Bakgrund: Människors förändrade levnadsvanor med upplevelser så som hotell- och restaurangbesök har ökat kravet på den service som förväntas inom branschen. Kravet på ökad service ställer krav på att medarbetare ska vara motiverade till att prestera för att kunna erbjuda den service som efterfrågas och för att företagen ska kunna nå upp till sina uppsatta mål. För att motivera sina medarbetare och få dem att ta beslut som är i enighet med företagets mål kan företag använda sig av ett belöningssystem.Syfte: Syftet med studien är att kartlägga hur belöningssystemet i hotellkedjan är utformat för hotelldirektörerna samt hur bonussystemet uppfattas påverka motivation, handlande och beslutsfattande. Ett andra syfte är att identifiera och analysera de positiva och negativa effekter bonussystemet kan ge upphov till.Metod: En kvalitativ studie har tillämpats och en fallstudie på ett företag inom hotellbranschen har genomförts. Semi-strukturerade intervjuer med fem hotelldirektörer inom hotellkedjan har legat till grund för det empiriska materialet.Resultat och slutsatser: Studien visar att bonussystemet får hotelldirektörerna att bli motiverade till att prestera.

Familjeutredare på akut- och utredningshem är en yrkesgrupp som arbetar med utredning av föräldrars omsorgsförmåga. I arbetet träffar familjeutredaren dagligen människor som befinner sig i svåra livsskeenden. Detta ställer krav på familjeutredarens förmåga att hantera emotioner. Studiens syfte var att bidra till en djupare förståelse för familjeutredares emotionella lönearbete, vilka emotionella krav som ställs och hur de hanterar det. Studien utgick från Grundad teori (GT) och datainsamling innefattade sju semistrukturerade intervjuer.

Det grundläggande villkoret för dem som arbetar i serviceyrken är att hantera de motstridiga kraven från dels arbetsgivaren och dels kraven från klienterna. I interaktionen med klienterna har de anställda en rad uttalade eller outtalade förväntningar på hur de ska agera, vilket innebär att det i arbetet ingår att hantera och styra både sina egna och klienternas emotionella reaktioner. Studiens syfte är dels att undersöka hur det organisatoriska sammanhanget påverkar hur de anställda hanterar de motstridiga krav de ställs inför, dels att undersöka vilka emotionella konsekvenser interaktionen med klienterna får för de anställda. Utifrån en kvalitativ ansats har detta undersökts på Försäkringskassans kundtjänst för aktivitetsstöd. Resultatet visar att de strategier de anställda använder sig av framförallt är processer av rollövertagande, men att den organisatoriska kontexten i form av graden av distans i interaktionen och möjligheter till reell påverkan över utfallet av denna även den i hög grad villkorar vilka konsekvenser de emotionella aspekterna av arbetet får för de anställda..

Denna uppsats belyser sjuksköterskors emotionella arbete inom den psykiatriska slutenvården. Den syftar till att undersöka hur sjuksköterskan organiserar det egna emotionella arbetet i förhållande till patienten och se vilka förutsättningarna är för att det emotionella arbetet ska kunna utföras på ett konstruktivt och funktionellt sätt, så att det gynnar både sjuksköterskan och patienten. Vidare önskar studien se vilka emotionella redskap som sjuksköterskan har att tillgå för att kunna hantera det emotionella arbetets betungande delar. Uppsatsen utgår från Hochschilds (1983) teoretiska ramverk om emotionellt arbete samt studier och litteratur av andra som applicerat detta på vård och omsorg. Denna studie bygger på intervjuer av elva sjuksköterskor inom psykiatrisk slutenvård.

AbstractDetta är en explorativ studie om processer bakom beslutsfattande. Studien innefattade 52 studenter, 20 män och 32 kvinnor. De fick genom ett frågeformulär svara på frågor kring det viktigaste beslut de fattat i verkliga livet. De flesta angav att det viktigaste beslut de fattat handlade om flytt- och resebeslut (29 %) eller studie- och karriärbeslut (44 %). Delar av frågeformulären kodades sedan utifrån kategorier från en tidigare publicerad studie kring centrala beslutsteorier och tre nya kategorier framkom; self-efficacy, self-actualization och what others will think.

