Vi vill med detta arbete undersöka pedagogers syn och upplevelser av att arbeta med social och emotionell träning i skolan. Vi vill samtidigt urskilja nyttan med att arbeta med detta ämne i skolan och koppla detta till dagens skolpolitik och hur man kan använda sig av social och emotionell träning i arbetet med att skapa en bättre och tryggare skola. Vi har valt att intervjua nio pedagoger, på grundskolor i olika stadsdelar i Malmö, om deras upplevelser av att arbeta med social och emotionell träning. Vi ville jämföra våra intervjuer med den aktuella forskning som finns inom ämnet samt de styrdokument som den svenska skolan har att rätta sig efter. Vi har kommit fram till att pedagogernas uppfattningar av detta ämne är positiva och att det upplevs som ett bra redskap att använda sig av i skolan.

Freij, Camilla & Jönsson, Cecilia (2009). EQ som fenomen ? Emotionell träning i praktiken ? Elevers tankar och upplevelser av emotionell träning. (EQ as phenomenon ? Emotional intelligence in practice ? Student?s thoughts and experiences of emotional training).

Sammanfattning Uppsatsens titel: Unga ledare, ur ett emotionellt intelligens perspektiv Seminariedatum: 3 juni, 2004 Ämne/kurs: FEK 581 Kandidatseminarium, 10 poäng Författare: Victor Bengtsson, Christoffer Frisk och Peter Persson Handledare: Tony Huzzard Fem nyckelord: Ledarskap, emotionell intelligens, unga företagsledare, motivation, framtidens ledarskap. Syfte: Studiens syfte är att klargöra om unga företagsledare besitter emotionell intelligens och hur detta framgår? Är emotionell intelligens viktigt för ett framgångsrikt ledarskap och om så är fallet varför är det viktigt? Hur blir man emotionellt intelligent? Metod: Vi har använt oss av en deduktiv strategi vid insamlandet av data och gjort en kvalitativ undersökning. Teoretiska perspektiv: Vi har använt oss av teorier kring emotionell intelligens och teorier i nära anslutning till densamma. Empiri: Vi har baserat vår empiri på djupintervjuer av unga företagsledare.

Två studier undersökte hur self-efficacy, individens tro på sin förmåga, inverkar på prosocialt beteende i skolmiljö. I Studie 1 besvarade 121 gymnasieelever en enkät, som mätte akademisk och emotionell self-efficacy samt prosocialt beteende. I Studie 2 besvarade 48 gymnasieelever en enkät, som mätte emotionell self-efficacy och prosocialt beteende. Studie 1 visade att akademisk men inte emotionell self-efficacy korrelerade positivt med prosocialt beteende. I begreppet emotionell self-efficacy finns två känsloreaktioner: själv- och andraorienterade.

Sambandet mellan emotionell intelligens och konflikthantering är ett relativt outforskat område, framför allt inom universitetsmiljö. I denna studie utreds huruvida nivån av emotionell intelligens har någon betydelse för preferens för olika konflikthanteringsstilar. Mätinstrumenten ?The Assessing Emotion Scale? och ? The Dutch Test for Conflict Handling? användes på 100 studenter för att bedöma graden av emotionell intelligens och valet av konflikthanteringsstil. Varken emotionell intelligens eller konflikthanteringsstil var med säkerhet statistiskt signifikant beroende av kön totalt sett, däremot fanns ett starkt samband mellan ?Samverkan? och ?Kompromiss? till nivå av emotionell intelligens, framför allt hos kvinnor men inte hos män.

Syftet med min studie är att problematisera förskollärares arbete med och uppfattning om barns emotionella intelligens samt vilka egenskaper som kan främja utvecklingen av denna förmåga hos förskolebarn. Studiens bakgrund belyser bland annat emotionell intelligens som begrepp, emotionell intelligens i förhållande och relevans till förskolans verksamhet samt känslors uppkomst och utveckling ur både ett relationellt och biologiskt perspektiv. Den teoretiska referensramen belyser Bordieu (1977) och Vygotskijs (1978) betydelsen av uppväxtvillkoren och den sociala praxis individen ingår i vid utveckling av den emotionella kapaciteten. Focaults (2003) maktperspektiv illustrerar hur värden och normer i samhället fungerar som en beteendedisciplinerande maktutövning då individen rättar sig i ledet för normaliteten för att undvika utanförskap. Empirin består av en fokusgruppsintervju med tre förskollärare.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva tillfrisknandet i Anonyma Narkomaners version av tolvstegsprogrammet som det upplevs av mina respondenter och analysera detsamma med objektrelationsteorin för att undersöka om essensen i tillfrisknandet är emotionell.Metod: Studien är en kvalitativ studie och empirin är insamlad via fem djupintervjuer och redovisas i tre teman. I dessa teman analyseras också empirin med hjälp av objektrelationsteori.Resultat: Essensen i tillfrisknandet som det beskrivs av mina respondenter kan förstås som en emotionell mognad. Essensen skulle också kunna förstås som en relationell mognad eller som en andlig mognad om man skulle välja att fokusera på någon av dessa aspekter. Tillfrisknandet skulle inte kunna ta plats om det inte förekom en emotionell mognad vilket indikerar att den emotionella mognaden är essensen i tillfrisknandet. Det går att följa tillfrisknandets utveckling hos en beroendesjuk människa som tillfrisknar via markörer som utgörs av de tolv stegen.

