Nu för tiden finns det livsuppehållande behandling som kan förlänga patienters liv. Detta kan göra det svårt för sjukvårdspersonalen att sätta gränsen för när övergången från kurativ till palliativ vård ska utföras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter när beslut ska fattas om patienters övergång från kurativ till palliativ vård inom slutenvården.  Studien genomfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. I resultatet framkom det fyra huvudkategorier: delaktighet, tidpunkt, utbildning/erfarenhet och emotionella reaktioner.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva männens upplevelser av livskvalitet vid prostatacancer samt deras behov av stöd från sjuksköterskan och närstående. Studiens resultat grundade sig på 17 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ samt kvantitativ ansats. Artiklarna söktes med hjälp av valda sökord via Högskolan Dalarnas databaser. Artiklarna kvalitetgranskades utifrån modifierade granskningsmallar. Resultatet visade att män med prostatacancer upplevde urininkontinens som den svåraste emotionella upplevelsen och de kände stor frustration över att inte kunna kontrollera sin vattenkastning.

Bakgrund: Våldsbrott är i Sverige ett ökande samhällsproblem och en angelägenhet för alla inblandade instanser, polismyndighet såväl som hälso- och sjukvård. Att utsättas för våldsbrott påverkar patientens hela tillvaro. Katie Eriksson menar att utbildning krävs för att omvårdnaden inte skall bli missriktad och leda till ökat lidande.Syfte: Att undersöka huruvida sjuksköterskans kunskap och färdigheter möter den forensiska patientens specifika behov i en akutvårdskontext.Metod: En systematisk litteraturstudie med granskning, analys och tematisering av både kvalitativa och kvantitativa studier.Resultat: Respekt och trygghet belystes som de två viktigaste primära behoven hos den forensiska patienten. Patienters upplevelse av skam och rädsla beskrevs i relation till mötet med sjuksköterskan. Patienters trygghet ökade vid omhändertagande av forensiskt specialistutbildad sjuksköterska.

Denna studie fokuserar på att se till hur företagen resonerar i samband med val av produkter och brand extensions specifikt och hur konsumenterna ser på företagets agerande i det här sammanhanget, med avseende på produkterna. Vi utgår här ifrån problemformuleringen; hur väl överensstämmer företagets avsikt med en brand extension med kundernas syn på denna? Studien bygger på insamling av kvalitativa data genom intervjuer med företags beslutsfattare samt med fokusgrupper av konsumenter. Vi tillämpar här ett hermeneutiskt perspektiv och har inslag av både induktion och deduktion i vår ansats. Den teoretiska referensramen utgörs av teorier inom dels aspekter såsom vad ett varumärke och en vision innebär men framför allt vilka fördelar och nackdelar respektive möjligheter och begränsningar som kan påverka varför företaget vill göra en brand extension.

Alla kan vi drabbas av en kris eller katastrof. Då rasar hela vår tillvaro samman på kort tid. Det krävs kunskap och insikt för att hjälpa människor som har råkat ut för en krissituation. Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om första hjälpen och krisstöd började gälla den 1 juli 2000. Detta innebär att varje arbetsplats ska ha en beredskap för första hjälpen och krisstöd.

Partnern är en viktig person i sjukdoms förloppet när en kvinna drabbas av bröstcancer. Bröstcancer är en vanlig sjukdom som kan drabba kvinnor i alla åldrar och har svåra konsekvenser för det psykosociala livet. Kvinnor som drabbas av bröstcancer behöver stöd för att kunna hantera det emotionella lidandet samtidigt som deras roll och ansvar i familjen förändras. När kvinnan lider, lider också hennes närstående. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva partnerns upplevelse av att leva med en kvinna med bröstcancer.

Företags behov av att särskilja sig på dagens marknad är idag större än någonsin. Detta då konkurrensen har ökat och därmed antalet valmöjligheter. Med dagens teknologi är det även möjligt att kopiera allt som ett ?lyckat? företag gör. Samtidigt har den digitala revolutionen bidragit till att konsumenter har vant sig vid att kunna få vad som helst, när som helst och var som helst.

Att genomgå en operation innebär en stor fysisk och psykisk påfrestning för patienten. Att genomgå en operation och den efterföljande vistelsen på vårdavdelningen innebär att en individ tas ur sitt sammanhang och detta kan försvåra individens förmåga att uppleva hälsa. Under den postoperativa perioden finns flertalet faktorer som påverkar patienten antingen negativt eller positivt och innebär en direkt förändring i patientens livsvärld. Husserls livsvärldsteori innebär att en individs livsvärld är individuell och att den konstant påverkas av interna och externa faktorer.Syftet med denna uppsats var att beskriva patientens upplevelser av den postoperativa vistelsen på en vårdavdelning. Metoden som använts i denna uppsats var en systematisk litteraturstudie som baserades på tolv artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades.Resultatet utgjordes av tre huvudkategorer; Patientens kroppsliga upplevelse under den postoperativa vistelsen på vårdavdelningen, patientens psykiska och emotionella upplevelse under den postoperativa vistelsen på vårdavdelningen samt postoperativa möten och  relationer på vårdavdelningen.

