Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor, cirka 6 300 kvinnor i Sverige drabbas varje år. Ett cancerbesked innebär ett förändrat livsperspektiv för patienten. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att beskriva hur bröstcancerdrabbade kvinnor upplevde sjuksköterskans stöd. Litteraturstudien planerades och genomfördes enligt Polit & Hunglers (1999) arbetsgång. Resultatet delas in i tre olika kategorier: Emotionellt stöd, informativt stöd och instrumentellt stöd.

Självkänsla är den grund som människan bygger sin uppfattning om sig själv och hur hon ser sig själv genom andra. Teorier finns att högre självkänsla kan resultera i riskfyllt beteende och övermod. Andra teorier talar om att en högre självkänsla ger större tillfredställelse med livet och är en grund till lycka. Syftet med undersökningen är att se om och hur individen själv kan påverka och stärka sin egen självkänsla. Undersökningen utfördes genom kvalitativa intervjuer av sju stycken utbildade terapeuter, psykologer och psykoterapeuter.

This is a study of how emotional engagement can be measured and be taken into account in the development of websites. We believe that emotions become relevant only when viewed in correlation to how users experiencing a webpage. In this study, we developed a tool for use together with user tests where the information about the user's emotional engagement can add new value to the evaluation. The tool allows the user to mark, on the website, his/her emotions and level of engagement represented by colored circles, generating quantiative data on how users feel about the website. The tool is part of a method for evaluating the emotional engagement that we have developed which consists of user testing supported by the tool and accompanied by interviews..

Utvecklingen av modern teknologi går framåt i en rasande takt och de fysiska butikerna behöver skapa unika lösningar vilket gör att de kan locka konsumenter med både emotionella och funktionella shoppingvärden. Internetbutikerna lockar med deras tillgänglighet, vilket har lett till att de flesta detaljister idag har en webbshop. Flera detaljister har även börjat integrera deras onlinebutik med deras fysiska butik genom användning av surfplattor i butikerna; vilket har banat väg för omnichannel. Syftet med uppsatsen är att undersöka om teknologins möjligheter och fördelar går att kombinera med den fysiska butikens företräden i säljprocessen. Författaren har undersöka hur ett framtida butikskoncept kan komma att se ut.

I den här uppsatsen undersöks det hur och varför filmmusiken påverkar tittaren när det kommer till skräckfilmsgenren. Från att skräckgenren har bestått av sagor och myter och monster och djävular har den utvecklas till en genre med ett stort antal subgenrer och konventioner. Lika så filmmusiken, som har utvecklats från att från början till största del fylla en mer praktisk funktion än vad den kanske gör idag. Genom fokusgruppsdiskussioner har jag försökt få fram om det finns en grund till varför tittaren reagerar emotionellt på filmmusik. Deltagarna har i helhet varit överens om de grundläggande anledningarna som de tror påverkar det här, vilket framförallt visade sig vara associationer.

Studiens syfte har varit att undersöka huruvida individer som väljer att utbilda sig i en kommunikationsmodell upplever förändring i interaktion med andra människor efter avslutad utbildning. Studien är kvalitativ och grundar sig på en hermeneutisk forskningsansats vilket innebär att vi har tolkat några individers upplevelser av sin utbildning i Nonviolent Communication (NVC), både före, under och efter utbildningen. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer med en man och åtta kvinnor. Åldern på respondenterna har varierat och de har arbetat eller arbetar inom olika sociala yrken.I tolkningen av det empiriska materialet spelar Randall Collins begrepp interaktionsritualer en viktig roll i tydningen av utbildningstillfällets betydelse för respondenterna. Moira Von Wrights tolkning av George Herbert Meads olika begrepp är vår andra huvudteori, och den blir relevant i förhållande till den perspektivväxling som många av respondenterna beskriver att de upplevt efter utbildningen.

Kan man känna, smaka, lukta, höra ett starkt varumärke? Eller kan man bara se det?Vi ville veta och bestämde oss för att ta reda på det, och det är resultatet du nu har i din hand.Vi har genom intervjuer med tre stora butikskedjor och dess butikschefer försökt få en klarare bild om hur de arbetar med det relativt nya sättet att marknadsföra sig på, genom sinnesmarknadsföring. Vi har genomfört flera observationer i och runtomkring de valda butikerna och bildat oss en bra uppfattning om hur respektive butik använder sig av sinnesmarknadsföring-medvetet eller omedvetet.I takt med att konsumenternas krav på upplevelser ökar och fler butiker etablerar sig på marknaden blir det alltmer viktigt att skapa ett varumärke som kunden hela tiden har i sitt medvetande, det finns bara ett sätt och det är att vara kundens första val. För att nå dagens kräsna konsumenter gäller det att butikerna marknadsför sina varumärken, och det har man sett inte helt räcker till, vilket har medfört att nya grenar inom marknadsföringen tillkommit, sinnesmarknadsföring. Begreppet är relativt nytt i Sverige och syftar till att skapa ett emotionellt band mellan konsument och varumärke.

