Sök:

Sökresultat:

784 Uppsatser om Emotionella uttryckssätt - Sida 51 av 53

VÄld i nÀra relationer ? mötet mellan den vÄldutsatta kvinnan och sjuksköterskan

Bakgrund. VÄld i nÀra relationer Àr ett omfattande hÀlsoproblem vÀrlden över dÀr genomsnitt en tredje del av alla kvinnor nÄgon gÄng i livet blir utsatta. Kvinnor som utsatts för vÄld söker ofta vÄrd för fysiska och psykiska symtom, men situationen kring varför symtomen uppkommit blir oftast ouppmÀrksammat. Kvinnor vÀljer sÀllan att avslöja vÄldutsattheten och vÄrdpersonal frÄgar inte om vÄld i nÀra relationer. Dessa kvinnor ÄtervÀnder dÀrför hem frÄn sjukvÄrden utan stöd och omvÄrdnad som vÄrden skulle kunna erbjuda om situationen hade uppmÀrksammats.

Teknologibaserad SjÀlvservice - Ta grÀddfilen i butiken?!

I syfte att bli mer effektiva och bÀttre tillgodose kundernas behov vÀxer diverse system och metoder fram. Detta Àr en genomgÄende trend inom bÄde handel och serviceindustrin i allmÀnhet. För att förbÀttra sÄvÀl produktivitet som kvalitet involveras kunderna i allt större utstrÀckning i serviceprocessen till exempel genom olika former av sjÀlvbetjÀning. SjÀlvscanning har utvecklats som ett led i detta. Systemet representerar den nya tekniken med sjÀlvservice pÄ ett ypperligt sÀtt och möjliggör vÄr avsikt att pÄ mikronivÄ studera ICA Maxi och deras sjÀlvscanningssystemet med avseende pÄ just detta.

Betydelsen av pedagogers kompetens och arbetsÀtt i naturvetenskap för barns lÀrande i förskolan

Bakgrund Under den verksamhetsförlagda tiden pÄ lÀrarutbildningen har jag vid flertalet tillfÀllen sett lektioner inom ramen för livskunskap eller EQ (emotionell intelligens). Genom övningar, rollspel och diskussioner trÀnar man eleverna att utveckla sina sociala och emotionella förmÄgor. Syftet Àr, att med hjÀlp av dessa lektioner, pÄverka eleverna, inte bara till bÀttre medmÀnniskor, utan ocksÄ förebygga mobbing och skapa ett bÀttre klassrums- och arbetsklimat. Men hur ser diskursen ut gÀllande skolans vÀrdegrundsuppdrag och hur talar och tÀnker lÀrare om deras socioemotionella arbete med elever i grundskolan? Syfte Syftet Àr att finna diskursen om skolans vÀrdegrundsuppdrag samt ur ett lÀrarperspektiv, studeras lÀrares arbetssÀtt och tankar kring lÀroplanens vÀrdegrundsuppdrag i grundskolan, med fokus pÄ socioemotionellt arbete med elever. Metod Genom en enkÀtundersökning, vÀnd till grundskollÀrare, undersöktes arbetssÀtt och attityder kring ovan nÀmnda syfte.

Att stödja och frÀmja amning.Strategier och belÀgg i den amningsstödjande omvÄrdnaden.En systematisk litteraturstudie.

SAMMANFATTNINGSyftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva vilka nationella och internationella strategier som finns för att stödja och frĂ€mja amning i den amningsstödjande omvĂ„rdnaden, samt att beskriva vetenskapliga belĂ€gg som finns för att i den amningsstödjande omvĂ„rdnaden uppmuntra, frĂ€mja och stödja enbart amning i sex mĂ„nader. Syftet var vidare att beskriva om amningsstrategier inverkar pĂ„ amningen. Litteratursökningen genomfördes bĂ„de manuellt och via olika databaser. Totalt ingĂ„r 52 referenser i studien, varav 36 Ă€r vetenskapliga artiklar. Övriga referenser Ă€r rapporter, böcker, avhandlingar, facktidning samt personlig kommunikation.

Livsstilsbutiker : VÀljer butiker att kalla sig för livsstilsbutiker för att de har en helhet i utbudet som representerar ett livsstilskoncept som konsumenter identifierar sig med, eller Àr det snarare ett sÀtt att skapa ett intresse hos konsumenterna och

De senaste Ärtiondena har den privata konsumtionen per capita ökat pÄtagligt och konsumenters köpbeslut har alltmer kommit att handla om emotionella köpkriterier och shopping har kommit att bli mer Àn bara ett produktval. AnvÀndandet av livsstilar som bas för segmentering har blivit ett populÀrt inslag i dagens marknadsföring. Med detta menas att butiker segmenterar sin marknad efter konsumentens intressen, erfarenheter och uppfattningar, för att nÄ konsumenten sÄ bra som möjligt samt fÄ konkurrensfördelar mot konkurrenterna. Uppsatsens undersökning bygger pÄ att vi har besökt butiker som utger sig för att vara livsstilsbutiker. Vi intervjuade representanter för butikerna för att fÄ deras syn pÄ livsstilskoncept.

