Sökresultat:
4922 Uppsatser om Emotionell och socialt stöd - Sida 34 av 329
Könsskillnader hos individer med multipel skleros : skillnader och likheter i upplevelse och coping
Syftet med studien var att undersöka om det finns könsskillnader för MS-sjuka nÀr det gÀller hur de upplever och hanterar sjukdomen. Vi genomförde en kvalitativ undersökning dÀr tre mÀn och tre kvinnor med MS i Äldrarna 30-69 Är intervjuades. Vi fann en möjlig skillnad i att kvinnor angav fatigue som sitt första symtom till skillnad frÄn mÀn dÀr det fanns större varians i svaret pÄ frÄgan. MÀnnen i undersökningen anvÀnde sig till nÄgot större del Àn kvinnorna av problemfokuserad coping och nÀmnde framför allt socialt stöd i form av att andra hjÀlpte dem att utföra nödvÀndiga sysslor. Medan kvinnorna till nÄgot större del anvÀnde sig av emotionellt fokuserad coping och socialt stöd som copingstrategier..
Dominanta flickor och husliga pojkar : En studie om fyraÄringars positionering och makt i förskolans hemvrÄ
"Pojkar bara brÄkar och förstör, det Àr inte roligt att leka med dem" - Yasmin, Hedda och Felicia 9 Är (Henkel, Tomicic 2009, s. 115).VÄr studie har i syfte att studera om pojkar och flickor positionerar varandra olika utifrÄn genus. VÄr utgÄngspunkt Àr att kön Àr socialt konstruerat (SOU 2006:75, s. 32). Vi vill Àven undersöka om det finns synliga maktstrukturer i leken i förskolans hemvrÄ, nÄgot som förut benÀmndes som dockvrÄ (SOU 2006:75, s.
Hur upplevs det att vara idrottslÀrare i Malmö?
Denna studie gjordes för att ta reda pÄ hur verksamma idrottslÀrare i Malmö ser pÄ sin arbetssituation. De frÄgestÀllningar jag anvÀnde mig av var: Hur upplevs rollen som idrottslÀrare verksam i Malmö stad? Vilka intentioner har idrottslÀraren med sin undervisning? Om möjligheten till förÀndring fanns vad skulle detta utgöra? Upplevs de socioekonomiska förutsÀttningarna i stadsdelen pÄverka arbetet? Anledningen till att jag har valt att utforska detta Àmne Àr de olika arbetsförhÄllanden som noterats vid de olika skolor jag haft min verksamhetsförlagda tid. För att fÄ en bra inblick i detta Àmne har fem stycken kvalitativa intervjuer gjorts med lÀrare verksamma i Malmö stadsdelsomrÄden med olika ekonomiska förutsÀttningar. Uppsatsen behandlar sedan resultatet med hermeneutisk tolkning, Theorells psykologiska kravmodell samt utifrÄn litteratur av Engström, som skrivit kring livsstil kopplat till idrott och motion.
Gruppfavorisering hos minimala grupper vid val av ansiktsuttryck
MÀnniskor verkar generellt handla och upptrÀda pÄ sÀtt som ger fördelar till dem sjÀlva och de grupper de Àr medlemmar i. Fördelarna gÀller resurser, status, prestige men ocksÄ socialt fördelaktigt beteende. Beaupré och Hess (2003) fann att mÀnniskor ansÄg medlemmar ur sin egna etniska grupp vara gladare Àn mÀnniskor frÄn andra etniska grupper. För att undersöka om icke socialt sammansatta grupper skulle attribuera gladare ansiktsuttryck till den egna gruppen, innegruppen, framför andra grupper, utegrupper, replikerades studien i minimala grupper. Det visade sig att innegruppen oftare favoriserades med glada ansiktsuttryck medan utegruppen oftare attribuerades neutrala ansiktsuttryck..
Humorstilar, Emotionell Perception och Kön ? Vem skrattar mest och vem skrattar sist?
The main aim of this research was to investigate four humour styles, affiliative, self-enhancing, aggressive, and self-defeating humour, and compare these with emotional perception. Forty-eight persons took part in the research, 27 women and 21 men living in the southern part of Sweden. Two humour tests were used: the Humour Scale Questionnaire ? HSQ, with 32 items, and a newly composed video test, assembled after pilot testing from 26 video clips, the Humour Video Questionnaire ? HVQ. To measure perception and interpretation of emotion, the revised version of the ?Reading the Mind in the Eyes? Test was used.
En ledarutvecklingskurs utvÀrderas
Purpose: To evaluate the management development course held at FöreningsSparbanken in Ronneby during 2000. The evaluation aims to map and describe what effects the course has had on the participants. We will assess to what degree the effects meets the objectives of the course set by the manager of the bank (future management recruitment, leadership, change catalyst, aligning the strive towards a shared organisational objective). Above mentioned also implies that the organisation should be influenced in some regards. Conclusion: Our conclusion is that all of the participants have as a result of the course increased their emotional intelligence in varying levels.
