några verksamma fritidspedagoger upplever detta uppdrag och sin yrkesroll. Vi vill även studera utbildningens form och innehåll ur ett historiskt och ett nutida perspektiv för att ta reda på om och hur yrkesrollen har förändrats. Genom litteratur och Empiri i form av intervjuer har vi kommit fram till att avsaknaden av riktlinjer för vad fritidspedagogens roll i klassrummet är gör att fritidspedagogen, i samverkan med klassläraren, själv får tolka sin roll och göra den till sin egen. Utifrån intervjuer med informanter har vi också kommit fram till att vissa grundläggande kompetenser som de tycker ska ingå i en fritidspedagogsutbildning idag saknas..

Våra egna erfarenheter visar att matematikundervisningen ofta bedrivs enskilt av eleverna vilket resulterar i att språket i läroböckerna får en större roll för elevernas kunskapsinhämtning. Därför anser vi att det är viktigt att undersöka kommunikationen i klassrummet med fokus på textuppgifter. Denna studie grundar sig i teorier där man framhåller samtal och kommunikation som viktiga redskap för lärandet i matematik. För att insamla Empiri till studien använde vi oss av observationer samt intervjuer med verksamma matematiklärare. Undersökningen genomfördes i fem grundskolor med inriktning på årskurs åtta och nio i sydvästra Skåne.

Denna uppsats har för avsikt att utreda begreppet Just-In-Time (JIT) och dess komponenter för att sedan försöka finna dessa i den svenska lastbilstillverkaren Scanias produktionssystem. Litteratur har bidragit med en definition av JIT som sedan har jämförts med hur Scania arbetar inom produktionen. Empiri har erhållits genom intervjuer med berörd personal samt observationer på plats i Oskarshamn och i Södertälje.För japanerna är inte Just-In-Time-tänket en ny företeelse utan det är något de har arbetat efter en längre tid. Denna uppsats har valt att utgå från Jeffrey K. Likers (2004) definition i The Toyota Way.

Denna uppsats har för avsikt att utreda begreppet Just-In-Time (JIT) och dess komponenter för att sedan försöka finna dessa i den svenska lastbilstillverkaren Scanias produktionssystem. Litteratur har bidragit med en definition av JIT som sedan har jämförts med hur Scania arbetar inom produktionen. Empiri har erhållits genom intervjuer med berörd personal samt observationer på plats i Oskarshamn och i Södertälje.För japanerna är inte Just-In-Time-tänket en ny företeelse utan det är något de har arbetat efter en längre tid. Denna uppsats har valt att utgå från Jeffrey K. Likers (2004) definition i The Toyota Way.

Under det senaste decenniet har frågan om riskhantering fått ökat ge-nomslag och det har växt fram ett behov att identifiera, värdera och hantera risker. En stark drivkraft till detta har varit de företagsskandaler som har präglat 2000-talet. Det finns en ständig utveckling inom ämnet och den ligger främst i vad som företa-gen väljer att ta upp som risker och hur arbetsprocessen utformas.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska börsnoterade företag går tillväga för att hantera och redovisa sina risker.Vi har använt oss av en abduktiv ansats för att uppfylla syftet med uppsat- sen. För att samla in Empiri gjordes sju kvalitativa intervjuer som hade en låg grad av standardisering.Vi har kommit fram till att företagen som medverkade utgår från standar-der, men har utvecklat det till ett eget system. Det finns inget klart förhållningssätt för hur företagens riskredovisning ska se ut, vilket gör att det skiljer sig mellan före-tagen..

Uppsatsen syftar till att studera hur verksamhetsstyrningen på fyra utvalda företag ser ut i goda och dåliga tider. Vi har använt oss av ett kvalitativt angreppssätt genom ställda enkätfrågor till chefer samt en chefsrekryterare. Angreppsättet är även abduktivt då vi växlar mellan Empiri och teorier. De utvalda företagen är placerade i Brandingers modell över planeringssituationer för att sprida dem enligt kriterierna "föränderliga affärsförutsättningar" och "lätthet att förändras". Vi har kommit fram till ett antal hypoteser som visar på tendenser att mer förändringsbenägna företag förändrar sin verksamhetsstyrning i större utsträckning.

Problemfrågeställning: Hur yttrar sig den interna kommunikationen på den utvalda ICA Kvantum butiken med fokus på ledarskap och makt?Syfte: Vårt syfte med den här studien är att undersöka, beskriva och förklara om det går att utläsa olika hierarkier och maktutövning i organisationens interna kommunikation och ledarskap.Teori: Den teoretiska bakgrunden handlar om intern kommunikation, ledarskap och makt i organisationssammanhang.Metod: Kvalitativa intervjuer, semistrukturerade som följer en intervjuguide i samtalsform.Empiri: ICA Kvantum som är en livsmedelsbutik där Empirin är hämtad från kvalitativa intervjuer.Slutsatser: I denna ICA Kvantum butik råder en vertikal hierarki med demokratiska ledare där cheferna uppmuntrar till samarbete och tillhörighet. Chefen har det största ansvaret och därmed mest makt. Dock är det ledarskapet som avgör om den interna kommunikationen uppfattas positivt..