Socialt vÀlbefinnade hos barnmorskor inom förlossnings-/ BB-vÄrd : En tvÀrsnittsstudie baserad pÄ Job Related Social Well-being Scale

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Mannens upplevelse pÄ bemötande och emotionellt stöd vid inducerad abort

Bakgrund: Abort kan utföras medicinskt eller kirurgiskt. I vĂ€rlden berĂ€knades cirka 20 procent av alla graviditeter avslutas genom abort. Årligen sker 35 000 ? 40 000 aborter i Sverige. Sveriges nuvarande abortlag stiftades Ă„r 1974 och ger kvinnan ensamrĂ€tt att besluta om abort till och med utgĂ„ngen graviditetsvecka 18.

Djur som verktyg i socialt arbete

Denna studie handlar om hur djur kan anvÀndas som verktyg i det sociala arbetet. Syftet Àr att undersöka hur djur kan bidra till mÀnniskors/klienters utveckling och ?tillfrisknande?. Detta Àr en kvalitativ studie och informationen Àr hÀmtad frÄn sex stycken intervjupersoner frÄn tre olika behandlingshem. Intervjuerna utfördes pÄ respektive behandlingshem och vid varje intervju var tvÄ intervjupersoner nÀrvarande, alla intervjupersoner var personal pÄ respektive behandlingshem.

Uppfattningar om betydelsen av motorisk trÀning för barn med ADHD/DAMP

SyfteSyftet med denna studie har varit att med hjĂ€lp av intervjuer undersöka hur skolpersonal och förĂ€ldrar uppfattar betydelsen av motorisk trĂ€ning för barn med ADHD/DAMP. I detta ligger att undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt barnens motorik, koncentrationsförmĂ„ga samt sociala förmĂ„ga pĂ„verkas av fysisk aktivitet, och pĂ„ vilket sĂ€tt diagnosen ADHD/DAMP stĂ€ller krav pĂ„ pedagogiska förhĂ„llningssĂ€tt.MetodVi har gjort en litteraturgenomgĂ„ng och en kvalitativ intervjustudiestudie. Urvalsgruppen frĂ„n St: Örjans skolor har bestĂ„tt av tvĂ„ pedagoger, en idrottslĂ€rare, en assistent och en förĂ€lder. Samtliga inom skolpersonalsgruppen hade mĂ„nga Ă„rs erfarenhet inom omrĂ„det. Vi har anvĂ€nt oss av halvstrukturerande intervjuer som lagts upp utifrĂ„n följande temaomrĂ„den: skolpersonal och förĂ€lders syn pĂ„ fysisk aktivitet/motorisk trĂ€ning för barn med ADHD/DAMP, den fysiska aktivitetens pĂ„verkan pĂ„ barnen, förhĂ„llningssĂ€tt och bemötande samt barnet/barnens anpassningsförmĂ„ga till aktivitet.Resultat och slutsatsVad man kan urskönja av resultatet Ă€r att samtliga intervjupersoner i denna studie Ă€r ense om att fysisk aktivitet och motorisk trĂ€ning Ă€r av stor betydelse för barn med ADHD/DAMP.NĂ„got som de intervjuade tryckte pĂ„ var den fysiska aktivitetens betydelse för barnens sociala utveckling, hĂ€r sĂ„gs idrotten som en viktig arena.

Discourse on values in elementary school ? Working and thoughts from a teacher ?s perspective

Bakgrund Under den verksamhetsförlagda tiden pÄ lÀrarutbildningen har jag vid flertalet tillfÀllen sett lektioner inom ramen för livskunskap eller EQ (emotionell intelligens). Genom övningar, rollspel och diskussioner trÀnar man eleverna att utveckla sina sociala och emotionella förmÄgor. Syftet Àr, att med hjÀlp av dessa lektioner, pÄverka eleverna, inte bara till bÀttre medmÀnniskor, utan ocksÄ förebygga mobbing och skapa ett bÀttre klassrums- och arbetsklimat. Men hur ser diskursen ut gÀllande skolans vÀrdegrundsuppdrag och hur talar och tÀnker lÀrare om deras socioemotionella arbete med elever i grundskolan? Syfte Syftet Àr att finna diskursen om skolans vÀrdegrundsuppdrag samt ur ett lÀrarperspektiv, studeras lÀrares arbetssÀtt och tankar kring lÀroplanens vÀrdegrundsuppdrag i grundskolan, med fokus pÄ socioemotionellt arbete med elever. Metod Genom en enkÀtundersökning, vÀnd till grundskollÀrare, undersöktes arbetssÀtt och attityder kring ovan nÀmnda syfte.

