Syfte: Det övergripande syftet med arbetet var att undersöka hur kvinnliga förskollärare resonerar kring småbarns förmåga att uttrycka empati i förskolan. Mina frågeställningar var: Hur resonerar förskollärarna kring små barns förmåga att uttrycka empati? Hur beskriver förskollärarna skillnader och likheter i flickor och pojkars förmåga att uttrycka empati?Teori: Empati är en medfödd förmåga som utvecklas i samspel med andra i den omgivande miljön. Barn som växer upp i en miljö som präglas av en god empatisk förmåga utvecklar en bättre empatisk förmåga än barn som växer upp i en miljö som präglas av en dålig empatisk förmåga. Genus handlar om hur människor agerar i grupper och sociala relationer.

Genom videoobservation och barnintervjuer har jag valt att undersöka en grupp femåriga barn på en förskola, för att försöka få svar på hur medvetna de är om sina egna känslor, andras känslor och om de är medvetna om hur de kan påverka varandras känslor. Min huvudfråga är: Hur förmedlar barn i femårsåldern sina känslor i leksituationer? Genom min undersökning har jag kunnat se att barnen är medvetna om sina egna känslouttryck, och att de fortfarande uttrycker sina känslor genom kroppsspråket. Barnen känner igen kamraternas känslouttryck och kan ofta förklara hur man märker om en kamrat är arg, ledsen eller glad. Jag har blivit uppmärksammad på lekens betydelse för den empatiska utvecklingen. Jag kan sluta mig till att nästan alla barnen i undersökningsgruppen har utvecklat känslomässig kompetens, vilket är det förts steget i att utveckla empatisk förståelse.

Betydelsen av utbildningsterapi har huvudsakligen studerats i samband till psykoterapeututbildningen. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur psykologer skattar betydelsen av utbildningsterapin på psykologutbildningen. För att kunna möjliggöra detta konstruerades en webbenkät, Psykologers uppfattning av utbildningsterapin under psykologprogrammet (PuP). Totalt deltog 384 psykologer i studien. Psykologerna skattade betydelsen av utbildningsterapin utifrån empatisk förmåga och interpersonell förmåga, modellinlärning samt självkännedom.

Att vara empatisk innebär att vara medveten om andra människors känslor och att handla efter dessa. Vissa forskare anser att denna intelligens är medfödd, men att den som andra intelligenser måste tränas för att utvecklas (Smith 2006; Hoffman 2000) Enligt Läroplan för förskolan Lpfö 98 (Skolverket 2010) ska empatiarbete finnas med i den dagliga verksamheten, genom att arbetsmetoder som främjar förmåga till inlevelse och medkänsla med andra inkluderas.Syftet med arbetet är att undersöka hur förskolepersonal kan ta del av metoder som stöds av forskning, för att stärka och uppmuntra barns empatiska handlingar och utveckla dem. Flera forskare och författare anser att verksamma metoder i detta arbete är vuxnas närvaro och förhållningssätt, hur/att barn får använda känslor och blir bekräftade i dessa samt hur empatiska handlingar uppmärksammas i vardagen (Niss, Hindgren och Westin 2007; Öhman 2003). Genom att systematiskt tillämpa det väsentliga i sådana metoder i en småbarnsgrupp under sex månader, har jag följt och observerat vad de haft för inverkan på barnens empatiska förmåga.Observationerna i arbetet är uppdelade i två delar. Första delen visar exempel på spontana empatiska handlingar hos barnen.

