I detta arbete skriver vi om trygghet, hur tryggheten påverkar inlärningen och hur gruppens inlärning påverkas av en elev med trygghetsproblem. Genom litteraturstudier, observationer och samtal med pedagoger kom vi fram till att tryggheten är grundläggande för varje elevs utveckling. Ett tryggt barn kan fungera bättre i samspel med kamraterna samt prestera mer i skolan. Vi behöver som pedagoger ha ett arbetssätt där eleverna känner sig trygga, vi behöver hjälpa otrygga barn att bli trygga i skolan för att deras inlärning inte ska påverkas av att de är otrygga. Vi har kommit fram till att inlärningen påverkas om man inte är trygg i sig själv..

Bakgrund: Behovet av palliativ vård är stort och kommer att öka i framtiden eftersom att allt fler svårt sjuka patienter önskar att avsluta sitt liv i hemmet. Distriktssköterskans vårdrelation till svårt sjuka patienter är avgörande för en god palliativ hemsjukvård. Denna vårdform är distriktssköterskans centrala roll att anpassa omvårdnadsåtgärder efter den enskilde patientens önskemål, dennes hälsotillstånd, personlighet, närstående och hem.Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att skapa en vårdrelation i mötet med patienten inom palliativ hemsjukvård.Metod: Semistrukturerade intervjuer med sju distriktssköterskor genomfördes. Intervjumaterial transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.Resultat: Analysen resulterade i två kategorier; distriktssköterskans förhållningssätt och yttre faktorer som påverkar vårdrelationen. Distriktssköteskans förhållningssätt innefattade att vara professionell, att ge tid, samtal, vikten av kontinuitet, att ge stöd och dela med sig av kunskaper.

Denna studie unders?ker den upplevda tryggheten hos kvinnor vid Fr?lunda Torgs sp?rvagnsh?llplats i G?teborg och identifierar en rad olika faktorer i den fysiska milj?n som p?verkar deras upplevelse. Med en feministiskt geografisk infallsvinkel och teoretiska ramar som inkluderar Broken Window-teorin, CPTED syftar studien till att bidra till en ?kad f?rst?else f?r hur Fr?lunda Torgs sp?rvagnsh?llplats uppfattas och kan utformas fr?n kvinnornas perspektiv. Genom semistrukturerade intervjuer, analyserar studien kvinnors upplevelser av trygghet och otrygghet vid sp?rvagnsh?llplatsen Fr?lunda Torg.

Syftet med denna studie var att synliggöra och skapa förståelse för barns och pedagogers uppfattningar om skäll. Pedagogernas osäkerhet av konflikthantering framkom under intervjuerna vilket beror på att pedagogerna i denna studie saknar utbildning inom konflikthantering, vilket i sin tur kan leda till att pedagogerna skäller på barnen istället för att reda ut deras konflikter på ett konstruktivt sätt. Jag ville med hjälp av samtal med barnen och teckningar som barnen skapade synliggöra barnens upplevelser och uppfattningar om konflikter och av att få skäll. Genom en intervju med pedagogerna har de fått möjligheten att uttrycka sina tankar kring arbetet med konflikthantering i sitt yrke. Jag inspirerades utifrån det danska Skældud-projektet kring barns perspektiv på skäll.

  Denna studie syftar till att undersöka vilka faktorer som skapar trygghet för nyanlända ungdomars livssituation i skola och samhälle, samt om det finns eventuella skillnader utifrån ett elev- och lärarperspektiv. Detta har besvarats utifrån följande frågeställningar; Vilka personer, platser, händelser och aktiviteter hjälper till att skapa trygghet och framtidstro för dessa ungdomars tillvaro och lärande? Hur upplever ungdomarna sin vardag i denna övergångssituation? Vilken roll har skolan, vad är värdefullt för ungdomarna? Finns det några skillnader i hur elever och lärare uppfattar Centrum för Introduktion i Skola (CIS) som verksamhet, gällande undervisning, bemötande, elevernas trygghet och framtidstro? Metoden för denna studie är intervju med hjälp av ljudupptagning, intervjuerna har genomförts med sex stycken nyanlända ungdomar samt två stycken undervisande lärare på CIS. Bearbetning och analys av insamlad data utfördes under diskussion utifrån ljudupptagningen. Resultatet av vår studie visar att CIS har ett välfungerande arbetssätt för nyanlända ungdomar och fungerar som en fast punkt som skapar trygghet i elevernas livssituation, samt att relationen mellan lärare och elever är viktigt gällande trygghetsaspekten.

Syftet med vårt arbete var att beskriva och analysera hur lärare i grundskolans tidigare år kan arbeta för att skapa en trygg elevgrupp samt lärares syn på trygghetens betydelse för enskilda elevers och gruppers lärande. Studien är av kvalitativ karaktär och resultatet baseras på litteraturstudier samt kvalitativa intervjuer. Vi har utfört tre intervjuer med tre lärare. I vår studie fann vi att teorin och resultatet stämde väl överens. Resultatet av studien visade att tryggheten är A och O för att lärande ska kunna ske och att den har stor betydelse för att eleverna ska utvecklas på bästa möjliga sätt.

I arbetet som ambulanssjuksköterska ingår att möta och vårda patienter i olika miljöer. Mötet kan ske i patientens hem, men också på en offentlig plats med allmänheten som åskådare. Detta ställer höga krav på ambulanspersonalen då målet är att värna om patientens integritet samtidigt som en god vård ska ges för att uppnå hälsa och välbefinnande hos patienten. Syftet med denna studie var att få kunskap om patienters upplevelser av att insjukna och vårdas på offentlig plats. Studien är kvalitativ och resultatet är baserat på intervjuer av nio informanter.

