Bakgrund Hot och v?ld ?r vanligt f?rekommande inom psykiatrisk v?rd, vilket p?verkar sjuksk?terskors psykiska h?lsa, trygghet och omv?rdnadskvalitet. Enligt Arbetsmilj?lagen (1977:1160) ?r v?rdgivaren skyldig att f?rebygga risker i arbetsmilj?n och skapa en s?ker arbetsplats fri fr?n oh?lsa och olycksh?ndelser. Trots detta framkommer det att m?nga sjuksk?terskor upplever bristande st?d och otydliga rutiner, vilket g?r att hot och v?ld ofta ses som en naturlig del av arbetet.

Bakgrund: Enligt WHO är bröstcancer den vanligaste cancerformen bland kvinnor världen över. Bröstcancer är den största orsaken till dödsfall i både utvecklade och mindre utvecklade länder. Den vanligaste behandlingsformen av bröstcancer är cytostatika vilket har olika påverkan på både kropp och psyke. Därför skiljer sig kvinnors upplevelser åt efter genomgången cytostatikabehandling.Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser efter genomgången cytostatikabehandling vid bröstcancer.Metod: En litteraturstudie baserat på sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Artiklarnas resultatdelar har analyserats med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier samt fyra underkategorier som utgör resultatet: ?Kognitiva förändringar?, där det uppkom två underkategorier: Försämrad koncentrationsförmåga och Oförmåga att minnas där kvinnorna upplevde olika minnesproblem som påverkade vardagen; ?Inte känna igen sig själv? där det uppkom två underkategorier: Emotionella förändringar och Kroppsliga förändringar där kvinnorna upplevde olika känslor samt symtom av klimakteriebesvär och viktökning; ?Att inte bli sedd och hörd?, där kvinnorna upplevde att läkarna inte tog deras bekymmer på allvar; ?Förändrad syn på livet?, där kvinnorna upplevde ett mer positivt synsätt efter cytostatikabehandling och uppgav att meningen med livet hade blivit en central del i deras liv.Slutsats: Kvinnor kan ha olika upplevelser efter genomgången cytostatikabehandling beroende på sin tidigare livserfarenhet och den livsvärld kvinnan levde i.

The aim of this study was to investigate emotions and emotion regulation of a downsizing in an industrial company. The sample consisted of persons who had experienced a downsizing but have kept the employment, within a same position or being transferred to another one. Data consisted of two focus group interviews, analysed by an inductive thematic analysis. The results have indicated that emotional reactions changed over time as well the emotional regulation did during the different phases. The groups differed in emotional reaction related to the time of decision regarding the retention of employment.

Diabetes typ 2 är en folksjukdom och har en ökande incidens i Sverige. Detta innebär att dessa patienter blir mer och mer förekommande i sjukvården, varför det är av intresse att studera upplevelsen av att få diagnosen diabetes typ 2. En ökad kunskap i ämnet kan möjliggöra en bättre och mer personlig omvårdnad av dessa patienter. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patientens upplevelse av att få diagnosen diabetes typ 2. Endast kvalitativa artiklar inkluderades, då syftet var att beskriva en upplevelse.

Studien har undersökt gradadverbs effekt för emotion och minneslagring vid läsning och lyssning. Undersökningen har vidare sökt svara på huruvida verbala emotionella uttryck har någon effekt för emotion och minneslagring. Deltagarna har lyssnat till- och läst berättelser och därefter skattat sin egen grad av emotionell beröring. Deltagarna har också svarat på detaljfrågor efter varje berättelse i syfte att studera och möjligen bekräfta sambandet mellan emotioner och minneslagring. Antal deltagare (N=50) var fördelat på 15 män i åldern 27-67 (M=43.5) och 35 kvinnor i åldern 17-57 (M=38.0).

Syfte: Syftet med f?religgande studie ?r att bidra med kunskap om hur l?rare i G?teborg hanterar misstankar om v?ldsutsatta barn, vilket kan ge en ?kad f?rst?else kring vilka resurser som ?r betydelsefulla f?r l?rare i arbetet. Det specifika syftet ?r unders?ka vilka k?nslor och tankar som uppst?r bland l?rare vid misstankar om v?ldsutsatta barn. Teori: Teorierna som vi valt att analysera materialet utifr?n ?r emotion management, emotional labour, feeling rules och communities of coping. Metod: Studien har genomf?rts med en kvalitativ metod. Vi genomf?rde semistrukturerade intervjuer med sju l?rare verksamma i l?g- och mellanstadiet i G?teborg stad f?r att unders?ka vilka k?nslor och tankar som uppst?r hos dem vid misstankar om v?ldsutsatta barn. Resultat: Huvudresultaten av studien ?r att l?rare anv?nder sig av emotionella strategier vid misstankar om v?ldsutsatta barn.

Bakgrund: Vid stroke utlöses olika reaktioner och kriser i familjen och deras välmående är av stor vikt för rehabiliteringen av den familjemedlem som insjuknat. Genom en djupare förståelse för anhörigas situation kan omvårdnaden bättre individanpassas i syfte att minska psykiska och sociala problem som annars är vanligt förekommande i familjer där en familjemedlem insjuknat i stroke. Syfte: Att beskriva hur anhöriga till en familjemedlem som insjuknat i stroke upplever sin situation. Metod: Studien är kvalitativ. En innehållsanalys gjordes av det manifesta innehållet i fem skrivna berättelser.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en folksjukdom, som påverkar kroppen både fysiskt och emotionellt. Enligt världshälsoorganisationen beräknas sjukdomen öka och bli den tredje största dödsorsaken år 2030. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser av att leva med KOL genom frågeställningen; hur upplevs det emotionellt av att leva med KOL. Metod: En litteraturstudie bestående av tio kvalitativa artiklar genom databassökning i CINAHL, Medline och PubMed. Resultat: Det framkom en rad olika känslor i relation till olika upplevelser. Fyra huvudkategorier identifierades till: upplevelser av fysiska begränsningar, upplevelser av att leva med syrgas, upplevelser av minskad självständighet och betydelsen av sociala relationer.