I denna kvalitativa studie har vi valt att undersöka hur gemenskap bildas och underhålls på en arbetsplats med syfte att söka förståelse för gemenskap i förhållande till framförallt företagskultur samt grupper och roller ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Vi har genom en hermeneutisk ansats och kvalitativa intervjuer tagit fram ett Empiriskt material som gett oss en bild av den upplevda gemenskapen på ett större företag. För att analysera denna Empiri har vi använt oss av en teoretisk definition av gemenskap, Goffmans dramaturgiska teori samt teorier om grupper och organisationskultur.Vad som framkommit är att gemenskap och trivsel är viktiga för välmåendet bland de anställda. Resultatet visar även på att gemenskapen på företaget kan förbättras genom större engagemang från ledningen..

Syfte: Vårt syfte är, att genom att studera Apples historia, omvärld, bransch och strategiska val, analysera om och hur Apple använder hemlighetsmakeriet som grund för skapande av långsiktiga och varaktiga konkurrensfördelar. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod med primärdata bestående av intervjuer med personer insatta i Apple och dess omvärld. Sekundärdatan består mestadels av artiklar från olikaelektroniska källor, facklitteratur och tidskrifter. Teoretiska perspektiv: Vi använder oss av teorier och begrepp som Porters Five Forces, Schumpeterian markets, Hyperkonkurrens, delar av Porters generiska strategier samt Barneys VRIO. Empiri: Vi har gjort en fallstudie av Apple med inslag av jämförelser med andra företag.

Syftet med vår uppsats är att bidra till en bättre förståelse av teknisk förändring genom att undersöka och analysera hur anställda handlar vid införandet av ny teknik. Uppsatsen bygger på kvalitativ ansats och vi har använt oss av intervjuer och observationer som metod för att samla in Empiri, som senare analyserades med hjälp av meningskategorisering och meningstolknings metoder.Vi anser att det är viktigt att behandla motstånd och acceptans tillsammans, för de samverkar och existerar i relation till varandra. Både de positiva och negativa reaktionshandlingarna bör betraktas som helhet för att få hela bilden av organisationsförändringen. Motstånds- och acceptanshandlingar är inte homogena hela tiden utan ändrar sin karaktär under förändringsprocessen. Information till de anställda vid förändring minskar inte nödvändigtvis motståndet.

Denna uppsats har för avsikt att utreda begreppet Just-In-Time (JIT) och dess komponenter för att sedan försöka finna dessa i den svenska lastbilstillverkaren Scanias produktionssystem. Litteratur har bidragit med en definition av JIT som sedan har jämförts med hur Scania arbetar inom produktionen. Empiri har erhållits genom intervjuer med berörd personal samt observationer på plats i Oskarshamn och i Södertälje.För japanerna är inte Just-In-Time-tänket en ny företeelse utan det är något de har arbetat efter en längre tid. Denna uppsats har valt att utgå från Jeffrey K. Likers (2004) definition i The Toyota Way.

Specialförband ska tillföra handlingsalternativ som ligger utanför reguljära förbands förmågor. Specialförband ska genomföra specialoperationer i hela kontinuumet mellan fred och krig med bred palett av förmågor. Detta ställer höga krav på en adekvat materielförsörjning som svarar mot de krav som ställs på specialförbanden. Trots detta är det lite forskat inom detta område.Syftet med denna uppsats är att med utgångspunkt i McRavens specialförbandsteori och med stöd av strategiskt vald Empiri inom materielförsörjning identifiera kriterier som bör beaktas vid materielförsörjning av specialförband. Resultatet är femton kriterier som är av vikt för en materielförsörjningsorganisation.

Denna studie behandlar det upplevda innovativa arbetsklimatet hos en projektgrupp vid Eskilstuna Energi och Miljö (EEM). För att studera detta har undersökningsledarna använt sig av kvantitativ och kvalitativ undersökningsmetod. Det i form av en enkätundersökning med fem deltagande personer ur projektgruppen och intervjuer med samma fem personer. Det övergripande syftet är att undersöka hur arbetsklimatet upplevts i en projektgrupp vid EEM. Fokus inom studien ligger på in-novation och gruppklimat.

Syftet med vår forskning är att öka förståelsen för hur ett logotypbyte uppfattas av individen samt hur väl företagets motiv till förändringen lyser igenom i den nya logotypen. Vi har valt en induktiv ansats med en kvalitativ forskningsmetod. Intervjuer ligget således till grund för vårt fortsatta arbete. Teorier rörande varumärkesidentitet, logotypens egenskaper samt konsumentens beteende som är relevanta för vår uppsats tas upp. Dessa hjälper oss sedan tolka vår Empiri.

Syfte: Att identifiera de problem och/eller svårigheter som uppstått efter införandet av IAS 39 och dess krav på att finansiella instrument ska värderas till verkligt värde. Metod: Uppsatsen har genomförts med hjälpa av en induktiv metod. Primärdata har samlats in genom kvalitativa intervjuer. Sekundärdata består av facklitteratur och vetenskapliga artiklar. Teoretiska perspektiv: Teorin om det institutionella tänkandet har använts samt Streek & Schmitters modell.