Syftet med studien var att testa om det fanns åldersgruppsskillnader, könsskillnader, samt om ålder och kön hade interaktionseffekter när det gäller emotionell intelligens  och autobiografiskt minne mellan manliga (n=106) och kvinnliga (n=231)studenter på Örebro Universitet är från 18 till 45 år(n=299). Data samlades via emotionell intelligensens enkätformulär Andrew m.fl. (2010) och Waldfogel (1948) autobiografiska minnens test. Det fanns inga könsskillnader och åldersgruppsskillnader i total emotionell intelligens, men det fanns interaktion mellan kön och ålder det vill säga att ålder och kön hade effekter på varandra. Det fanns könsskillnader i totala autobiografiska minnen då flera kvinnor rapporterade autobiografiska minnen än män, men det fanns inga åldersgruppsskillnader.

Depression- och ångestsymtom, som kan beskrivas som en del av emotionell ohälsa, är ett frekvent och växande problem inom den svenska ungdomspopulationen. Både en hög komorbiditet samt könsskillnader i ohälsa kan observeras. Samband mellan emotionsreglering och ohälsa har under senare år erhållit ett brett empiriskt stöd. Denna longitudinella studie syftade till att undersöka emotionsreglerings roll som mediator i utvecklandet av emotionell ohälsa över tid samt om det eventuella sambandet modereras av kön. Analyser visade att emotionsreglerings-strategierna kognitiv emotionsreglering och beteendemässigt undvikande medierade sambandet.

Syftet med det här arbetet är att ta reda på vilka motiv som finns för att arbeta med Emotionell utveckling i skolan, få kunskap om ett projekt som konkret arbetar med detta och belysa om projektet är effektivt samt ta reda på vad lärare och elever har för attityder till projektet. Projektet som beskrivs och undersöks kallas Charlie. Det utformades för att utveckla elevernas självkänsla, beslutsfattande och hantering av känslor tillsammans med information om droger som förebyggande åtgärd mot drogmissbruk och kriminalitet. Inledningsvis presenteras litteraturstudien som ska verka i syfte att förstå den efterföljande fältstudien och analysen. Litteraturstudien behandlar definition av begreppet emotionell intelligens och andra relaterade begrepp samt forskning kring skolans arbete av elevernas emotionella utveckling.

Detta arbete syftar till att undersöka om emotionell webbutveckling och emotionella element kan påverka en kunds incitament till att genomföra köp inom e-handel. E-handel är en viktig och växande del för återförsäljare världen över och med hård konkurrens är det nödvändigt att ha en webbutik som får kunden att stanna och känna sig trygg genom hela köpprocessen. Studien visar att emotionella element skapar en preferens hos testpersonerna, dels genom ökad trygghet men även genom att engagera testpersonerna emotionellt med designen. Detta resulterar i att emotionell webbutveckling till god fördel kan användas för att förbättra vissa aspekter av webbutiker, framförallt framhävde testpersonerna tycke om sektionen med kundrecensioner samt för de emotionella bilderna. Webbutvecklaren får möjlighet att genom sin design kunna påverka sina besökares tankar och val, vilket exempelvis fördelaktigen kan resultera i en förbättrad relation mellan försäljare och konsument..

Detta examensarbetebehandlar lekens och rörelsens betydelse för barns utveckling.Syftet med mitt arbete är att finna svar på vilken betydelse rörelse och lek har för barns totala utveckling samt vilka behov och möjligheter elever har till rörelse och lek i skolan. Med total utveckling avser jag motorisk- social- och Emotionell utveckling samt utvecklingen av ett barns självuppfattning. Arbetet består av en litteraturstudie, en intervjudel och en observationsdel. I litteraturdelen har jag forskat om betydelsen av rörelse och lek, genom mina intervjuer och observationer har jag sökt svar på elevernas generella behov av rörelse och lek samt deras möjligheter till det i skolan.Mitt resultat visar att all form av rörelse stimulerar motorisk utveckling, en god motorisk utveckling medverkar i sin tur till goda förutsättningar gällande utvecklingen av det egna jaget samt den sociala rollen. Dessa faktorer stimuleras ytterligare via lek.

Den här studien syftar till att ge exempel på hur emotionell kommunikation kan se ut och fungera mellan lärare och elever i särskolan som använder alternativ och kompletterande kommunikation. Emotionell kommunikation utgör en stor del av vår dagliga kommunikation och det är emotionerna som ger våra liv mening och sammanhang. Den forskning som har gjorts inom detta område har ofta fokus på samspel mellan elever/barn och lärare/vuxna och visar att lärarna inte alltid är medvetna om sina kommunikativa handlingar samt att det ofta sker kommunikation som inte är verbal hos barn med alternativ och kompletterande kommunikation. Studien vilar på ett sociokulturellt perspektiv och ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv där kommunikation och språkanvänding anses vara en betydande faktor i individens utveckling. Det insamlade materialet har bestått av videoinspelningar av två elever och tre lärare som har granskats och analyserats utifrån hur emotioner uttrycks och organiseras i interaktionen.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vikten av praktiska aktiviteter för barnens utveckling i ett bredare perspektiv där fritidspedagogik betonas. I arbetet undersöks fritidspedagogernas och klasslärarnas syn på praktiska aktiviteter. Dessutom är samarbetet lärarna/fritidspedagogerna och deras syn i frågan också i fokus. I undersökningen används kvalitativa intervjuer som metod och observationer utifrån en praktisk övning med eleverna. Resultatet visar att de praktiska aktiviteterna är av stor betydelse för barnens utveckling och lärande.

Stress definieras som en obalans mellan krav och resurser. Krav och kontrollmodellen samt krav- resursmodellen menar att krav är en negativ faktor. Andra menar att det finns negativt hindrande och positivt utmanande krav. En individ hanterar stress genom olika copingstrategier, två av dem är problemorienterad strategi och emotionell strategi. Forskning har visat att individer med en problemorienterad strategi hanterar stress bättre än de med emotionell strategi.