Den här uppsatsen handlar om stress och ledarskap och hur de två begreppen påverkar varandra. Bakgrunden till detta arbete är att belysa hur stress påverkar ledarskapet och beslutsfattandet. Syftet med arbetet är att undersöka hur stress påverkar officerare inom Försvarsmakten som sitter i beslutsfattande ställningar. Med den här uppsatsen vill författaren ge en större förståelse för hur stress påverkar officerare när de ska fatta beslut. Det här ska genomföras genom att besvara följande trefrågeställningar: Vad är stress? Vad är ledarskap? Hur påverkas en officer vid beslutsfattande om han/hon befinner sig under stress? Problemformuleringen är att idag talas det om att stress påverkar oss mer än vad den gjorde förr.

Den politiska målsättningen är att den svenska rovdjursförvaltningen skall grunda sig på acceptans och förståelse för olika särintressen. Därför infördes 2010 viltförvaltningsdelegationer i varje län för att skapa regional och lokal förankring. Delegationen består av olika särintressen som ska besluta i frågor som rör riktlinjer för rovdjur och annat vilt. Den här uppsatsen har undersökt Norrbottens-, Västerbottens-, Jämtlands- och Dalarnas läns delegationsprotokoll vad gäller beslutsfattande angående björn och lodjur under tidsperioden 2011-2012. Det är jakt- och viltvårdsintresset, rennäringen och naturvårdsintressets beslutsfattande som har valts ut för granskning på grund av deras olika preferenser.

Risktaganden görs på daglig basis och vår sinnestämning ligger till grunden för många av de risktaganden vi gör och styr hur vi upplever det ställningstaganden vi ställs inför. Den här studien ämnade att undersöka huruvida det gick att påverka en individs riskbedömning med hjälp av teorin om affect heuristic samt hur mental visualisering kunde påverka en individs affekt i olika riktningar.Försöksdeltagarna bestod av 40 studenter vid Umeå universitet i åldrarna 19-35. De fick i en enkätundersökning ta del av och skatta risken för olika typer av scenarion. Resultatet från studien visade på en signifikant skillnad i förmån för mental visualisering i kontrast till resonerande av de presenterade riskscenarion, vilket stödde hypotesen om att mental visualisering kan påverka individers affekt och beslutsfattande. Studien ämnade att belysa vikten av affekt och dess inverkanöver vårt beslutsfattande och hur det går att påverka en individs affekt i olika riktningar genom att låta personen mentalt visualisera sig ett stimuli..

Denna uppsats analyserar Sveriges agerande i tvistemålet mellan Sverige och Finland kring Ålands statstillhörighet under första världskriget och dettas omedelbara efterbörd. Mer specifikt behandlas frågan om varför Sverige valde att hänskjuta ärendet till internationell skiljedom genom fredskonferensen och sedermera NF ? en analys som tar sin utgångspunkt i Erik Palmstiernas upplevelser av skeendet och dennes agerande därefter. Erik Palmstierna var behörigt statsråd i frågan mellan 1917 och 1920 och blir fokus för denna undersökning som tar avstamp i en modifierad form av Jakob Gustavssons modell för utrikespolitiskt beslutsfattande. Denna kombinerar internationella och inrikespolitiska faktorer, vilka postuleras kunna påverka ett förlopp med en kognitiv faktor i en individuell beslutsfattare, sedan det först är genom mänsklig tolkning som ett skeende kan få betydelse och implikationer för en nationell handlingslinje..

Varje år diagnostiseras 10 000 män med sjukdomen prostatacancer i Sverige. Att drabbas av sjukdomen prostatacancer är emotionellt ansträngande. Väntetiden vad gäller behandling för patienter med prostatacancer är lång. Detta gör att patienter med prostatacancer lever med sjukdomen prostata-cancer och känslorna kopplade till diagnosen prostatacancer under en lång tid. Syftet med den aktuella studien var att beskriva copingprocessen för patienter med prostatacancer innan medicinsk behandling.

