Syftet med föreliggande studie var att undersöka blivande psykologers subjektiva upplevelse av att gå i egenterapi och hur de påverkas av att det är ett obligatoriskt moment i utbildningen. Via semistrukturerade intervjuer undersöktes tolv studerande på psykologiska institutionen vid Stockholms universitet. Av dessa gick fem KBT inriktning på utbildningen och sju PDT inriktning. Data bearbetades genom en tematisk analys. Resultaten visade att egenterapi övervägande upplevs som positiv och betydelsefull både ur en personlig och en professionell synvinkel.

En av nio kvinnor i Sverige riskerar att få bröstcancer före 75-års åldern. Diagnosen bröstcancer kan upplevas som enpåfrestande livshändelse vilket kan medföra till en plötslig förändring i livet.Sjuksköterskan har i uppgift att stödja och finnas för patient från diagnos.  Syfte:Att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelse av mötet med sjusköterskanfrån diagnos fram till behandling. Metod:En litteraturstudie baserad på 11 kvalitativa artiklar. Resultat: Fyra teman utformades vilka var betydelsen av kompetens,betydelsen av Empati och sympati, betydelsen av personcentrerad vård samtbetydelsen av tillgänglighet.

I den här studien studeras skolans fostrande roll av eleven i allmänhet och inom livskunskap i synnerhet. På en del skolor runt om i Sverige finns sedan ett antal år ett tämligen nytt ämne som heter just livskunskap. Initiativet kommer från skolorna själva och är vad man kallar en bottom-up rörelse. Plattformen för vår studie har varit olika läromedel i livskunskap och framförallt att närgranska ett läromedel som heter Livsviktigt. Livskunskap har ingen nationell kursplan och därför kan innehållet skifta från olika skolor och likaså omfattningen.

Syftet med min uppsats är att undersöka vad SET-programmet och Livskunskap som ett schemalagt ämne är. Men även hur det är utformat och hur dess pedagogiska metod används i skolan. Med hjälp av kvantitativa enkäter och kvalitativa intervjuer ska jag ta reda på elevers i årskurs 7-9 och lärares inställningar till SET-programmet. Jag har kommit fram till att elever och lärare är positivt inställda till Livskunskap, men att det krävs ett långsiktigt arbete och välförbereda lärare för att uppnå tillfredsställande resultat. Många elever svarade att Livskunskapen inte hjälpte till att få en bättre arbetsmiljö, eftersom att många elever inte tar det på allvar.

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur anhöriga resonerar kring att deras (o)hälsa har förbättras eller inte vid medverkan i en kommuns anhöriggrupper. I bakgrunden presenteras bland annat tidigare forskning som visat att anhörigvårdare har en sämre upplevd hälsa än de som inte vårdar och att behovet av att ventilera sina känslor är stort. Vidare presenteras att vi lär oss genom kommunikation och samspel med andra människor. Det har gjorts tre kvalitativa intervjuer med anhörigvårdare som medverkat i en kommuns anhöriggrupper. Två intervjuer har gjorts på en kommuns anhörigcenter och en intervju har gjorts i en av informantens hem.

Uppsatsens syfte var att genom en intervjustudie ta reda på huruvida etturval av de lärare och pedagoger som använder värdegrundsmaterialetREDE i sina barngrupper ansåg att det påverkat barnens Empatiskaförmåga. Sex personer intervjuades och gav sin syn på om arbetet medREDE-materialet påverkade barnens Empatiska förmåga, det var någonskillnad i påverkan mellan flickor och pojkar, inlärningsklimatetpåverkades, det sociala klimatet påverkades och huruvida de ansåg detvara viktigt att materialet handlade om djur. Resultatet visade att deintervjuade lärarna och pedagogerna ansåg att REDE-materialet påverkatbarnens Empatiska förmåga, att fyra av sex inte ansåg att det var skillnad ipåverkan mellan flickor och pojkar, att arbetet påverkat inlärningsklimatetoch det sociala klimatet och att fem av sex ansåg att det var av vikt attmaterialet till stor del handlade om djur..

Bemötande av äldre patienter är ett intressant område då inte så mycket forskning utförts kring detta ämne. Bemötande är dock svårt att definiera vilket gör forskning i ämnet svårt. Syftet med studien var att beskriva äldres positiva och negativa patientupplevelser av sjuksköterskans bemötande i sjukhus- och sjukhemsmiljö. Tre frågeställningar skulle besvaras. Hur beter sig sjuksköterskor i sitt bemötande av äldre patienter? Hur uppfattar äldre patienter detta möte? Vad är det i mötet som avgör om upplevelsen uppfattas som positiv eller negativ? Metoden är en litteraturstudie baserad på 10 kvalitativa artiklar.

BakgrundDen psykiatriska vården har genomgått några stora förändringar under det senaste århundrandet bland annat gällande de psykiskt sjuka och deras behandling. Riksförbundet för social och mental hälsa grundades och förändringar inom psykiatrin påbörjades och inriktningen kom att styras mot införandet av mer frivillig vård istället för tvångsvård. De tidigare statliga sinnessjukhusen ersattes av mentalsjukhus och senare av psykiatriska sjukhus. Psykiatrireformen hade som syfte att få ut flera personer med psykiska funktionshinder i samhället. Det blir vanligare att människor någon gång i livet drabbas av psykisk ohälsa.