Studien undersöker känslomässiga reaktioner vid kooperativt spelande, vilka som är gemensamma för båda spelarna och hur de påverkas av hur svårt spelet är. Arbetet utgick från studier av spelares emotionella reaktioner på spel och teorierna om Flow. Spelet Sanctum användes i en serie tester där mätningar utfördes på två spelare med hjälp av rapportformulär, pulsmätare och hjärna-till-datorgränssnittet Emotiv EPOC. Studien fann att spelarna ibland upplevde samma känslor när de spelade tillsammans och att den ökade svårighetsgradens huvudsakliga effekt var att förändringarna i känslorna blev skarpare och större. Det tycktes huvudsakligen vara motgångar som splittrade spelarnas upplevelser.

Transdiagnostisk KBT-behandling har under senare år blivit ett allt vanligare forskningsområde. Företrädare för transdiagnostiska behandlingar har argumenterat för att gemensam psykopatologisk grund och gemensamma verksamma behandlingsmekanismer vid emotionella tillstånd gör att patienter med olika diagnoser och med komorbida tillstånd kan ha hjälp av samma behandling och att transdiagnostiska behandlingar kan öka tillgången till evidensbaserad behandling. Unified Protocol är en transdiagnostisk behandling vid emotionella tillstånd. Syftet med denna studie var undersöka effekten av Unified Protocol som gruppbehandling i reguljär psykiatrisk vård. Behandling genomfördes med sammanlagt 23 deltagare.

Syftet med denna studie har varit att undersöka musikscenen för klassisk musik och punkmusikscenen för att få förståelse för några av de drivkrafter som genererar solidaritet inom dem. För undersökningen har symbolisk interaktionism använts som teoretisk referensram med Randall Collins begrepp ritualer, symboler och emotionell energi som huvudsaklig utgångspunkter. Valet av symbolisk interaktionism vilar på det faktum att teorin kan användas för att studera mänskligt gruppliv och beteende. Data samlades in före, under och efter klassiska musik- och punkkonserter genom deltagande observation. Resultatet visade att solidaritet producerades och reproducerades genom ritualer och symboler som scenerna hade.

Syftet med denna litteraturstudie är att belysa kroniskt obstruktivt lungsjuka (KOL) patienters upplevelse av andnöd. Internationellt rankas KOL av World Health Organization som den fjärde största anledningen till dödsfall. I Sverige är tillståndet vanligt förekommande inom såväl öppenvård som inom slutenvården och antalet patienter i Sverige med diagnosen KOL har fördubblats sedan år 1987. Under 2011 var det över 10 000 personer som vårdades med diagnosen KOL och samma år dog 2833 personer till följd av sjukdomen. Andnöd är det mest påtagliga symptomet hos patienter diagnostiserade med KOL.

SyfteSyftet med studien är att beskriva och analysera hur unga kvinnor med ett självskadebeteende upplever och hanterar sin livssituation samt hur de upplever socialt stöd från informella och formella nätverk. Metod För att undersöka kvinnornas upplevelser har jag använt mig av kvalitativa djupintervjuer. Intervjuerna var semistrukturerade och sammanlagt intervjuades fyra kvinnor, alla med erfarenhet av självskadebeteenden.ResultatKvinnorna beskriver sitt självskadebeteende som ett sätt att hantera en krävande livssituation och släppa ut ångest från tidigare trauman eller stressade situationer. Resultaten visar även på att kvinnorna ser ångesten och självskadorna som en del av dem själva och något som hindrar dem från att passa in i samhällets normalitetsförväntningar. Självskadebeteendet är en strategi för dem att hantera sin livssituation, men självskadeimpulserna är stundvis möjliga att hantera genom distraherande aktiviteter eller stöd.

Utvecklingen av modern teknologi går framåt i en rasande takt och de fysiska butikerna behöver skapa unika lösningar vilket gör att de kan locka konsumenter med både emotionella och funktionella shoppingvärden. Internetbutikerna lockar med deras tillgänglighet, vilket har lett till att de flesta detaljister idag har en webbshop. Flera detaljister har även börjat integrera deras onlinebutik med deras fysiska butik genom användning av surfplattor i butikerna; vilket har banat väg för omnichannel. Syftet med uppsatsen är att undersöka om teknologins möjligheter och fördelar går att kombinera med den fysiska butikens företräden i säljprocessen. Författaren har undersöka hur ett framtida butikskoncept kan komma att se ut.

Otillräckligt behandlad postoperativ smärta är ett problem som sjuksköterskor i allmänhet kommer i kontakt med i sitt dagliga arbete och som åsamkar patienten både fysiska och emotionella kval. Musik, med tusenåriga traditioner som läkande, har länge varit en bortglömd intervention då sjukvården under lång tid varit strikt biomedicinskt inriktad. Syftet var att belysa musikens inverkan som omvårdnadsåtgärd i samband med postoperativ smärta, ur ett patientperspektiv. Metoden bestod av en litteraturstudie, nio vetenskapliga artiklar har analyserats och ligger som grund till resultatet. Analysen av artiklarna har lett fram till tre olika kategorier; Lindrad smärtupplevelse, lindrad upplevelse av känslomässigt lidande och underlättad mobilisering.