Bakgrund: För att behandla vissa former av cancer och inflammatoriska tarmsjukdomar kan det ibland bli aktuellt för patienter att fÄ en stomi. Att leva med en stomi Àr inte oproblematiskt, det kan ge upphov till komplikationer och det pÄverkar sjÀlvbild och kroppsuppfattning vilket medför psykosociala konsekvenser för individen. Sjuksköterskans omvÄrdnadsÄtgÀrder kan vara betydelsefulla för dessa personers vÀlbefinnande. Syfte: Att beskriva upplevelsen av att leva med stomi. Metod: En litteraturöversikt med 11 studier med kvalitativ data.

Syftet med den hÀr studien Àr att göra en nulÀgesanalys pÄ Attendo Care för att undersöka hur de i dagslÀget arbetar med att presentera sig som en attraktiv arbetsgivare. Vidare ska studien undersöka hur Attendo Care kan arbeta i framtiden för att attrahera och behÄlla kompetenta medarbetare.Teori/Tidigare forskning Om ett företag kan sÀkerstÀlla att dess vÀrderingar Àven delas av de anstÀllda förbÀttras de senares hÀlsa och företagets lönsamhet (Edwards 2010:5). En organisations attraktivitet som arbetsgivare benÀmns employer branding (Backhaus & Tikoo 2004:501). Enligt Barrow och Mosley (2005:4) handlar employer branding om de fördelar en anstÀlld fÄr tack vare sin anstÀllning. Dessa fördelar kan vara funktionella, ekonomiska och psykologiska.Metod I studien anvÀndes kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som tillvÀgagÄngssÀtt för insamling av material.

NÀr man planerar för nya omrÄden idag Àr ett av de vanligaste ledorden för den framtida stadsutvecklingen att bygga stadsmÀssigt. Att med funktionsblandning, tÀt bebyggelse och ett aktivt folkliv skapa en attraktiv stadsmiljö Àr det som efterstrÀvas i enlighet med gamla traditionella ideal. Samtidigt rÄder det en stor skillnad i hur man anvÀnder begreppet som vision mot hur det realiseras i planeringen. Hur planerar man för stadsmÀssighet i en helt ny stadsdel, i detta fall applicerat pÄ BrunnshögomrÄdet i Lund? Vad innebÀr begreppet stadsmÀssighet i Brunnshög/Lund NeŽs planeringsunderlag i jÀmförelse med den vetenskapliga litteraturen? Huvudsyftet med detta examensarbete Àr att undersöka det Vetenskapliga och kunskapsmÀssiga innehÄllet i begreppet stadsmÀssighet samt tillÀmpningen i fallet Brunnshög/Lund NE.

Bakgrund: Varje ?r utf?rs ca 30 000 tv?ngs?tg?rder i Sverige. Tv?ngsv?rd inneb?r psykiatrisk v?rd utan patientens samtycke och regleras enligt Lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd, LPT. Tv?ngs?tg?rder, s?som fastsp?nning, tv?ngsmedicinering och avskiljning, anv?nds n?r patienten bed?ms utg?ra fara f?r sig sj?lv eller andra, vilket motstrider patientens autonomi och integritet.

Utvecklingen av informationssystem utförs vanligen med hjÀlp av en systemutvecklingsmodell dÀr kravhanteringsaktivitetens (Requirements Engineering ? RE-processen) syfte Àr att samla in och bearbeta kundens alla krav pÄ systemet. Den slutliga produkten av RE-processen Àr en kravspecifikation dÀr alla kraven gÀllande exempelvis systemets funktionalitet, syfte etc skall specificeras.Det Àr inte alltid sjÀlvklart vilken information som en kravspecifikation bör innehÄlla dÄ detta dokument kan för bÄde kunden och leverantören ses som ett kvitto pÄ vad som skall utvecklas och hur det skall gÄ till. Dokumentet skall nÀmligen fungera som ett underlag för de sÄ kallade implementations- och designaktiviteterna i systemutvecklingsarbetet samt fungera som ett underlag för diskussion och kontrakt mellan leverantör och kund gÀllande utvecklingen av informationssystemet. Kravspecifikationen bör dÀrför innehÄlla komplett och förstÄelig information sÄ att detta dokument uppfyller sina syften.

