Syftet med arbetet är att lyfta fram pedagogernas perspektiv och hur de ser på miljön som finns kring barnen i deras fria lek. Syftet är också att teckna en bild av hur pedagogerna tänker kring miljön, som den tredje pedagogen när det gäller barn lärande utveckling.Jag har använt mig av litteratur som är baserad på forskning och teori om miljön, som har viktig förutsättning för barns utveckling. Jag har även tagit del av litteratur som beskriver om hur viktig, den pedagogiska medvetenheten är. När det gäller kunskapen om miljöns utformning och betydelse för barns fortsatta lärande. Jag har använt mig av det sociokulturella perspektivet.

I detta arbete har uppfattningen av känslor via ambiensljud, effektljud och röst undersökts i en ljudberättelse. Detta har gjorts för att få en ökad uppfattning om hur ljud påverkar en situation och om det går att ersätta musiken som känslomässig anknytning till berättelsen.Ljudberättelserna är designade med tre olika känslor i fokus, glädje/lycka, stress/ spänning samt ilska. Analysen av dessa gjordes genom att intervjua 12 personer som sedan svarade på frågor baserade på Tuuris m.fl. tabell om ljuduppfattning. Därefter analyserades resultaten utifrån Michel Chions Semantic och Causal för att se var varje informant fokuserade.

Inom utbildning och hållbar utveckling pågår en debatt om det är utbildningensroll att främja enskilda beteenden som av experter definieras som hållbara. Åsikterna kan delas upp i utbildning förhållbar utveckling och utbildning somhållbar utveckling, där den senare är skeptisk till experters förmåga att säkert veta om ett beteende är mer hållbartän ett annat och iställetförespråkar en pluralistisk och kritisk ingång där självständigt tänkande premieras. Valet mellan att främja eller attarbeta kritiskt mednormer har i denna uppsats sammanfattats underdilemmat med normativitet.Studienbestår av två delar: Den första undersöker vilket innehåll som ges till utbildning och hållbar utveckling i utsagor från utbildningsansvariga för lärarprogrammet vid Uppsala Universitet. Den andra undersöker hur innehålleti utbildning och hållbarutvecklingförhåller sig till dilemmat med normativitet som nämns ovan.De slutsatser som kan dras utifrånundersökningen äratt innehållet som detframkommer i utsagornakan sammanfattas i fem olika teman samtatt de temanahar mycket gemensamt med resultatfråntidigare studier. Det visar på att det har börjatväxa fram en ram för vad hållbar utveckling i utbildningssammanhang kan ges för innehåll.

Denna uppsats är en kvalitativ studie av Navet Science Centers diskurs för hållbar utveckling. Detta som ett exempel på hur hållbar utveckling kan prägla en verksamhet, utifrån ett resonemang att en diskurs är dialektiskt och både formar sin kontext men också blir formad däri. Navet är en fortbildningsinstans för naturvetenskap, teknik, matematik och hållbar utveckling. I den teoretiska anknytning behandlas först och främst den komplexitet och tolkningsutrymme som finns inom hållbar utveckling, vilket kopplas samman med lärande om hållbar utveckling. Vilken version av diskursbegreppet avgör hur metoden utformas och därmed behandlar teorin en förklaring av val av diskursbegrepp, vilket är Critical Discourse Analysis (CDA), och hur denna ser ut.

Mänsklig kompetens och motivation hos anställda är några av flera viktiga delar i en framgångsrik organisation. Genom att fokusera på både individuella ledare och den kollektiva ledarskapsutvecklingen drivs organisationen framåt. Motivation är viktigt för individuell utveckling, saknas motivation blir arbetet inte inspirerande och utveckling uteblir. Syftet med föreliggande studie var att ta reda på vilka behov av kompetensutveckling sektionschefer på ett stort svenskt företag har samt vilka strategier företaget kan använda för att identifiera behoven och stötta sektionscheferna i sin utveckling. Fem personer intervjuades, två avdelningschefer och 3 sektionschefer.

Ett beslutsstödjande system är ett verktyg som kan användas av beslutsfattare i syfte att ta fram information som skall utgöra underlag för beslut. Användargränssnittet anses vara den viktigaste aspekten att beakta i samband med utveckling av beslutsstödjande system eftersom det är via detta som användarna interagerar med systemet. Enligt litteraturen finns det svårigheter i denna utveckling, exempelvis genom att systemet skall stödja olika användargrupper samt uppgifter som användarna skall kunna utföra. I denna uppsats studeras de faktorer som är viktiga att beakta vid utveckling av gränssnitt för beslutsstödjande system. Exempel på en faktor som litteraturen nämner som viktig är typ av användare.

Syfte Uppsatsen syftar till att öka förståelsen kring hur varumärket Småland kan placera sig i potentiella besökares hjärta och hjärna. Därtill önskar vi identifiera och analysera medvetna såväl som omedvetna sinnesstimuli hos varumärket Småland som är möjliga att appliceras i dess platsmarknadsföring. FrågeställningarHur kan varumärket Småland skapa attraktion och dragningskraft genom platsmarknadsföring?Hur kan sinnesstimuli användas i varumärket Smålands platsmarknadsföring för att nå potentiella besökare?  MetodUppsatsen utgör en fallstudie av varumärket Småland, vilken tillämpar en kvalitativ forskningsmetod. Därtill bygger studien på en deduktivansats, varav tio antaganden har dragits utifrån referensramen och vidare behandlats i analys såväl som slutsats. Metodvalen kom sig av att vi ämnade pröva huruvida antagandena överensstämde med varumärket Småland för att kunna bekräfta eller förkasta dem.SlutsatsVarumärket Småland besitter medvetna såväl som omedvetna sinnesstimuli, vilka kräver strategier för att förhindra att underliggande och oavsiktliga budskap förmedlas.

