Kunskap om kroppen samt även kännedom och medvetande om den egna kroppen är viktigt för att sjukgymnaster ska få en helhetssyn i patientarbetet. Kroppsmedvetande innehåller flera olika aspekter såsom mentala, emotionella och perceptuella förmågor. Syftet med denna studie var att undersöka sjukgymnaststudenters upplevelse av kroppsmedvetande i början respektive i slutet av sjukgymnastutbildningen. Två män och två kvinnor vardera ur termin ett respektive termin sex i åldersgruppen 23-31 år intervjuades utifrån begreppen förankring, mittlinje, centrum, andning och flöde. Vid kvalitativ innehållsanalys återfanns tre huvudkategorier, vilka var: kroppskontroll, kvalité i kroppsupplevelser och uppmärksamhet och mental närvaro.

Att vara emotionell intelligent innebär att kunna hantera och anpassa känslor till en situation så att det blir ändamålsenligt. Ett flertal studier som gjorts visar att den emotionella intelligensen har betydelse för framgång i arbetslivet både för organisationers verksamhet som helhet och för enskilda individer. Hur stor betydelse är än så länge omtvistat men det finns forskare som hävdar att den emotionella intelligensen har en positiv påverkan på arbetsprestationer. Emotionell intelligens kan därmed vara något som utmärker effektiva anställda.Denna uppsats vill bidra till en djupare förståelse för den emotionella intelligensens betydelse i arbetslivet. Syftet med studien är att undersöka vilka kompetenser eller förmågor som är utmärkande för är en effektiv anställd samt studera om dessa kan kopplas till emotionell intelligens.Studien har genomförts med en kvalitativ ansats.

Syftet med min studie är att problematisera förskollärares arbete med och uppfattning om barns emotionella intelligens samt vilka egenskaper som kan främja utvecklingen av denna förmåga hos förskolebarn. Studiens bakgrund belyser bland annat emotionell intelligens som begrepp, emotionell intelligens i förhållande och relevans till förskolans verksamhet samt känslors uppkomst och utveckling ur både ett relationellt och biologiskt perspektiv. Den teoretiska referensramen belyser Bordieu (1977) och Vygotskijs (1978) betydelsen av uppväxtvillkoren och den sociala praxis individen ingår i vid utveckling av den emotionella kapaciteten. Focaults (2003) maktperspektiv illustrerar hur värden och normer i samhället fungerar som en beteendedisciplinerande maktutövning då individen rättar sig i ledet för normaliteten för att undvika utanförskap. Empirin består av en fokusgruppsintervju med tre förskollärare.

This study presents results for observing forest changes in Sweden using multi-temporal L-band satellite data and is a part of the JAXA?s ALOS Kyoto and Carbon Initiative. An extensive dataset of images acquired by the Advanced Land Observing Satellite Phased Array type L-band Synthetic Aperture Radar (ALOS PALSAR) is investigated for clear-cut detection in boreal forests in northern Sweden (Lat. 64°14? N, Long.

SyfteSyftet med studien har varit att ta reda på hur ungdomars drogvanor när det gällercannabisanvändning ser ut, och ställa detta mot risk- och skyddsfaktorer som kan finnas i skolmiljön samt inom familjen för att utröna om det finns några samband mellan cannabisanvändning och ovan nämnda faktorer. Frågeställningarna är: Hur ser cannabis- användandet ut i förhållande till kön, årskurs och stadsdelsområde i Göteborg år 2010? Vilka samband kan vi se när det gäller cannabisanvändning i relation till de risk- och skyddsfaktorer kring skola (skolk, trivsel, betyg) och familj (positiv uppskattning, gränssättning, föräldra- relation), som vi kan finna i materialet?UrvalUrvalet grundar sig på enkätsvar från 7 602 elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2 i Göteborgsstad.MetodUndersökningen som ligger till grund för studien är gjord av Göteborgs stad och baseras på en omfattande enkät innehållande 76 frågor kring alkohol, narkotika, tobak och spel, där vi förvår studie har plockat ut svaren som berör narkotika och cannabis. Studien är av kvantitativ art och har bearbetats i statistikprogrammet SPSS. Resultatet har analyserats med hjälp av det utvecklingsekologiska perspektivet, teorin om sociala band samt utifrån ett risk- och skyddsperspektiv.ResultatVår studie visar att det finns samband mellan ett cannabisbruk och de risk- och skyddsfaktorersom rör skolan och familjen.

Diabetes typ 2 är en folksjukdom och har en ökande incidens i Sverige. Detta innebär att dessa patienter blir mer och mer förekommande i sjukvården, varför det är av intresse att studera upplevelsen av att få diagnosen diabetes typ 2. En ökad kunskap i ämnet kan möjliggöra en bättre och mer personlig omvårdnad av dessa patienter. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patientens upplevelse av att få diagnosen diabetes typ 2. Endast kvalitativa artiklar inkluderades, då syftet var att beskriva en upplevelse.

Studien har undersökt gradadverbs effekt för emotion och minneslagring vid läsning och lyssning. Undersökningen har vidare sökt svara på huruvida verbala emotionella uttryck har någon effekt för emotion och minneslagring. Deltagarna har lyssnat till- och läst berättelser och därefter skattat sin egen grad av emotionell beröring. Deltagarna har också svarat på detaljfrågor efter varje berättelse i syfte att studera och möjligen bekräfta sambandet mellan emotioner och minneslagring. Antal deltagare (N=50) var fördelat på 15 män i åldern 27-67 (M=43.5) och 35 kvinnor i åldern 17-57 (M=38.0).