How can man´s place preferences be explained? What aspects influence our experience of place? This essay attempts to define a good place to be drawing from sources of environmental psychology as well as other landscape theories and relating these findings to the landscape architect?s field of work. Physical place properties, like physical elements and their juxtaposition in space are examined in relation to place preferences as well as psychological properties, such as place attachment and place identity due to cultural or social aspects.There are strong cross-cultural similarities in our place preferences but there are also some differences. Natural elements, like trees or water, are widely preferred over man-made ones, like buildings, roads or fences.Man seems to be sensitive for the balance between different place characteristics, like the balance between ?soft?, natural, elements and ?hard? man-made ones or the complexity versus the legibility of place.

Bakgrund: Varje år insjuknar cirka 6 000 kvinnor i bröstcancer i Sverige. Detta är för många kvinnor lika med döden. Teorierna kring orsaken till sjukdomen är många men få vetenskapligt bekräftade. För de kvinnor som chockartat får beskedet om bröstcancer spelar vårdpersonalens stödjande funktion en viktig roll. Syfte var att belysa behovet av stöd och vårdpersonalens stödjande funktion till bröstcancerdrabbade kvinnor och hennes närstående under kvinnans sjukdomsperiod.

Smärta är ett komplext fenomen och upplevelsen av smärta är högst subjektiv. Hur smärta upplevs påverkas av en rad faktorer där bland annat emotionella och kognitiva processer spelar en central roll för smärtupplevelsen. I sitt arbete möter sjuksköterskan både patienter med smärta, men också patienter som ska genomgå smärtsamma behandlingar. Av denna anledning ses det som betydelsefullt att lyfta fram den psykologiska aspekten av smärta. Syftet med litteraturstudien var att belysa psykologiska aspekterna av smärta med fokus på kognitioners och emotioners inverkan på smärtupplevelsen, i relation till patientens omvårdnad.

Abstrakt Bakgrund: Demens är ett kroniskt tillstånd i hjärnan som kan försämras med tiden och sjukdomen påverkar främst de kognitiva förmågorna hos personer med demens. I Sverige insjuknar drygt 25 000 personer varje år i en demenssjukdom och antalet personer med demenssjukdom kommer att successivt öka i takt med befolkningen blir allt äldre. I dagsläget saknas det läkemedel för de sjukdomsmekanismer som orsakar demenssjukdom.Syftet: Att beskriva hur musikterapi påverkar personer med demens.Metod: Metoden som författarna använde i studien var en systematisk litteraturstudie. 12 artiklar varav tio med kvantitativ ansats och två med kvalitativ ansats inkluderades i studien. Manifest innehållsanalys gjordes med stöd av Forsberg och Wengström (2013).Resultat: Resultatet består av tre kategorier och nio subkategorier. Kategorierna var emotionella förändringar, förändrad intellektuell och social förmåga och förändrade livssituationer.

Syftet med studien var att undersöka familjehemsföräldrars upplevelser av stödet de fick från en kommuns socialtjänst. Centrala frågor bestod utav hur familjehemsföräldrarna upplevde tillgängligheten av stödet och det emotionella stödet de fick från socialtjänsten samt hur stödet från socialtjänsten upplevdes i kontakt med den placerades nätverk. I studien har tio familjehemsföräldrar från fem familjehem i en mindre kommun i mellansverige intervjuats om deras upplevelser av stödet de får från socialtjänsten. Det är en kvalitativ studie som utgår ifrån utvecklingsekologisk teori samt systemteori. Studiens resultat visade att familjehemsföräldrarna var nöjda med stödet de fick från socialtjänsten i form av telefonsamtal och besök, och för ett av familjehemsparen även via e-post.

AbstraktBakgrund. Anknytning är ett viktigt band som skapas mellan mor och barn, detta är viktigt för att barnet ska utvecklas till en trygg person. För att anknytning ska uppstå krävs mycket närhet och värme. Vid brist på anknytning blir barnet passivt och apatiskt.Syfte. Syftet med denna studie var att belysa hur anknytningsprocessen mellan mor och barn kan påverkas vid olika förlossningssätt.Metod.

Denna studie syftar till att öka förståelsen för hur poliser inom Stockholms polismyndighet förhåller sig till sin yrkesroll och för hur relationen mellan yrkesroll och privatroll upprätthålls med fokus på det emotionella arbete som ingår i polisrollen. Studien bygger på fem kvalitativa samtalsintervjuer med poliser som arbetar inom två av Stockholms läns åtta polisdistrikt, och som har en tjänstgöringsålder på mellan två till fyra år. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av Goffmans dramaturgiska perspektiv samt tidigare forskning om emotioner relaterade till det polisiära yrket. Uppsatsen visar att respondenterna strävar efter att särskilja sin yrkesroll från rollen som privatperson i mötet med allmänheten, vilket av respondenterna anses vara en förutsättning för att kunna prestera i sin yrkesroll. Om denna åtskillnad ej görs kan den enskilda polisen få svårigheter att spela rollen som polis vilken kan leda till att allmänheten ej vet om individen agerar i egenskap av polis eller privatperson vilket kan leda till svårigheter för den enskilda polisen i sitt yrkesagerande.