Syftet med denna uppsats är att med hjälp av fokusgruppsintervjuer med män mellan 25 och 35 år, belysa deras syn på konsumtion på köpcentrum. Vi använder oss av en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer. Vi utförde tre fokusgrupper där respektive grupp bestod av fyra till fem män mellan 25 och 35 år. Vi använder oss av teorier om miljö, beteende och genus för att förstå de faktorer män ser som betydande i köpcentret. Vi utgår från en egen modell baserad på S-O-R-paradigmet, Servicescape- och Servuctionsmodellen.

BAKGRUND: Sömn är ett mänskligt behov som behövs för kroppens läkning. Patienterupplever ofta att sömnen inte blir tillfredsställd på sjukhus. Faktorer som uppges ge endålig sömn på sjukhus är miljön, kroppslig och emotionell påverkan hos patienten samtsjuksköterskans arbete. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskaper om åtgärder somfrämjar patienters sömn.SYFTE: Syftet är att beskriva åtgärder som sjuksköterskan kan tillämpa för att främjapatienters sömn på sjukhus.METOD: En litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar analyserades. Datainsamlingenoch analysförfarandet utgick från Fribergs (2006) modell för litteraturöversikter.RESULTAT: Ur analysen framkom fyra teman; beröring, avkoppling genom att lyssna påmusik, reducering av ljud och ljus samt att tillgodose patientens individuella önskemål ochfysiologiska behov.

Det fanns 142 200 människor med diagnosen demenssjukdom i Sverige år 2005, där ångest är en betydande orsak till lidande för de demenssjuka och deras anhöriga. Patienter med svår demenssjukdom har svårt att anpassa sig till omgivningen, därför måste omgivningen anpassas till dem. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa omvårdnadsåtgärder i samband med ångest hos demenssjuka. Studien bygger på Polit och Beck´s (2006) metod för litteraturstudier. Sökning efter relevant litteratur har gjorts i databaserna CINAHL, Medline och Psykinfo.

Detta examensarbete är ett projekt avsett att ta fram en ny lösning eller vidareutveckla den existerade skärmaskinen som används av Solmarka bageriet. Projektet har till syfte att förbättra funktionen, livslängden och prestandan av skärmaskinen jämfört med hur den är idag. Utvecklingsprocessen av skärmaskinen har gått från enkla skisser av flera koncept och till val av koncept och utveckling av detta till fullständigt ritningsunderlag. Förslaget som tagits fram kommer att tillfredsställa de krav och önskemål som ställdes av företaget..

I dag finns det olika sätt att arbeta med specialpedagogik i skolan. Ett sätt att arbeta med elever som har läs- och skrivsvårigheter, kan vara genom att arbeta med att utveckla den fonologiska medvetenheten. Genom att parallellt arbeta med FMT-metoden (Funktions-inriktad musikterapi), kan eleven utvecklas snabbare och optimalt. Utan basfunktioner som ger förutsättningar för att utvecklas på ett stimulerande sätt, kan eleven inte lyckas lika bra. FMT-metoden är en neuromuskulär metod och utvecklar just basfunktionerna.

Bakgrund: Samhället står idag, till följd av 40-talisternas förväntade pensionsavgångar, inför en omfattande generationsväxling. Således ställs allt högre krav på gynnsam kompetens- försörjning inte minst inom kommunal sektor. För att möta problematiken är Traineeprogram inom denna sektor en växande trend varför vi såg det som ett intressant studieobjekt att utvärdera Traineeprogrammet Skåne Nordväst.Syfte: Syftet är att beskriva och analysera traineeprogrammets bakgrund, process och utfall, att utifrån det organisations- pedagogiska perspektivet förklara programmets utfall på individ och organisationsnivå samt att diskutera principer för utveckling av traineeprogram.Metod: De metodologiska utgångspunkterna för den empiriska studien är en kvalitativt inriktad fallstudie med induktiv ansats och ramfaktormodellen som struktur.Resultat: Genom att studera traineeprogrammet i sin helhet framgick en rad kritiska moment som kan sägas ha haft påverkan på det i stort gynnsamma utfallet. För att skapa en förklarings- modell relaterades resultatet till former av utveckling och kollektiva lärprocesser. Detta diskuterades sedan med avseende på hur syftesuppfyllelsen i programmet är beroende av synen på utveckling, som formning eller emergent.

I dagens samhälle talas det mycket om social kompetens. Social kompetens innebär en förmåga att umgås och kommunicera med andra människor i sin omgivning. Begreppet har fått ökad spridning på grund av att vi nu lever i ett alltmer globaliserat samhälle där individen har fått allt större inflytande, och därmed också större krav över sig att kunna uppföra sig på ett passande sätt i rätt situation. Det förväntas av individen att hon ska kunna samspela med andra människor i exempelvis skola och arbetsliv. Social kompetens är något som mognat fram under tidens lopp och ingår i den så kallade civilisationsprocessen, som kan delas in i fyra olika faser, där social kompetens är den fjärde och sista fasen i denna process.

Konsumtion av mode har gått från att tillfredsställa våra grundläggande behov till att vara ett sätt att uttrycka identitet, status och grupptillhörighet. Behoven möts genom mode, det går dock att ifrågasätta huruvida behoven är möjliga att tillfredsställa. Vår empiriska studie visar att unga kvinnors konsumtion av mode främst handlar om att uttrycka identitet, att belöna sig själv och att känna ett stärkt självförtroende. Mode är ett sätt att uttrycka sin personlighet. I uppsatsen diskuteras huruvida unga kvinnors konsumtion av mode går hand i hand med fast fashion konceptet.