Uppsatsen handlar om huruvida dagens styrdokument för grundskolan medger en disciplinmodell som grundar sig på fotbollens spelregler. Uppsatsen bygger på textanalys, då den undersöker vad läroplan, skollag och övriga styrdokument säger om upprätthållandet av regler och dess konsekvenser i skolan. För att kunna jämföra upprätthållandet av regler i en skolkontext och en fotbollskontext valde jag ut fyra områden som återfinns i de båda kontexterna: demokrati, makt, trygghet och nolltolerans. Resultatet av undersökningen visar att det finns utrymme i de rådande dokumenten för att tillämpa Frisk-modellen, som jag kallar min disciplinmodell..

Idag pratas det väldigt mycket om trygghet. Överallt ska det vara tryggt. Vi vill vara anonyma, men vi vill alltid att någon ska se oss för att vi ska känna oss trygga. Därför ökar beståndet av t ex. övervakningskameror.

KBT, Kognitiv beteendeterapi är en metod som dagens samhälle förespråkas av många om man vill uppnå ett snabbt behandlingsresultat. Syftet med vår studie är att beskriva verksamheten på en LVU-institution samt att undersöka hur personalen upplever att det är att arbeta med KBT. Våra frågeställningar var: Hur kan man använda KBT praktiskt på en LVU-institution? Vilka faktorer i metoden anser personalen underlättar samt försvårar deras arbete? Vilka känslor väcks hos personalen? Vår studie är genomförd på en institution med flickor placerade enligt LVU. Detta är en kvalitativ studie med enskilda intervjuer för att få fram personliga åsikter av personalen.

Denna uppsats är skriven om organisationen Ungdomar för trygghet, en organisation som är en del av räddningstjänsten i Karlstad kommun. Ungdomar för trygghet arbetar med att skapa en tryggare tillvaro och att vara förebilder till ungdomar i Karlstads kommun. Denna uppsats undersöker hur organisationen genom kommunikation försöker skapa en relation, vara förebilder för- och undvika personliga kriser hos elever på de högstadieskolor som de besöker två gånger i veckan. De skolor som undersöks i denna studie är Vålbergsskolan, Frödingskolan, Rudsskolan och Hultsbergsskolan i Karlstad.Syftet med studien är att undersöka vad Ungdomar för trygghet vill uppnå med sitt kommunikativa arbete både i skolorna och via sociala medier samt att undersöka om de får ut det de vill till de skolor som studien är avgränsad till. Studien är både en kvalitativ och en kvantitativ studie som inleddes med fokusgruppsintervjuer med ungdomarna som arbetar på organisationen, där syfte var att ta reda på vad organisationen vill uppnå med sitt kommunikativa arbete.

Syftet med v?r kvalitativa studie var att unders?ka hur medarbetare som arbetar hybrid inom techbranschen upplever psykologisk trygghet. Mer ing?ende unders?ktes vilka ledaregenskaper som var att f?redra samt hur organisationen kan framkalla en mer naturlig social interaktion i arbetsgrupper n?r delar av arbetet ?r p? distans. V?r teoretiska referensram utgick fr?n tv? ledarskapsteorier; det transformativa ledarskapet respektive det autentiska ledarskapet, vilket b?da har p?visats i tidigare studier ha en p?verkan p? en arbetsgrupps psykologiska trygghet.

Bakgrund: Behovet av palliativ vård är stort och kommer att öka i framtiden eftersom att allt fler svårt sjuka patienter önskar att avsluta sitt liv i hemmet. Distriktssköterskans vårdrelation till svårt sjuka patienter är avgörande för en god palliativ hemsjukvård. Denna vårdform är distriktssköterskans centrala roll att anpassa omvårdnadsåtgärder efter den enskilde patientens önskemål, dennes hälsotillstånd, personlighet, närstående och hem.Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att skapa en vårdrelation i mötet med patienten inom palliativ hemsjukvård.Metod: Semistrukturerade intervjuer med sju distriktssköterskor genomfördes. Intervjumaterial transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.Resultat: Analysen resulterade i två kategorier; distriktssköterskans förhållningssätt och yttre faktorer som påverkar vårdrelationen. Distriktssköteskans förhållningssätt innefattade att vara professionell, att ge tid, samtal, vikten av kontinuitet, att ge stöd och dela med sig av kunskaper.

Henson, E & Riessen, F. Patientens upplevelse av patientnärmre vård. En intervjustudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2009. Patientnärmre Vård (PNV) är en aktuell vårdmodell som anammas på allt fler avdelningar runt om i Sverige.

Bakgrund: Bekräftelse är ett grundläggande mänskligt behov som är viktigt för patienten och har stor betydelse för upplevelsen i mötet med vården. SAUK (Sympati-Accepterande-Upplevelse-Kompetens) modellen är en metod för att värdera bekräftelse i omvårdnad. Syftet: Syftet med uppsatsen var att få förståelse samt ökad kunskap om hur patienten upplever bekräftelse i mötet med vården. Metod: Tolv vetenskapliga artiklar valdes ut, dessa var publicerade i Sverige, USA, England, Finland, Norge och Australien, mellan åren 1998-2006. Resultat: Resultatet visade att SAUK-modellens begrepp kunde användas som analysmodell för att undersöka patientens upplevelse av bekräftelse i omvårdnaden.