Delaktighet - en friskfaktor i arbetslivet för alla

PÄ en arbetsplats dÀr medarbetarens delaktighet Àr optimal, sker ett vÀxelspel mellan denne och ledning. Utbyte av resurser förmedlas pÄ ett sÄdant sÀtt att det pÄverkar bÄde arbetstillfredsstÀllelse och arbetsprestation och ger upphov till hÀlsa för individ och företag. Företaget förmedlar sina resurser via arbetsmiljö, arbetsinnehÄll och arbetsorganisation. Individens bidrag Àr resurser sammansatt av personliga egenskaper, förvÀntningar och behov och Àr formade i en kultur och i ett samhÀlle med sina seder och bruk och dÀr privatlivet utspelas.Syfte i föreliggande studie var att göra en litteraturgenomgÄng avseende delaktighet och att undersöka medarbetarnas upplevelse av delaktighet i ett verkstadsföretag.StrÀvan mot delaktighet finns hos alla mÀnniskor, en vilja att tillhöra nÄgot större eller ett behov att tolka verkligheten sÄ att den överensstÀmmer med bilden det egna jaget. Delaktighet Àr en psykologisk term som beskriver processer till skillnad frÄn deltagande som Àr en demokratiteoretisk term som beskriver strukturer(Ekman Philips, 1990).

Betydelsfulla faktorer vid bemötandet av patienter med lÄngvarig smÀrta : litteraturstudie

BakgrundLÄngvarig smÀrta Àr ett vanligt förekommande och komplext fenomen. Den har olika bakomliggande orsaker, pÄverkas av mÄnga faktorer och Àr svÄr att vÀrdera objektivt. En vanligt förekommande attityd hos vÄrdgivaren Àr en allmÀn misstro mot patienten med lÄngvarig smÀrta. SmÀrtproblematiken stÀller höga krav pÄ alla inblandade yrkeskategoriers arbete och deras roll i analysen och behandlingen av besvÀren samt pÄ deras förmÄga att stödja patienten. En sÀrskild fokus ligger pÄ hur vÄrdgivaren bemöter patienten med lÄngvarig smÀrta.

HÀlsenesmÀrta hos vÀrnpliktiga. Förekomst och förebyggande behandling: En pilotstudie

PÄ en arbetsplats dÀr medarbetarens delaktighet Àr optimal, sker ett vÀxelspel mellan denne och ledning. Utbyte av resurser förmedlas pÄ ett sÄdant sÀtt att det pÄverkar bÄde arbetstillfredsstÀllelse och arbetsprestation och ger upphov till hÀlsa för individ och företag. Företaget förmedlar sina resurser via arbetsmiljö, arbetsinnehÄll och arbetsorganisation. Individens bidrag Àr resurser sammansatt av personliga egenskaper, förvÀntningar och behov och Àr formade i en kultur och i ett samhÀlle med sina seder och bruk och dÀr privatlivet utspelas.Syfte i föreliggande studie var att göra en litteraturgenomgÄng avseende delaktighet och att undersöka medarbetarnas upplevelse av delaktighet i ett verkstadsföretag.StrÀvan mot delaktighet finns hos alla mÀnniskor, en vilja att tillhöra nÄgot större eller ett behov att tolka verkligheten sÄ att den överensstÀmmer med bilden det egna jaget. Delaktighet Àr en psykologisk term som beskriver processer till skillnad frÄn deltagande som Àr en demokratiteoretisk term som beskriver strukturer(Ekman Philips, 1990).

"Alla bara snackar om det" : Ungdomars syn pÄ varumÀrken och hur de kommunicerar

Den unga generation svenskar som idag har börjat ta sig in pÄ arbetsmarknaden Àr uppvÀxta med förÀldrar som fick barn sent och som fungerade som coacher, och de hade generellt sett en bÀttre uppvÀxt ekonomiskt Àn tidigare generationer. De fick möjlighet att uppleva mycket i tidig Älder och Àr dÀrför relativt svÄra att göra intryck pÄ. Den hÀr generationen 80- och 90-talister fick mycket frihet nÀr de vÀxte upp, vilket ocksÄ lÀmnat stort ansvar pÄ individen. De vill ofta bÄde förverkliga sig sjÀlva och förÀndra vÀrlden, och ser ofta positivt pÄ framtiden. De Àr vana vid att vÀlja och kan dÀrför upplevas som krÀvande i jobbsituationer.

VarumÀrkespersonlighet- Den Emotionella Anknytningen mellan Besökare och Evenemang

I takt med upplevelseindustrins tillvÀxt, ökar Àven konkurrensen inom branschen. Evenemang som nöjesplattform konkurrerar direkt och indirekt med andra upplevelseinriktade verksamheter och behöver hitta nya sÀtt att fÄ kundernas uppmÀrksamhet. Forskning visar hur kunder tenderar att agera mer emotionellt vid sina köp, nÄgot som mÄnga företag försöker bemöta. Produktproducerade företag har sedan lÄngt tillbaka anammat varumÀrkespersonlighet som en del i marknadsstrategin för att kommunisera och personlighetsanknyta med kunder. Tidigare studier har visat att företag som vÀljer att personifiera sitt varumÀrke nÄtt stor framgÄng pÄ dess marknad.

<- FöregÄende sida 51 NÀsta sida ->