I den hÀr uppsatsen undersöks sex olika texter frÄn tidskrifterna Kamratposten och Julia för att komma fram till vilka modellÀsare som konstrueras. ModellÀsaren Àr den identitet som erbjuds i en text och den lÀsare som avsÀndaren förestÀller sig. Syftet med undersökningen Àr att hitta och sedan jÀmföra modellÀsarna frÄn de olika texterna och dÀrigenom se vilka förvÀntningar de tvÄ tidskrifterna har pÄ sina riktiga lÀsare. Analysen Àr kvalitativ och har sin grund i den systemisk-funktionella grammatiken. Jag har valt att analysera texternas interpersonella betydelse och deras presuppositioner.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kvinnors psykosociala upplevelser vid bröstcancer. Sökning av vetenskapliga artiklar har gjorts i databaserna PubMed, Cinahl samt Medline. Resultatet av denna litteraturstudie visade att kvinnor som drabbats av bröstcancer ofta upplevde att de inte kÀnde sig sedda som personer av sjukvÄrdspersonalen. Deras mentala och sjÀlsliga lidande ignorerades och intresset fokuserades pÄ den fysiska sjukdomen. Kvinnorna upplevde mycket vÀntan genom hela vÄrdtiden samt att de gavs för lite tid med vÄrdpersonalen.

The purpose was to investigate whether using two type of interventions (i.e., Four rooms of change in school and EQ- workshop) in addition to curriculum guidelines can affect character development in children 10-12 years of age. The data was collected using the test Junior Temperament and Character Inventory (J-TCI; Cloninger, CR, 1994) in three elementary schools among students in fifth grade who had been involved in any of the two interventions for the past two years or no intervention at all.The J-TCI scales were used to, besides the seven personality dimension it measures, create a self-constructed empathy scale. A total of 55 participants were included in the study (girls n = 26 and boys n = 29). Statistical testing with MANOVA showed no significant main effect on empathy or any personality trait. There was however an interaction effect between intervention and gender on the character traits.

Bakgrund: Distriktssköterskor har i Sverige haft förskrivningsrÀtt sedan mitten av 1990-talet. Anledningen frÄn början var att underlÀtta för lÀkarna, framför allt pÄ landsbygden dÀr lÀkartÀtheten var lÄg. Socialstyrelsen genomförde Är 2000 en uppföljning av hur förskrivningsrÀtten anvÀndes. Författarna ville se om och/eller hur förskrivningen har förÀndrats samt hur förskrivningen ser ut i Sverige jÀmfört med andra lÀnder. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att förskriva lÀkemedel i hemsjukvÄrden samt deras uppfattning om förskrivningsrÀttens framtida utveckling inom distriktssköterskeproffessionen.

MÄnga personer lever med lÄngvariga smÀrttillstÄnd som pÄverkar deras vardag. SmÀrta Àr ett mÄngdimensionellt fenomen, det Àr en upplevelse med bÄde emotionella och psykologiska reaktioner och kan inte mÀtas objektivt. LÄngvarig smÀrta orsakar stort lidande för den enskilde individen. Personer med smÀrta upplever det krÀnkande nÀr existensen, intensiteten och utbredningen av smÀrtan ifrÄgasÀtts. Gott bemötande i vÄrden innebÀr att vÄrdpersonal möter de vÄrdsökande pÄ ett sÀtt som vÀrnar om deras integritet och autonomi och svarar mot det behov av förstÄelse och trygghet som uppstÄr i kontakt med vÄrden.

Vid konstruktion och tillverkning av motorer idag finns flera krav att tillgodose i form av lÄng livslÀngd, lÄga utslÀpp samt liten brÀnsleförbrukning. Dieselmotorn har högre verkningsgrad Àn bensinmotorn men problemet med dieselmotorn Àr i form av utslÀpp dÀr lagstiftningen blir allt strÀngare. En del av utslÀppen frÄn dieselmotorn kan bero pÄ smörjoljan och olika motorer och ytor uppvisar olika mÀngd oljeförbrukning. Denna kan Àven variera mellan samma modell av motor. Ett sÀtt att fÄ ner oljeförbrukningen och variationen av denna Àr att mÀta ytan och sÀkerstÀlla att denna Àr optimal för dess funktion.

