Bakgrund: Stroke är ett tillstånd som innebär att det uppstått minskad eller upphörd blodtillförsel till hjärnan. Cirka 100 000 personer i Sverige lever med något slags resttillstånd som följd efter en stroke. För människor upplevs hälsa, välbefinnande, lidande och sjukdom i och genom livsvärlden.Syfte: Att  beskriva strokedrabbades erfarenheter av det dagliga livet.Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar. Dessa har kvalitetsgranskats och sedan analyserats enligt Forsberg och Wengströms (2013) innehållsanalys som resulterade i fem kategorier.Resultat: De fem kategorierna är, det dagliga livet, sociala relationer, emotionella reaktioner, copingstrategier samt  nya livsperspektiv. Resultatet visade att många strokedrabbade kunde uppleva sig begränsade över att inte längre kunna utföra sina dagliga aktiviteter som tidigare.

Depression är en vanlig psykisk sjukdom som drabbar många äldre människor. Att bli deprimerad innebär ofta att livet känns tungt, mörkt och meningslöst. De symtom som framträder vid depression hos en äldre person är inte alltid lika klart avgränsade. Sjuksköterskors kunskap kring den äldre personen med depression har enligt forskning visat sig vara ett eftersatt område. Syftet är att belysa den äldre människans upplevelse av sin depression, samt vilka problem detta innebär i vardagen.

Alkohol är den vanligaste drogen i Sverige. Alkoholskadorna är stora och varje år dör5000-6000 personer i sviterna av alkoholskador. Alkoholintervention har i studier visatsig vara effektivt för att nå riskkonsumenter av alkohol i syfte att minska konsumtionen.Socialstyrelsen kom år 2007 ut med nationella riktlinjer där det rekommenderas atthälso- och sjukvården inom vissa områden som akutmottagningar och primärvård harutarbetade system med tydliga strategier för tidig upptäckt av alkohol- och narkotikaproblem.Sjuksköterskan möter patienten i sitt arbete, hon gör en första bedömning avpatientens hälsoproblem i ankomstsamtalet. Syftet med fördjupningsarbetet var attundersöka vad som påverkar sjuksköterskan att i mötet med patienten ta upp frågan omdennes alkoholvanor. Fördjupningsarbetet är en litteraturstudie som baseras på 10vetenskapliga artiklar.

Detta arbete undersöker mobilt socialt nätverkande med smartphones som verktyg och har som syfte att belysa subjektiva värden i användandet hos en grupp så kallade ?early adopters?. Vi tittar närmare på hur samhället förändras i takt med att tekniken utvecklas, och ser till vilka konsekvenser och behov denna utveckling skapar. Vidare analyserar vi en grupp yrkesverksamma personer inom IT ? och Mediabranschen, som ligger i framkant vad gäller teknikanpassning.

Syftet med studien är att undersöka institutionsplacerade ungdomars situation beträffande missbruk, kriminalitet och psykisk hälsa samt belysa deras syn på institutionsvistelsen, ett år efter utskrivning. Följande frågeställningar berörs i uppsatsen:- Hur ser ungdomarnas bruk av alkohol och droger ut vid inskrivnings- respektive uppföljningstillfället?- Har ungdomarnas kriminella beteende förändrats vid uppföljningstillfället?- Har ungdomarnas psykiska hälsa förändrats sedan inskrivning?- Hur ser ungdomarna själva på institutionstiden?Frågeställningarna har besvarats genom ett färdigställt intervjumaterial (ADAD), omfattande inskrivnings- och uppföljningsintervjuer med 105 ungdomar som varit placerade vid två SiS-hem.Resultatet jämförs med den tidigare publicerade svenska ADAD- uppföljningen och diskuteras mot bakgrund av Levins (1997; 1998) och Andreassens (2003) resonemang om institutionsvård samt mot annan forskning inom området.Slutsatser som kan dras utifrån undersökningen är att situationen för de undersökta ungdomarna har förbättrats något och att majoriteten av ungdomarna har positiva upplevelser av institutionstiden. Trots detta har många fortfarande beteendeproblem och emotionella svårigheter. Ingen av ungdomarna har slutat missbruka, 84 procent är fortfarande brottsaktiva och många mår psykiskt dåligt.

