Sökresultat:
599 Uppsatser om Emotionellt tillstćnd - Sida 19 av 40
Den mentala hÀlsan hos kvinnor som drabbats av bröstcancer
Den vanligaste cancersjukdomen som kvinnor drabbas av Àr bröstcancer. UngefÀr 15-20 kvinnor insjuknar varje dag i Sverige. Ett cancerbesked Àr för de allra flesta emotionellt pÄfrestande och mÄnga relaterar ordet cancer med döden. Psykiska kriser kan utlösas helt plötsligt och ovÀntat av yttre pÄfrestningar, det vill sÀga traumatiska hÀndelser. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt Àr att belysa den mentala hÀlsan hos kvinnor som drabbats av bröstcancer.
Kvinnor och hjÀrtinfarkt : Upplevelser och behovet av stöd frÄn sjukvÄrden och nÀrstÄende
Syftet med denna litteraturstudie var dels att belysa vilka upplevelser kvinnor hade av sin hjÀrtinfarkt och dels belysa kvinnors behov av stöd frÄn sjukvÄrden och nÀrstÄende. Metoden innebar att vetenskapliga artiklar kritiskt granskades enligt en modifierad modell av Willman, Stoltz & Bahtsevani och Forsberg & Wengström. De artiklar som granskades hade kvalitativ (n=17) och kvantitativ (n=1) ansats. Resultatet visade att mÄnga kvinnor upplevde atypiska symtom sÄ som trötthet, illamÄende och svettning i kombination med bröstsmÀrta. Kvinnorna förnekade ofta sina symtom vilket gjorde att de sökte vÄrd i ett senare skede.
Musikaktiviteters effekt p? livskvalit?n f?r personer med demenssjukdom
Bakgrund Arbetsterapeuter har kompetens inom aktivitet och g?rande och kan utforma inter ventioner f?r alla ?ldrar. Musikterapi ?r en intervention som anv?nds f?r att fr?mja
h?lsa genom upplevelsen av musik. Varje ?r ?r det 25 000 personer som insjuknar i en
demenssjukdom och n?r en person f?r en demenssjukdom kan den social interakt ionen vara n?got som gradvis kan minska, vilket kan leda till ensamhet.
VĂNSKAP eller BETYG?
Abstract:
MÀnniskan har i tidig Älder behov av att uppleva samhörighet och kÀnna
tillhörighet till ett socialt nÀtverk för att utvecklas kognitivt, emotionellt
och socialt. TonÄringens sociala samspel och vÀnskapsrelationer upptar en stor
del av tonÄringens tid, bÄde nÀr det gÀller faktiska handlingar samt sinnet,
och oftast sker den sociala samvaron pÄ skolan. Syfte med denna studie var att
öka förstÄelsen om kunskapen om hur vÀnskap pÄverkar betygen hos flickor i
Ärskurs nio. Det vill vi göra genom att undersöka hur mycket tid flickor
disponerar för studier och vÀnner samt om de uppfattar att deras vÀnskap
pÄverkar deras betyg och dessutom hur flickorna ser pÄ sina betyg. Vi vill
uppnÄ syftet genom fasta svarsalternativ, vi bestÀmde oss dÀrför för att
anvÀnda enkÀter och dÀr med ansÄg vi att en kvantitativ metod var rimlig för
vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar.
Amorfa lÀkemedelspartiklar : GÄr det att öka lÀkemedels löslighet och absorption i mag-tarmkanalen med hjÀlp av dem?
Bakgrund: NÀr ett barn diagnostiseras med cancer förÀndras livet för hela familjen. Fokus pÄ det sjuka barnet gör att syskon lÀtt glöms bort. DÀrför Àr det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt dÀr tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.
?En skola för alla? : Hur menar olika yrkeskategorier att de skapar ?en skola för alla??