BakgrundFörskolan ska erbjuda barnen en arena där de kan utveckla sina förmågor att samspela, kommunicera och relatera till andra och därmed tränas i att hantera sina konflikter. Pedagogerna har ett stort ansvar för att dessa förmågor utvecklas i en positiv riktning, både som förebilder och som handledare i barnens sociala utveckling. Konflikter är ett naturligt inslag i förskolans vardag och pedagogernas medvetna arbete kring konflikthantering, som bottnar i reflektion och diskussion i arbetslaget, bör vara lika naturlig.SyfteSyftet är att ta reda på hur man som pedagog i förskolan kan arbeta med konflikthantering med och mellan barnen på ett medvetet sätt, både när det gäller förebyggande arbete och konfliktlösning.MetodStudien har genomförts genom empiriska undersökningar inspirerade utifrån den kvalitativa ansatsen etnografi som vi har valt för studien. Urvalet består av 4 olika avdelningar på två olika förskolor, vi har observerat och intervjuat pedagoger som arbetar med barn i åldrarna 3-6 år.ResultatResultatet visar att det är viktigt att pedagogerna inom förskolan arbetar utifrån en empatisk grund i samspelet med barnen. Vi kan se att pedagogernas förhållningssätt gentemot barnen, deras kommunikationskompetens samt deras förmåga att skapa goda relationer är avgörande för förebyggandet och hanterandet av konflikter..

Bakgrund: Att som sjuksköterska delta i palliativ vård ställer stora krav på kunskap och empatisk förmåga. I vårdmöten mellan sjuksköterska och patient med dennes anhöriga är vissa faktorer och problemställningar särskilt viktiga för sjuksköterskan att vara medveten om. Syftet: Studiens syfte är att belysa vårdmöten mellan sjuksköterska och patient med dennes anhöriga inom den palliativa vården på hospis. Metod: Litteraturstudien. Resultat: Resultatet har redovisats utifrån följande teman: kommunikation (inklusive samtal), känslor och relation.

Studien undersöker relationen mellan kommunikation och organisationsförändring. Studien tar plats på en klinik vid ett svenskt sjukhus. Två frågor ställs, vilka är: Hur har kommunikation använts i förändringsprocessen? Och, vad har kommunikationen inneburit för de berörda och deras syn på förändringarna? Resultatet visar att kommunikation oftast ses som feedback för att förbättra förändringarna och för att skapa delaktighet. Huruvida kommunikation faktiskt ses som feedback och delaktigheten är äkta, ifrågasätts också.

SAMMANFATTNING Att möta och vårda personer som är allvarligt sjuka och döende är svårt. Syftet med studien var att belysa på vilket sätt som sjuksköterskan kan förmedla empati till en patient i livets slutskede samt att beskriva hur den empatiska relationen kan förstås med hjälp av Joyce Travelbees omvårdnadsteori. Studien är litteraturbaserad och bygger på engelskspråkiga artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Studien bygger på sex vetenskapliga artiklar publicerade mellan 1997 och 2000, varav fem är kvalitativa studier och en är litteraturstudie. I resultatet framkom att en god relation mellan sjuksköterska och patient är av betydelse för en empatisk relation, samt olika kommunikationsvägar och socialt samspel för att få patienten att uppleva livskvalitet.

Bakgrund: Att som sjuksköterska delta i palliativ vård ställer stora krav på kunskap och empatisk förmåga. I vårdmöten mellan sjuksköterska och patient med dennes anhöriga är vissa faktorer och problemställningar särskilt viktiga för sjuksköterskan att vara medveten om. Syftet: Studiens syfte är att belysa vårdmöten mellan sjuksköterska och patient med dennes anhöriga inom den palliativa vården på hospis. Metod: Litteraturstudien. Resultat: Resultatet har redovisats utifrån följande teman: kommunikation (inklusive samtal), känslor och relation.

