Denna uppsats behandlar hur pedagogerna arbetar med den fortsatta läsutvecklingen. Särskild vikt har lagts vid vilka faktorer pedagogerna anser viktiga i sitt arbete med att uppnå läsutveckling hos eleven. Syftet är att upptäcka de faktorer som är avgörande för pedagogernas arbete i skolans tidigare år med läsutvecklingen. Det är pedagogernas egna tankar, upplevelser och erfarenheter som kommer att vara i fokus i empiridelen av vårt arbete. Vårt mål är att skapa en så komplett bild som möjligt över de faktorer som har en avgörande betydelse för pedagogernas arbete med den fortsatta läsutvecklingen i skolan.

Studiens syfte är att studera yrkesverksammas beskrivning av deras arbete med barn i familjer med alkoholmissbruksproblematik. Utifrån det vill vi även belysa de olika stödmetoder som de använder sig av i sitt arbete. Vi använde oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Intervjuerna var halvstrukturerade och en intervjuguide användes vid de olika intervjutillfällena. Resultatet visar på att den vanligaste hjälpmetoden för barn med missbrukande föräldrar är stödgrupper i olika former.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad barn till frihetsberövade har upplevt för stöd och bemötande från professionella och sin omgivning. Vårt andra övergripande syfte var att bidra till att öka förståelsen för hur det kan vara att ha en frihetsberövad förälder. Vi insåg tidigt i uppsatsarbetet att det finns mycket lite forskning inom detta område där barnens röster finns med. Vi valde därför att ha fokus på deras subjektiva upplevelse av det stöd och bemötande de fått eller saknat. Vi har använt metoden kvalitativa intervjuer och intervjuat fyra respondenter.

Mot bakgrund av den dagsaktuella debatten om ungdomars svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden, har vi genom en kvalitativ studie undersökt hur ett antal ungdomar reflekterar över sin framtid på denna och studerat deras tankar kring övergången från nuvarande sysselsättningssituation till arbete. Antologin innehåller fem enskilda bidrag, varav två fokuserar på arbetslösa ungdomar och resterande delar på studerande vid traditionella gymnasieprogram, på fotbollsgymnasium och vid universitet. Studien visar att informanterna upplever att det i samhället finns en norm. Enligt denna skall ungdomars huvudsakliga sysselsättning vara arbete eller studier. Samtliga huvudinformanter menar att de vill leva normenligt och således betraktar de arbete som en viktig del av livet och som en identitetsskapande faktor.

Sammanfattning:Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva hur personer med AS upplever det är att ha ett arbete respektive gå på dagverksamhet/sysselsättning, samt fånga deras upplevelser angående erhållna stödinsatser från samhället. Samhällets stödinsatser handlar om att få och behålla ett arbete. Med samhället avses t.ex. personer i allmänhet, arbetsterapeut, arbetsförmedling, försäkringskassan och socialarbetare.En kvalitativ metod med intervjuer användes i denna studie. Intervjuer genomfördes med fyra personer med Asperger Syndrom som var anställda på ett företag som anställer personer med detta funktionshinder.

Detta arbete har kartlagt att BP har ett CSR-arbete utifrån Global Compact?s tio principer, men med brister. Den främsta bristen gällande deras CSR-arbete är inom miljö, men företaget är klar med att företagets huvudsyfte är att hitta, utvinna och generera vinst till sina aktietagare - vilket följaktligen inte är en miljövänlig handling för ett oljeföretag. Arbetet har även jämfört det CSR står för med Global Compact´s tio principer, som utvecklades av FN 1999. Global Compact innefattar fyra områden; Mänskliga rättigheter, Arbetsrätt, Miljö samt Bekämpning av korruption.

Denna studie syftar till att, utifrån ett personal- och brukarperspektiv, undersöka vilka yttre och inre maktaspekter som kommer till uttryck och påverkar CM-teamets arbete samt hur dessa maktaspekter tar sig i uttryck i relations- och motivationsarbetet. CM-teamet är en verksamhet som arbetar för att samordna insatser från kommun och landsting för de individer som har ett vårdbehov för sitt missbruk och sin psykiska problematik och som faller mellan stolarna. Denna studie är baserad på en kvalitativ metod där materialet analyserades med hjälp av meningskoncentrering. Vi har gjort intervjuer med såväl personal som brukare på CM-teamet för att belysa två perspektiv av verksamhetens arbete. Resultatet visar på att de yttre maktaspekterna dels påverkar och begränsar CM-teamets arbete men även påverkar de inre maktaspekterna vilket tar sig uttryck i paternalism från personalens sida.

AbstraktIntroduktion: Övervikt och fetma är ett snabbt växande problem som kryper allt längre ner iåldrarna, och kan innebära många hälsorisker, såväl fysiska som psykiska. Barn med överviktoch fetma löper stor risk att förbli överviktiga även i vuxen ålder. Skolhälsovården spelar enbetydande roll i arbetet mot övervikt. Syfte: Att beskriva skolsköterskors erfarenheter avhälsofrämjande arbete med överviktiga barn. Metod: Individuella semistruktureradeintervjuer med åtta skolsköterskor genomfördes.

Bakgrund: Att beröra någon annan ger känslor och känslouttryck hos både individen som utför handlingen och mottagaren. Mellanmänsklig beröring är ett uttryck för kärlek eller tillgivenhet inom familjer och även i andra miljöer. I kliniska sammanhang är beröring viktigt p.g.a. den lugnande effekt och emotionella påverkan som sker. Att lägga handen på någon som lider kan skapa trygghet.