Den hÀr studien handlar om hur olika yrkeskategorier sÄsom rektor, lÀrare, fritidspedagog och specialpedagog menar att de skapar ?en skola för alla?, vilka möjligheter och svÄrigheter som finns i detta arbete samt vad de skulle vilja förÀndra för att bÀttre kunna möta alla barns olika behov i skolan. Som metod har kvalitativa intervjuer anvÀnts och nio personer har intervjuats. Alla informanter Àr positivt instÀllda till inkludering av elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd och menar att möjligheterna att förverkliga ?en skola för alla? finns, men att det ofta saknas resurser för att det ska kunna fungera bra, bÄde för elever och pedagoger.
Ăldre invandrares sociala nĂ€tverk : en jĂ€mförelsestudie med sex Ă€ldre invandrare frĂ„n Bosnien och Somalia
Denna c-uppsats handlar om hur de Àldre invandrarnas sociala liv pÄverkas av migrationen samt vilka tankar de har kring sin omsorgssituation. För att fÄ en djupare kunskap och förstÄelse för de Àldre invandrarnas sociala situation samt deras förvÀntan pÄ Àldreomsorgen gjordes en kvalitativ intervjuundersökning med sex Àldre invandrare frÄn Bosnien och Somalia. En jÀmförelse mellan de bÄda grupperna redovisades inom olika teman, umgÀnge, de nÀrstÄende, Äldrandet och hemlÀngtan, omsorgen i det nya landet. Resultaten studerades utifrÄn ett interaktionstiskt perspektiv och den teoretiska kunskapen om socialt nÀtverk och socialt stöd. De bÄda grupperna hade kommit till Sverige pÄ grund av krig i sina hemlÀnder, de hade inte valt att flytta utan blivit tvungna att fly frÄn hemlandet.
Vilken information vill patienter ha i samband med smÀrta? : en litteraturstudie
Syftet med litteraturstudien var att belysa förÀldrars psykosociala upplevelser dÄ deras barn har cancer. Författarna gjorde en litteraturstudie med deskriptiv design baserad pÄ tolv artiklar med kvalitativ ansats. Artikelsökningen Àgde rum i databaserna PubMed och Academic Search Elite med de vedertagna sökorden ?neoplasms?, ?child?, ?family? och ?parents?. Utöver dessa inkluderades ord som ?experience?, ?cancer? och ?psychosocial?.
Nidcap som omvÄrdnadsmodell och dess effekter pÄ prematura barn utveckling. : en litteraturstudie
Syftet med litteraturstudien var att belysa förÀldrars psykosociala upplevelser dÄ deras barn har cancer. Författarna gjorde en litteraturstudie med deskriptiv design baserad pÄ tolv artiklar med kvalitativ ansats. Artikelsökningen Àgde rum i databaserna PubMed och Academic Search Elite med de vedertagna sökorden ?neoplasms?, ?child?, ?family? och ?parents?. Utöver dessa inkluderades ord som ?experience?, ?cancer? och ?psychosocial?.
Hur kan DNA-microarray anvÀndas som metod inom den dermatologiska antiaging forskningen?
Bakgrund: NÀr ett barn diagnostiseras med cancer förÀndras livet för hela familjen. Fokus pÄ det sjuka barnet gör att syskon lÀtt glöms bort. DÀrför Àr det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt dÀr tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.
Skapande förmÄga i matematik : En studie om den osynliga delen av matematikÀmnet
Syftet med studien Àr att belysa den osynliga, skapande delen av matematikÀmnet i grundskolan.Studien bygger pÄ en kvalitativ undersökning med inspiration frÄn ansatsen grounded theory, GT, och bestÄr av en litteraturstudie kopplat till en empirisk studie, dÀr den empiriska studien grundar sig pÄ intervjuer med elever i Är 8.Studiens resultat visar att elever beskriver sina lösningsstrategier i skolmatematiken vÀl, och att det ur deras beskrivningar gÄr att lÀsa ut tre olika nivÄer av skapande förmÄga i Àmnet. Att ha skapande förmÄga i matematik innebÀr att a) agera i en dynamisk process mellan teori och praktik, b) att förnimma eller att se möjligheter samt att koppla det till sin egen förstÄelse och agera utifrÄn det i problemlösningsfasen och c) att den lÀrande indivi-den som subjekt emotionellt hittar egna vÀgar framÄt i kunskapsprocessen, vilka man sedan stÀmmer av mot ny kunskap för progression. Resultatet av litteraturstudien bildar en referensram för det embryo till teori, hela stu-dien genererat, vilken ocksÄ innefattar de tre nivÄerna av skapande förmÄga, enligt elevernas beskrivningar. Jag fann att skapande förmÄga sker som en rundgÄng mellan fakta ? metod/struktur ? resurs/flyt ? fakta..