Syfte Syftet med studien är att undersöka vad personalen på en akutpsykiatrisk heldygnsvårdsavdelning tycker är ett gott bemötande och hur professionella i socialt arbete kan använda sig av denna kunskap.Frågeställningar Studiens frågeställningar är: Vilka är dina erfarenheter av vad som fungerar bra i mötet med patienter? Använder du dig av några specifika metoder och strategier i ditt arbete som du har märkt fungerar bra i mötet med patienter?, Talar ni i arbetsgruppen om metoder och strategier som fungerar bra i mötet med patienter? Tror du att det som händer i mötet mellan dig och patienter har någon effekt på behandlingen? MetodEn kvalitativ metod har använts för att genomföra studien. För att undersöka respondenternas subjektiva tankar kring forskningsfrågan har åtta halvstrukturerade intervjuer genomförts. Det insamlade materialet har analyserats utifrån kommunikationsteori och Bubers tankar om Jag-Du, Jag-Det. Resultat och slutsatserHuvudresultaten som studien har kommit fram till är de professionellas förmåga att kunna se personen bakom sjukdomen är central.

Detta examensarbete behandlar främst ämnesområdena kommunikation och arbetsgrupper. Vi har i denna studie genomfört kvalitiativa undersökninar med fem medarbetare i Resia-butiken i Eskilstuna. Syftet med examensarbetet är att ta föreslå hur medarbetarna kan få en bättre kommunikation och sammanhållning.Litteraturen som använts berör områdena kommunikation, förändringsledning, arbetsgrupper och kreativitet. Alla anteckningar som gjorts har sparats och dokumenterats på en gemensam e-mail forskargruppen har. Vidare har vi använt oss av en blogg där vi beskriver var i framtagningsprocessen vi är..

GEHC är en del av GE koncernen som har som sin uppgift att vara ledande inom sitt affärsområde. För en sådan organisation är det viktigt att ha ett framgångsrikt samarbete och att allokera sina resurser på bästa möjliga sätt för att skapa innovativa produkter. GEHC upplever ett missnöje i den innovativa processen mellan finans- och FOU avdelningen. Detta missnöje är en brist i kommunikationen som försvårar samarbete, informations- och kunskapsöverföring mellan dessa två avdelningar. GEHC har bestämt sig för att genomföra en organisatorisk förändring där avsikten är att förbättra samarbetet mellan FOU- och finansavdelningen i den innovativa processen.

SAMMANFATTNING Att möta och vårda personer som är allvarligt sjuka och döende är svårt. Syftet med studien var att belysa på vilket sätt som sjuksköterskan kan förmedla empati till en patient i livets slutskede samt att beskriva hur den empatiska relationen kan förstås med hjälp av Joyce Travelbees omvårdnadsteori. Studien är litteraturbaserad och bygger på engelskspråkiga artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Studien bygger på sex vetenskapliga artiklar publicerade mellan 1997 och 2000, varav fem är kvalitativa studier och en är litteraturstudie. I resultatet framkom att en god relation mellan sjuksköterska och patient är av betydelse för en empatisk relation, samt olika kommunikationsvägar och socialt samspel för att få patienten att uppleva livskvalitet.

Inom området ledarskap studerade vi litteraturen för att få en uppfattning rörande begreppet ledare. Under genomgång påträffades även begreppet coach vilket väckte vårt intresse. Syftet med undersökningen blev att utreda innebörden i begreppen ledare respektive coach samt att jämföra och analysera dessa ur ett empiriskt och teoretiskt perspektiv. Metoden vi använde var kvalitativ och ledde till en djupgående forskning inom arbetslivets uppfattning om begreppen. Insamlingen av data gjordes i form av en kvalitativ enkätundersökning som sedan bearbetades i form av en tematisering.

Bemötandet av patienter i livets slutskede ställer stora krav på vårdaren. Egenskaper som kan hjälpa oss som vårdare i vårt möte med döende patienter är en god självkännedom, självreflektion, empatisk förmåga samt såväl fackkunskap men även kunskap om patientens psykologiska och sociala förhållanden. Syftet med studien vara att beskriva vilka faktorer som är av betydelse mellan vårdare och patient i bemötandet med patienter i livets slutskede. Metoden var en litteraturstudie där sökningen i databasen utfördes för att få fram vetenskapliga artiklar som stämde överens med studiens syfte. Även en manuell söknings utfördes på biblioteket.