Introduktion: Närstående är en del av döendes viktigaste nätverk. Enligt WHO:s definition ska palliativ vård syfta till att öka livskvalitén hos patienter med en livshotande sjukdom och deras närstående. Sjuksköterskans förmåga att se närståendes behov och ge dem adekvat stöd har stor inverkan på hur väl de kan hantera situationen. Att involvera närstående i vården är ett sätt att öka tryggheten och välbefinnandet hos såväl döende, närstående som personal. Omvårdnadsteoretikern Travelbee anser att omvårdnad är en mellanmänsklig process där vårdaren ska hjälpa en individ, familj eller ett samhälle att motverka eller övervinna upplevelser av lidande och sjukdom, samt om det är möjligt finna mening i upplevelserna.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor, cirka 6 300 kvinnor i Sverige drabbas varje år. Ett cancerbesked innebär ett förändrat livsperspektiv för patienten. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att beskriva hur bröstcancerdrabbade kvinnor upplevde sjuksköterskans stöd. Litteraturstudien planerades och genomfördes enligt Polit & Hunglers (1999) arbetsgång. Resultatet delas in i tre olika kategorier: Emotionellt stöd, informativt stöd och instrumentellt stöd.

Bakgrund: Bröstcancer är en sjukdom som drabbar de närstående nästan lika mycket som den kvinnan som har blivit drabbad. Stöd till närstående borde utgöra en väsentlig del av den vård som patienten får. Syfte: Att belysa det stöd sjuksköterskan kan bistå närstående med vid diagnostiserad bröstcancer. Metod: Studien är en litteraturstudie och inkluderade tio vetenskapliga artiklar som analyserades och utformades till studiens resultat. Resultat: Det framkom att behovet av informativt och emotionellt stöd kunde kopplas till närståendes ålder, kön och den genetiska risken att drabbas av bröstcancer.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur anställningsintervjun, i egenskap av socialinteraktion, kan tolkas ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Den fråga som styrt arbetet är: ?Hur kandet sociala samspel som uppstår och framskrider i anställningsintervjun, och dess konsekvenser,sett ur rekryterares perspektiv, förstås socialpsykologiskt med utgångspunkt isocialkonstruktionistisk teoribildning som tar fasta på rollframträdandets olika aspekter,intersubjektivitet, emotionellt arbete samt socialitetens olika former??Genom att använda kvalitativ metod, sprungen ur hermeneutisk vetenskapstradition, har femsemistrukturerade, temabaserade intervjuer analyserats med hjälp av fyra socialkonstruktionistiskateorier. Slutsatsen indikerar att både anställningsintervjuns syfte som rekryteringverktyg, i egenskapav social interaktion, och rekryterare och ledare som arbetar med densamma kan gagnas av ett merrelationellt perspektiv..

Personer som saknar förmåga att uppleva emotioner tar sämre livsbeslut trots en hög IQ. Somatiska markörer är förändringar i kroppens inre tillstånd som uppträder då vi ställs inför ett emotionellt laddat stimuli och deras funktion är att stödja beslutsfattandet. Genom erfarenhet lär vi oss tolka de emotioner som ett visst stimuli genererar som någonting positivt eller negativt för oss. Syftet med studien är att undersöka hur medvetna positiva och negativa somatiska markörer upplevs vid stora livsbeslut. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tolv personer.

Inom akutsjukvården drabbas många anhöriga av plötsliga och oväntade situationer när en närstående blir oväntat och hastigt sjuk. Detta är för de anhöriga en kaotisk, traumatisk och overklig situation som visar sig i olika former av kriser. Det finns teorier hur en kris ser ut och hur anhöriga upplever den. Syftet med studien var att skaffa fördjupande kunskaper om anhörigas utryckta upplevelser och behov i samband med närståendes plötsliga, oväntade sjukdomstillstånd eller annat hot. Metoden som användes var en litteraturstudie där en innehållsanalys gjordes.

Syftet med studien var att undersöka om det finns könsskillnader för MS-sjuka när det gäller hur de upplever och hanterar sjukdomen. Vi genomförde en kvalitativ undersökning där tre män och tre kvinnor med MS i åldrarna 30-69 år intervjuades. Vi fann en möjlig skillnad i att kvinnor angav fatigue som sitt första symtom till skillnad från män där det fanns större varians i svaret på frågan. Männen i undersökningen använde sig till något större del än kvinnorna av problemfokuserad coping och nämnde framför allt socialt stöd i form av att andra hjälpte dem att utföra nödvändiga sysslor. Medan kvinnorna till något större del använde sig av emotionellt fokuserad coping och socialt stöd som copingstrategier..

Personer som saknar förmåga att uppleva emotioner tar sämre livsbeslut trots en hög IQ. Somatiska markörer är förändringar i kroppens inre tillstånd som uppträder då vi ställs inför ett emotionellt laddat stimuli och deras funktion är att stödja beslutsfattandet. Genom erfarenhet lär vi oss tolka de emotioner som ett visst stimuli genererar som någonting positivt eller negativt för oss. Syftet med studien är att undersöka hur medvetna positiva och negativa somatiska markörer upplevs vid stora livsbeslut. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tolv personer.