Mot bakgrund av aktuella samhällsförändringar, som leder till att kunskap inom beslutsfattande blir en viktig tillgång inför kommande val i livet är syftet med detta examensarbete att studera gymnasieungdomars kunskaper om processen att fatta beslut gällande studier och arbete. Studiens syfte är även att analysera vilken medvetenhet gymnasieungdomar visar kring självbild och självkänsla och hur de utifrån denna medvetenhet ser på möjligheten att arbeta kring dessa begrepp inom skola och vägledning. Författarna ställer sig följande frågor: Vilka kunskaper har gymnasieungdomar kring att fatta beslut gällande studier och arbete? Vilken medvetenhet visar gymnasieungdomar kring självbild och självkänsla och hur de utifrån denna medvetenhet ser på möjligheten att arbeta kring dessa begrepp inom skola och vägledning? Studiens valda metod är en kvalitativ intervjustudie med gymnasieungdomar i årskurs tre. Studiens resultat är att gymnasieungdomar vill fatta beslut på egen hand, samtidigt som de har ett behov av att bli sedda och lyssnade till.

Risktaganden görs på daglig basis och vår sinnestämning ligger till grunden för många av de risktaganden vi gör och styr hur vi upplever det ställningstaganden vi ställs inför. Den här studien ämnade att undersöka huruvida det gick att påverka en individs riskbedömning med hjälp av teorin om affect heuristic samt hur mental visualisering kunde påverka en individs affekt i olika riktningar.Försöksdeltagarna bestod av 40 studenter vid Umeå universitet i åldrarna 19-35. De fick i en enkätundersökning ta del av och skatta risken för olika typer av scenarion. Resultatet från studien visade på en signifikant skillnad i förmån för mental visualisering i kontrast till resonerande av de presenterade riskscenarion, vilket stödde hypotesen om att mental visualisering kan påverka individers affekt och beslutsfattande. Studien ämnade att belysa vikten av affekt och dess inverkanöver vårt beslutsfattande och hur det går att påverka en individs affekt i olika riktningar genom att låta personen mentalt visualisera sig ett stimuli..

Traumatisk hjärnskada, som drabbar många människor i Sverige varje år, kan leda till långvarig sjukdom och även påverka närståendes hälsa direkt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en person med traumatisk hjärnskada. Studien baserades på 16 vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier; Att tiden efter olyckan var kaotisk och oviss; Att vårdspersonalens bemötande var frustrerande och en besvikelse; Att få omgivningens stöd var en lättnad; Att känslan av att leva med en främmande person var emotionellt påfrestande; Att familjelivet förändrades var påfrestande men samtidigt betydelsefullt. Närstående upplever många starka känslor efter en traumatisk olycka och de har behov av omsorg, bekräftelse, någon att prata med, samt avlastning.

Det aktuella arbetet fokuserade på omvårdnadsåtgärder för närstående som vid tragiska omständigheter hade förlorat en anhörig. Syftet med denna studie var att sammanställa kunskap om sjuksköterskors omvårdnadsinterventioner i det akuta krisskedet för närstående som hastigt förlorat en anhörig. Integrerad litteraturöversikt valdes som metod för denna studie, som omfattade 5kvalitativa, 2 kvantitativa och 3 översiktsstudier samt 1 studie med blandad kvantitativ och kvalitativ metod. Vid analysen identifierades 6 omvårdnadsinterventioner: att ge emotionellt stöd och praktisk rådgivning; att förbereda närstående att ta emot information om anhöriges död; att visa respekt och omtanke om människan; att ge hjälp att ta beslut om att se eller inte se den avlidnes kropp; att identifiera närståendes individuella behov och ge stöd efter behov samt att underlätta sorgbearbetning genom tillfredsställande av andliga behov. Det framkom att en av den vanligaste omvårdnadsinterventionerna var att ge emotionellt stöd och praktisk rådgivning till närstående i det akuta krisläge då de får information om sin anhöriges död..

Bakgrund: Att uppleva en stroke är en dramatisk händelse. Många drabbade får fysiska funktionsnedsättningar som kvarstår i lång tid efter insjuknandet. Återhämtningen präglas av hårt arbete vilket kräver resurser både hos individen och i omgivningen. Syfte: Att beskriva strokedrabbades upplevelser av återhämtningen av fysisk funktion i vardagen. Metod: En litteraturstudie. Resultat: Ett övergripande tema identifierades; önskan om att återställas som individ.