Följande uppsats har som syfte att diskutera arkeologins roll i samhÀllet. Detta görs dels genom att undersöka den statligt finansierade kulturmiljövÄrdens vÀrdegrunder ochmÄlsÀttningar, dels genom tvÄ enkÀtundersökningar vars syfte Àr att undersöka vilka attityder och vÀrderingar som cirkulerar kring Àmnet bÄde pÄ ett inom- och utomvetenskapligt plan. Resultatet visar pÄ en kulturmiljövÄrd med stora ideologiska problem, en relativt öppensinnadarkeologgrupp som har svÄrt att nÄ ut i samhÀllet, samt en allmÀnhet vars intresse och nyfikenhet finns dÀr, men kanske inte riktigt pÄ det sÀtt som man frÄn arkeologernas sida tÀnker sig. Vad som i stort skiljer alla tre kategorierna Ät Àr synen pÄ vilken funktion arkeologin skall fylla i ett modernt samhÀlle, dÀr kulturmiljövÄrden syftar till en demokratisk utveckling och ett hÄllbart samhÀlle, arkeologerna till kunskap om bÄde nuet och dÄet, samtintellektuella och emotionella upplevelser, och allmÀnheten till mer traditionella vetenskapligakunskaper om dÄet som kan sÀgas relatera till en syn pÄ historia som nÄgonting viktigt att ha ibagaget ? nÄgot som man bör kunna..

Syftet med denna studie har varit att besvara frÄgan hur ett medarbetarsamtal upplevs av den anstÀllde. Att stÀlla frÄgan ?Àr det vÀrt det? innebÀr att se om den anstÀllde upplever att medarbetarsamtalet Àr en givande kommunikationsform eller om den anstÀllde kÀnner det som ett otillfredsstÀllande samtal.Uppgifterna och svaren Àr inhÀmtade genom individuella intervjuer genomförda med deltagare i ett arbetslag inom den privata vÄrdsektorn.Studien har en kvalitativ ansats och baseras pÄ semistrukturerade intervjuer.Studien har visat att medarbetarsamtalet inte upplevs som tillfredstÀllande nÀr det gÀller kommunikationen med och till överordnad. Det har framkommit att anstÀllda föredrar kommunikation inom hela arbetsgruppen via öppnare samtal mellan samtliga anstÀllda. Vad studien ocksÄ visar Àr att de anstÀllda upplever sin chef och kontakten med chefen pÄ olika sÀtt beroende pÄ situation och kontext.Vi har utgÄtt ifrÄn teorier kring institutionaliserade samtal, emotionellt arbete och tvÄng samt sociala band för att behandla och analysera informanternas upplevelse av medarbetarsamtalet.Den anstÀlldes emotionella arbete pÄverkas av rollen den anstÀllda upplever som passande för yrket samt att relationen till chefen pÄverkas av status och stÀllning. .

Bakgrund: Intresset för att anvÀnda hundar inom vÄrden har ökat bland patienter och personal. Forskning har pÄvisat fysiologiska, psykologiska, emotionella och sociala effekter genom anvÀndning av vÄrdhundar. I dagslÀget finns ingen sammanstÀlld forskning om hur detta pÄverkar patienter med psykiatrisk problematik. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur vÄrdhundar pÄverkar patienter med psykiatrisk problematik. Metod: Metoden var en litteraturstudie bestÄende av 20 vetenskapliga artiklar, 16 kvalitativa och fyra kvantitativa studier, publicerade mellan Ären 1989 och 2011.

Det hÀr Àr ett examensarbete pÄ 30 hp utfört vidInstitutionen för Stad och Land, SLU Ultuna. Syftetmed arbetet har varit att genom litteraturstudier ochprojektstudier inhÀmta kunskap och inspiration för attundersöka hur man kan gestalta rastplatser i den svenskanaturen pÄ ett nytt sÀtt.Arbetet bestÄr av en förstudie med litteraturstudier samtstudie av genomförda projekt i naturmiljö. Sedan följerett program för att fastslÄ de egna utgÄngspunkterna förgestaltningen. Sist följer förslag för tre rastplatser av enny typ pÄ olika platser i Sverige.Rastplatser ska vara trafiksÀkra och erbjuda resenÀrernaen sÀker och trevlig plats att ta en paus och vila. I tillÀgg till dessa kvaliteter kan Àven en upplevelse av naturen pÄ platsen berika rasten.MÀnniskor mÄr bra och blir mindre stressade av att vistasi naturmiljö och det finns dÀrför ett stort vÀrde i attkunna fÄ möjligheten att vistas i naturen under sitt besökpÄ rastplatsen.