Forskningsfrågor:Går det att urskilja CSR-engagemang inom DIS och på vilket sätt arbetar DIS med CSR? Hur påverkas DIS arbete av deras intressenters involvering och engagemang beträffande CSR frågor, vilka utmaningar och möjligheter kan identifieras gällande detta?Syfte:Syftet med studien är att kartlägga och utvärdera hur DIS arbetar med CSR.Metod:Denna studie är en fallstudie med kvalitativ ansats som inriktar sig på en viss organisation, i detta fall DIS. För denna studie utfördes sju semi-strukturerade intervjuer i avseendet att samla in data som mätte upp till och passade in i studiens övergripande syfte.Slutsats:Studiens resultat påvisar att DIS inte innehar någon CSR-strategi men att det är möjligt att urskilja ett utspritt engagemang inom företaget. I nuläget går det att benämna CSR-engagemanget ur ett inaktivt/reaktivt tillvägagångssätt. Intressenter är av väsentlig vikt för DIS i nuläget och att vidare involvera och skapa relationer med ur ett CSR-perspektiv..

Bakgrund: Cognitive Orientation to daily Occupational Performance (CO-OP) ?r en behandlingsmetod d?r arbetsterapeuten guidar patienten att hitta egna strategier f?r att n? sina m?l. Syfte: Syftet med den h?r intervjustudien ?r att unders?ka arbetsterapeuters erfarenheter av att anv?nda Cognitive Orientation to daily Occupational Performance (CO-OP) som behandlingsmetod f?r vuxna. Metod: Inklusionskriterier f?r urval av deltagare var leg. arbetsterapeuter med erfarenhet av att anv?nda behandlingsmetoden CO-OP med vuxna patienter. Datainsamlingen gjordes genom kvalitativa intervjuer, datan bearbetades genom kvalitativ inneh?llsanalys. Resultat: Utifr?n analys av den insamlade informationen fr?n intervjuer framkom fyra kategorier och nio underkategorier.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lärarna använder leken som verktyg i undervisningen i skolans tidiga år. Med lek menar vi att verksamheten skall ha lekens karaktär och verksamheten skall verka under lustfyllda former. Barns emotionella utveckling påverkas i leken genom att engagemang i lek ger barn många tillfällen till att göra saker själva, att pröva gång på gång tills de känner att de behärskar något. På så vis vinner barnen en känsla av egen makt och möjlighet. I vår undersökning har vi använt oss av en metodtriangulering, vi vände oss till lärare i de tidiga åren i skolan via enkäter och intervjuer för att få deras syn på lekens betydelse.

Elever lär på olika sätt och läraren måste därför tillämpa varierande inlärningsmetoder som möjliggör för eleverna att uppnå målen i läroplanen. Utomhuspedagogik kan vara en alternativ inlärningsmetod, för att få en varierad undervisning. Syftet med studien var att undersöka hur sex lärare i grundskolans tidigare år ser på utomhuspedagogik som metod. Studien baserades på en kvalitativ undersökning där strukturerade intervjuer utgjorde huvudmetoden.  Resultatet av studien visade att lärarna uppfattade utomhuspedagogik som ett komplement till klassrumsundervisningen, där ett praktiskt, utforskande och upplevelsebaserat lärande sker. Utomhuspedagogik som metod används för att konkretisera undervisningen och skapa en djupare förståelse.

Jag st?r nu i gr?nslandet mellan utbildning och mitt yrkesliv som scenkonstn?r. Jag st?r inf?r en os?ker arbetsmarknad d?r jag till stora delar sj?lv har ansvar f?r hur jag anv?nder min tid. I detta arbete unders?ker jag hur jag kan skapa ett rum, ett slags laboratorium, d?r jag kan ge mig sj?lv goda f?ruts?ttningar att ?ven efter utbildningen forts?tta utveckla min egen sceniska gestaltning och ta mig an nya utmaningar.