à ter i arbete - en studie om upplevelsen av att vara lÄngtidssjukskriven och om ÄtergÄngsprocessen till arbetslivet
Mot bakgrund av den kontinuerliga samhÀllsdebatten kring sjukskrivningar, var syftet med denna studie att undersöka hur en lÄngtidssjukskrivning och vidare ÄtergÄng till arbete kan upplevas. Den har inspirerats av ett hermeneutiskt tolkningsperspektiv, och syftet har uppnÄtts genom fyra kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer.Undersökningen visar att ett fysiskt sjukdomstillstÄnd ocksÄ inverkar pÄ ett psykiskt och emotionellt plan. En person som Àr sjukskriven kan pÄ sÄ vis börja ifrÄgasÀtta sitt eget vÀrde, och kÀnna sig oduglig genom att bara gÄ hemma och inte kunna bidra med nÄgot till samhÀllet. Personernas berÀttelser pÄvisar emellertid att ÄtergÄngen till arbete kan underlÀttas av en engagerad arbetsplats. Det framgÄr ocksÄ att det Àr viktigt med stöd och förstÄelse frÄn omgivningen, sÄsom frÄn familj, chef och arbetskamrater, men Àven frÄn lÀkare, FörsÀkringskassa och andra ansvariga aktörer.
Sjuksköterskans upplevelser av arbetet inom kriminalvÄrden : en intervjustudie
Syfte: Att undersöka vad sjuksköterskor som arbetar inom kriminalvÄrden har för tankar och upplevelser av att arbeta pÄ ett hÀkte samt hur det kÀnns att möta de intagna. Urval: Fem sjuksköterskor som arbetar pÄ ett hÀkte i Sverige med minst 6 mÄnaders erfarenhet. Metod: Deskriptiv kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes. Kvalitativ innehÄlls analys anvÀndes för analys av data. Resultat: Det framkom att sjuksköterskor som arbetar inom kriminalvÄrden upplever sitt arbete som stimulerande och spÀnnande.
Emotioner i spel : Hur emotioner pÄverkar spelupplevelsen
Gör emotioner en spelupplevelse bÀttre? JÀmfört med Àldre narrativa medier sÄsom film och skönlitteratur Àr spelbranschen ung och anses pÄ mÄnga sÀtt vara mindre sofistikerad ifrÄga om emotionellt djup. Spel har, till skillnad frÄn film dÀr emotioner vÀcks genom empati med karaktÀrer, ofta ett förstapersonsperspektiv vilket gör det lÀttare att förbÀttra spelupplevelsen genom att vÀcka emotioner hos spelaren direkt. I detta arbete syftar emotioner pÄ de av djupare slag som traditionellt sett varit sÀllsynta inom spel dÄ dessa ofta Àr primÀrt gameplaydrivna. Verktyg för att förÀndra ett spel till att bÀttre vÀcka emotioner existerar i form av sÀtt att skriva vilket gör karaktÀrer, handling och dialograder djupare och mer intressanta.
NÀr siffrorna inte stÀmmer : Att leva med dyskalkyli
I denna uppsats sÄ kommer jag att belysa Àmnet dyskalkyli. Jag kommer genom fakta frÄn aktuell litteratur redogöra vad dyskalkyli Àr. Jag kommer Àven genom en livsberÀttelse att kunna berÀtta för er om hur det Àr att leva med dyskalkyli. Genom livsberÀttelsen sÄ kommer vi fÄ möjligheter att följa en 12-Ärings erfarenheter och hans vardag, bÄde i och utanför skolan. I uppsatsen tas det upp hur skolan arbetar med elever med specifika matematiksvÄrigheter.