Andelen yngre som insjuknat i stroke har under de senaste åren ökat och möjligheten för dessa individer att kunna återgå till arbete med hjälp av rehabilitering eller kompensatoriska åtgärder är av stor vikt. Syftet med denna studie är att undersöka hur individer som insjuknat i stroke upplever sin nuvarande arbetssituation, men även belysa hur de upplever rehabiliteringens roll som en del av återgången till arbete. Datainsamlingen skedde genom en egenutformad enkät med kvalitativ ansats. Deltagarna bestod av två män och två kvinnor i åldrarna 32-60 och med olikartade yrkesroller. Resultatet visade att framförallt arbetsgivare och rehabiliteringspersonal hade en avgörande roll i individernas upplevelser av återgången till arbete.

Inledning: Sverige bidrar militärt till ett flertal konflikter i världen. Inom dessa styrkor ingår sjukvårdspersonal som arbetar i en hotfull miljö och samtidigt är de både soldat och sjukvårdspersonal. Syfte: att belysa sjuksköterskors och annan hälso- och sjukvårdspersonals erfarenheter av att arbeta i områden där det pågår krig. Metod: vald metod var litteraturöversikt. Artikelsökningen gjordes i databaserna Cinahl och PubMed, vilket resulterade i 11 vetenskapliga artiklar varav tio kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel.

Dagens litteratur som rör hälsofrämjande arbete strålar idag av en positiv aura. Vi har genomvår utbildning läst mycket litteratur inom detta ämne och ställde oss till sist undrande om hälsofrämjande arbete verkligen är så bra som litteraturen beskriver. Vi var av uppfattningen att organisationer inte alltid inför hälsofrämjande arbete med, (eller enbart med) lönsamhets- eller hälsomotiv, vilket är det intrycket vi har fått från litteraturen angående hälsofrämjande arbete. Därför valde vi att vår kandidatuppsats skulle handla om motiven bakom hälsofrämjande arbete, eftersom vi ville ha en mer nyanserad bild som ser mer kritiskt på vinsterna och motiven bakom hälsofrämjande arbete. Syftet med uppsatsen är att genom ett kritisk synsätt få en djupare förståelse för hälsofrämjande arbete, bortom den förskönade bilden som visas i litteratur och media. Vi vill på detta vis undersöka vilka motiven bakom organisationers införande av hälsofrämjande arbete är och om eller hur motiven påverkar effekterna av hälsofrämjande arbete. Vi har gjort detta genom en enkätundersökning samt litteratur kring hälsofrämjande arbete och institutionell teori.

Syftet med denna studie är att belysa ungdomars tankar kring sina framtida levnadsvillkor.Genom en kvalitativ ansats intervjuades ungdomar kring frågor om vidare studier, arbete, ekonomi och huruvida de ville flytta hemifrån. Urvalsgruppen bestod av 8 ungdomar av båda könen. En avgränsning var att ungdomarna skulle gå årskurs 3 på gymnasiet.Studiens resultat visade att ungdomarna kunde tänka sig att ta det arbete som erbjuds om de inte hade möjlighet att välja. Om de hade ett val, kunde ingen av ungdomarna i studien tänka sig att gå arbetslös och ta emot ekonomiskt bistånd i stället för att arbeta. På sikt tyckte de dock att det var viktigt att ha ett meningsfullt arbete som de trivs med och tycker är kul.Ungdomarna tyckte att det var viktigt att få en bra utbildning då detta är avgörande för hur man klarar sig i framtiden.

Syftet med denna studie är att skapa kunskap om somatiskt växelboende i Gävle kommun, ur äldre omsorgstagare och anhörigas perspektiv. Undersökningen utgjordes av en kvalitativ studie i form av intervjuer. Sex intervjuer utfördes med tre omsorgstagare och deras maka/make, som använder somatiskt växelboende. Ett hermeneutiskt angreppssätt användes för bearbetningen av vårt empiriska material, vidare kategoriserade vi data genom kodning utifrån analysmetoden grounded theory. De fyra analysteman som kategoriserades fram, Emotioner, Relationer, Bemötande och Livs- och omsorgskvalité, presenteras i resultatdelen med kopplingar till empirin och de teorier som vi ansåg relevanta för studien: SOS- syndromet, Individualiseringsprincipen samt Aktivitets-, Sociala identitets-, Vänskaps-, Roll- och Utbytesteorin, vilka ger en ökad förståelse för äldre omsorgstagare och deras anhöriga som använder somatiskt växelboende.

Studier har visat att arbete och erkännande tillsammans med en skälig lön leder till motivation (Carlsson & Wallenberg, 1999; Eriksson, Sverke, Hellgren & Wallenberg, 2002). Problemet var att värdet av alternativa belöningar inte framkommit. Syftet med denna uppsats (N=62) är att undersöka vilka av prediktorerna lön, förmåner, erkännande, arbete och den fysiska miljön som upplevs vara viktigast för motivationen i arbetslivet samt att undersöka eventuella skillnader mellan kvinnor och män i detta avseende. Data insamlades med en egenkonstruerad enkät som distribuerades bland anställda på Göteborgs universitet. Rangordningen av medelvärden visade att det som var viktigast för motivationen var olika aspekter av arbetet; följt av erkännande, lön, miljö och sist förmåner.