Syftet med den här studien var att belysa socialarbetares erfarenheter av klienter från kollektivistiska kulturer och med tanke på att i Sverige idag har invandringen ökat och särskilt med personer från kollektivistiska kulturer. Fågeställningarna var ? Hur stor är erfarenheten av personer från kollektivistiska kulturer och den andra var att ta reda på om det fanns någon uppfattning om vad som främjar och hindrar arbetet med klienter från kollektivistiska kulturer. Resultatet visar att erfarenheter och kulturell Empati var något som främjade både första mötet men även arbetet i helhet och något som ökade ens personliga Empatiska förmåga oavsett kultur och härkomst, samt att det som hämmade var språket och de olika traditionerna och strukturerna i hierariska familjer.. Kollektivistiska kulturer ökar i Sverige och med sig tar familjerna och individerna en annan kultur och levnadssätt.

Att bemöta människor är en konst. Att bemöta med respekt och värdighet bör ingå i förskollärarens kompetens. Men verkligheten ser inte alltid ut så. Vad är det då som bidrar till att en pedagog skapar möten med god kvalité medan en annan signalerar i sitt bemötande okunskap och en ovilja att bemöta med respekt. Syftet med undersökningen var att bidra till förståelse av bemötandets konst utifrån erfarna pedagogers berättelser om vad som format deras syn på bemötande och sätt att bemöta andra.

Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva närstående och sjuka personers erfarenheter av att leva med kronisk sorg. Fyra frågeställningar formulerades utifrån syftet: Hur beskrivs kronisk sorg? Vilka tänkbara faktorer kan utlösa kronisk sorg hos människor? Hur hanterar människor kronisk sorg? Hur beskrivs behovet av stöd till människor med kronisk sorg? Studiens resultat baserades på 25 vetenskapliga artiklar och analysen resulterade i huvudfynden, att kronisk sorg är en naturlig reaktion på en förlust med klar orsak, kronisk sorg och depression var relaterade till varandra, det fanns genusskillnader i kronisk sorg, känslor framkallade kronisk sorg, förlust och brist på kontroll som utlösande faktor, att acceptera och få kontroll över sin situation, socialt stöd var viktigt för hantering av kronisk sorg, Empati förståelse och tid som betydelsefulla faktorer, samt behov av information och kunskap. Slutsatserna var att kronisk sorg är en smärtsam erfarenhet för individen och att sjuksköterskor måste vara medveten om att den är normal, för att kunna ge en god omvårdnad..

Idag verkar Borås Stadsteater på en kvick förändring av markanden där ökad konkurrens och rask förändring av teknologin inverkar. Kvalitet har blivit ett viktigt konkurrensmedel för att teatern ska överleva på en markand där hård konkurrens råder. Ett tjänsteföretag som Borås Stadsteater använder sig av kvalitet som konkurrensmedel för att främst åtskilja sig själva från sina konkurrenter genom att erbjuda högre kvalitet än sina konkurrenter.Syftet med denna uppsats är att förstå vilka dimensioner och aspekter av kvalitet som påverkar Borås Stadsteater. Forskningsfrågan som berör denna uppsats är: Vad påverkar den kundupplevda tjänstekvalitén på Borås Stadsteater? Datainsamligsprocessen är realiserad genom en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning.

Bakgrund: Depression i kombination med andra sjukdomar ger ökad vårdbelastning, vårdkostnader och ökad dödlighet för patienten. Syftet: med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans roll vid identifierandet och diagnostiseringen av äldre deprimerade patienter över 65 år. Metod: Uppsatsen är en litteraturöversikt som involverar 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: Både sjuksköterskor och patienter undviker att samtala om emotionella problem. Sjuksköterskan har stor potential att bli bättre i identifierandet och i kontakten med patienten.

Då arbetsplatserna kan upplevas som allt tystare är det av vikt att det trots allt finns individer som larmar om oegentligheter inom de egna organisationerna. Individer som gör så kallas whistleblowers och denna studie syftar till att försöka förstå en del i de bakomliggande orsakerna till detta beteende. Vi har studerat vilken betydelse den rådande organisationsstrukturen samt individens inre principer har för whistleblowing. Studien är kvalitativ och består av fem intervjuer med såväl personer som agerat whistleblowers, samt personer som i sin yrkesroll fyller en funktion som whistleblowers. Alla våra intervjupersoner är kopplade till människovårdande organisationer.

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka, om det finns något samband mellan förskolegårdens utformning och barns utveckling. Litteraturgenomgången i bakgrunden ger en klar bild av förskolegårdens och utomhuspedagogikens betydelse. Utomhusvistelsen påverkar hela kroppen, både psykiskt och fysiskt enligt Szczepanski (2007). Jag gjorde en kvantitativ undersökning, om hur pedagoger ser på sin utemiljö. Sexton förskollärare från tre olika förskolor fick min enkät.