Swedish students in the upper secondary school will recieve informaition regarding religion from multiple sources. If we look past the students surroundings like the family, friends or multimedia school is still the primary arena for religous education. Discussions about religion will take place in other lessons than just the subject religion. History is in my opinion the subject closest related to religion and the two makes up for a lot of the values work in swedish schools. Textbooks is still one of the most important tools for education and that makes them important as objects to study.

Patientsäkerhet är ett underprioriterat område i hälso- och sjukvården, vilket bör förändras omgående eftersom patienter  kommer till skada och lidande förlängs. För ökad patientsäkerhet bör sjuksköterskans arbetsmiljö uppmärksammas och förbättras. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur olika arbetsmiljöfaktorer påverkar sjuksköterskan i utförandet av patientsäker vård. Litteraturstudien innehåller sjutton artiklar, tolv kvantitativa, fyra kvalitativa och en av både kvalitativ och kvantitativ forskningsansats. Resultatet utgjordes av följande fyra teman: sjuksköterskans ökade arbetskrav och arbetsbelastning, ersonalbemanning och tid, vårdteamets påverkan på arbetsmiljön och emotionella faktorers påverkan på patientsäkerheten .

Social hållbarhet är ett högaktuellt ämne. Delegationen för hållbara städer presenterade år 2012 sin slutrapport och bara ett år senare presenterade Malmökommissionen sin slutrapport för ett social hållbart Malmö. Syftet med uppsatsen är att bredda kunskapen om social konsekvensbeskrivning samt att undersöka dess potentiella effekt på social hållbarhet, eftersom det är av största vikt att hitta konkreta arbetssätt för att uppnå ökad social hållbarhet. Genom en litteraturstudie undersöks i uppsatsens första del vad begreppet social konsekvensbeskrivning har för bakgrund, varför det förespråkas, hur en metod för genomförande skulle kunna se ut samt vilka utmaningar som finns. I uppsatsens andra del studeras tre artiklar som utvärderat effekten av att utföra social konsekvensbeskrivning. Litteraturstudiet resulterar i slutsatsen att social konsekvensbeskrivning har stor effekt på social hållbarhet, på flera olika sätt. Trots att metoden medför en hel del komplexa frågor att förhålla sig till finns det därmed god anledning att utveckla arbetet med social konsekvensbeskrivning, för att vi tillsammans ska nå en mer socialt hållbar framtid..

Bakgrund: Migrän är ett outtalat folkhälsoproblem där kännedom om dess påverkan på individens livskvalitet saknas. Brist på kunskap om migrän kan vara en faktor till att tillståndet inte klassas som en sjukdom bland omgivningen utan att den ses som en vanlig huvudvärk. Sjuksköterskan har som ansvar att inhämta kunskap angående migräns påverkan på individen, då ökad kunskap medför ett bättre bemötande och ökad förståelse och därmed en bättre kvalitet på vården. Med utgångspunkt från Joyce Travelbees teori om relationen mellan vårdare och vårdtagare poängteras vikten av att sjuksköterskan skapar en mellanmänsklig relation med patienten där mötet präglas av empati och sympati. Syfte: Att belysa forskning angående upplevelsen av migrän och dess påverkan på livskvalitet bland vuxna 18-45 år.

Det är 40-65 procent av den svenska befolkningen som lever med långvarig smärta, vilket är ett folkhälsoproblem. Smärta är förknippat med både psykologiska och emotionella reaktioner. Målet med smärtlindring är att minska patientens lidande. Det är då viktigt att sjuksköterskan inte underskattar patientens upplevelser. Långvarig smärta ger en fysisk, psykisk och social påfrestning vilket gör att det kan vara svårt för patienten att förklara sin smärta.