Kritik är ett begrepp som inte har fått lika stort utrymme som feedback i forskning om sociala relationer. Den här studien visar på dess betydelse för relationer mellan lärare på en gymnasieskola. Utifrån teorier som Scheffs sociala band, Asplunds problemlösning, Meads ?I? och ?Me? med flera, belyser vi kritikens olika aspekter och vad som krävs för att den skall tolkas som positiv kontra negativ. Vi har under den här studien hittat en del saker som är relevanta när det gäller hur personer förhåller sig till kritik, exempelvis på vilket sätt den bör framföras och tas emot.

Denna uppsats a?r inriktad pa? att underso?ka hur fo?ra?ldraskapet pa?verkar de sociala relationer som pappor a?r aktiva inom. Uppsatsen underso?ker a?ven hur den nya papparollen inverkar pa? de ko?nsroller som fo?ra?ldrarna har i hemmet. Fo?r att underso?ka detta har fokusgrupper genomfo?rts, dessa genomfo?rdes pa? ett fo?ra?ldrakooperativ med ett antal pappor som fritt fa?tt diskutera och reflektera kring sto?rre och mindre teman som bero?r sociala relationer, familj och prioriteringar, ka?nslan av medlemskap samt ko?nsroller.

Vid akut insjuknande eller skada upplever människor starka känslor och trots försök att bemästra situationen behöver de akut hjälp. Syftet med denna intervjustudie var att beskriva upplevelser som patienterna i glesbygd gjort under tiden när de insjuknat akut eller skadat sig och använt sig av landsvägsburen ambulanssjukvård. I studien deltog 14 personer från en kommun i norra Sverige som varit i behov av och nyttjat ambulanssjukvård. Intervjuerna spelades in på band och skrevs sedan ordagrant ut till text. För att analysera intervjutexterna användes kvalitativ innehållsanalys.

Syfte: Syftet med f?religgande studie ?r att bidra med kunskap om hur l?rare i G?teborg hanterar misstankar om v?ldsutsatta barn, vilket kan ge en ?kad f?rst?else kring vilka resurser som ?r betydelsefulla f?r l?rare i arbetet. Det specifika syftet ?r unders?ka vilka k?nslor och tankar som uppst?r bland l?rare vid misstankar om v?ldsutsatta barn. Teori: Teorierna som vi valt att analysera materialet utifr?n ?r emotion management, emotional labour, feeling rules och communities of coping. Metod: Studien har genomf?rts med en kvalitativ metod. Vi genomf?rde semistrukturerade intervjuer med sju l?rare verksamma i l?g- och mellanstadiet i G?teborg stad f?r att unders?ka vilka k?nslor och tankar som uppst?r hos dem vid misstankar om v?ldsutsatta barn. Resultat: Huvudresultaten av studien ?r att l?rare anv?nder sig av emotionella strategier vid misstankar om v?ldsutsatta barn.

Jag studerade grupparbete i högre utbildning med en kvalitativ metod och sökte med hjälp av teori, tidigare forskning samt kvalitativa intervjuer, svar på hur ett välfungerande grupparbete är möjligt. Som främsta teoretiker använde jag mig av Vygotskij, Freire, Scheff och Asplund. För att svara på denna fråga studerade jag hur grupparbete går till, hur det påverkar studerandes lärande samt vilka kommunikationsmönster som uppstår under grupparbete som får konsekvenser för lärandet. Jag intervjuade fem högskolestudenter. Min undersökning visade att man i grupparbete framför allt lär sig att arbeta i grupp.

Bakgrund: Personer med cancer genomg?r ofta en traumatisk livsf?r?ndring som p?verkar b?de det fysiologiska och emotionella m?endet. Samtidigt kommer personen att vara beroende av medicinsk v?rd och omv?rdnad under en l?ngre period. Sjuksk?terskans position i den p?g?ende v?rdrelationen blir d?rf?r viktig, och att n? fram till patienten med r?tt form av kommunikation.

Transdiagnostisk KBT-behandling har under senare år blivit ett allt vanligare forskningsområde. Företrädare för transdiagnostiska behandlingar har argumenterat för att gemensam psykopatologisk grund och gemensamma verksamma behandlingsmekanismer vid emotionella tillstånd gör att patienter med olika diagnoser och med komorbida tillstånd kan ha hjälp av samma behandling och att transdiagnostiska behandlingar kan öka tillgången till evidensbaserad behandling. Unified Protocol är en transdiagnostisk behandling vid emotionella tillstånd. Syftet med denna studie var undersöka effekten av Unified Protocol som gruppbehandling i reguljär psykiatrisk vård. Behandling genomfördes med sammanlagt 23 deltagare.

Syftet med denna studie har varit att undersöka musikscenen för klassisk musik och punkmusikscenen för att få förståelse för några av de drivkrafter som genererar solidaritet inom dem. För undersökningen har symbolisk interaktionism använts som teoretisk referensram med Randall Collins begrepp ritualer, symboler och emotionell energi som huvudsaklig utgångspunkter. Valet av symbolisk interaktionism vilar på det faktum att teorin kan användas för att studera mänskligt gruppliv och beteende. Data samlades in före, under och efter klassiska musik- och punkkonserter genom deltagande observation. Resultatet visade att solidaritet producerades och reproducerades genom ritualer och symboler som scenerna hade.