Hur Àldres hÀlsa, pÄ ett Àldreboende, pÄverkas psykiskt, fysiskt och socialt av hundar
Bakgrund: Befolkningen i Sverige blir allt Àldre och cirka 1,5 miljoner personer över 60 Är bor pÄ ett Àldreboende. Sjuksköterskans uppgift Àr att frÀmja hÀlsa. HÀlsa Àr ett tillstÄnd av fysiskt, psykiskt och socialt vÀlbefinnande Àven vid avsaknad av sjukdom eller funktionshinder. Ur ett historiskt perspektiv har hundar arbetat för mÀnniskor i Ärhundrade. Hundar Àr ett av de djur som förekommer inom vÄrden och pÄ Àldreboende.
HÀsten lÀr mig att jag duger som jag Àr : En kvalitativ studie om deltagares syn pÄ hÀstens roll och betydelse i hÀstunderstödd terapi
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka deltagares upplevelser av och tankar kring hÀstunderstödd terapi. UtifrÄn detta studerar vi hur hÀstunderstödd terapi Àr en del av socialt arbete. Detta har vi undersökt utifrÄn följande frÄgestÀllningar: ?Hur talar deltagarna om hÀstens roll och betydelse i den hÀstunderstödda terapin??, ?Hur beskriver deltagarna att hÀstens nÀrvaro pÄverkar deras fÀrdigheter och kÀnslor?? och ?Hur upplever deltagarna hÀstunderstödd terapi som behandlingsmetod?? Studiens empiri hÀrrör frÄn intervjuer med fem deltagare i hÀstunderstödd terapi. Vi har gjort en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod för insamling av data.
Socialt kapital i ett diktatoriskt DDR?: en undersökning av det sociala kapitalets pÄverkan pÄ mÀnniskorna som levt i fd. DDR
Den tyska Äterföreningen (1990) har kommit att pÄverka mÄnga mÀnniskors liv och den hade mÄnga överraskningar i bagaget, bÄde förbÀttringar men Àven försÀmringar. I Tyskland pÄgÄr en stÀndig diskussion kring Äterföreningen och dess verkningar. MÀnniskor frÄn forna DDR kÀnner sig orÀttvist behandlade och mÄnga Àr besvikna över att politikernas löften inte kunnat infrias. Problemen som uppstÄtt har successivt ökat och mÄnga ser Äterföreningen som ett misslyckat projekt. Mitt syfte Àr att undersöka hur situationen för mÀnniskorna sÄg ut samt huruvida det sociala kapitalet kan anses ha pÄverkat mÀnniskorna i DDR.
Design av lÀttöppnad fÀrdigmatsförpackning: Inriktning hÄllbar utveckling
Ett utvecklingsarbete av en miljövÀnlig fÀrdigmatsförpackning, lÀtt att öppna för reumatiker, har utförts i samarbete med CC Pack i Tibro. Förpackningen Àr tÀnkt för bruk inom ÀldrevÄrdens hemtjÀnst. Utvecklingsarbetet utfördes genom frÀmst fokusgruppsundersökningar och tester av funktionsmodeller. En livscykelanalys med referens i dagens plasttrÄg som anvÀnds pÄ hemtjÀnsten i Skövde har utförts för att ta reda pÄ vilket av de tvÄ slutkoncepten som var mest miljövÀnlig. Tydligt vid intervjuer och studiebesök var att en rundare och mer fÀrgglad förpackning önskades.
Socialt arbete och sÀkrare sex - En studie om personalens förutsÀttningar i arbetet med ungdomar och unga vuxna
Syftet med denna studie Àr att öka kunskapen om vilka förutsÀttningar personal inom socialt arbete har för att kunna arbeta med sÀkrare sex med sÀrskilt riskutsatta ungdomar och unga vuxna. För att undersöka detta har en enkÀtundersökning genomförts som skickats ut till fÀltverksamheter samt öppenvÄrdsmottagningar som i nÄgon utstrÀckning tar upp omrÄdet alkohol och droger. EnkÀten har skickats ut till 89 verksamheter i SkÄnes samtliga 33 kommuner. Sammanlagt har 229 svar inkommit, vilket motsvarar en svarsfrekvens pÄ 60,1 procent. HÀr framkommer att personalen har begrÀnsade förutsÀttningar att arbeta med sÀkrare sex och att de organisatoriska resurserna för att stödja detta arbete brister.
Unga mÀns upphörande med kriminalitet
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur sociala faktorer pÄverkar unga mÀn att ta sig ur en kriminell livsstil. De sociala faktorerna som undersökts presenteras i tre teman:familjeförhÄllanden, umgÀngeskrets och sysselsÀttning. Studien prÀglas av en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer med fyra informanter har genomförts för att samla datamaterial. Teorierna som sedan anvÀnts för att analysera datamaterialet Àr social kontrollteori grundad av Travis Hirschi (1969) och socialt kapital utifrÄn Richard K. Moule Jr., Scott H.
HjÀrt- och kÀrlsjukdomar pÄ schemat? : En studie om elevers psykosociala arbetsmiljö i skolan
Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien var att undersöka niondeklassares upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön i skolan utifrÄn parametrarna krav, kontroll och socialt stöd. De frÄgestÀllningar vi vill besvara var: Vilken grad av krav, kontroll och socialt stöd upplever elever i skolan? Vilka eventuella könsskillnader framkommer i upplevd grad av krav, kontroll och socialt stöd?, Hur fördelar sig elever i krav- kontroll- stöd-modellen? samt Vilka eventuella könsskillnader framkommer i krav-kontroll-stödmodellen?Metod: Studien utgick ifrÄn Krav-kontroll-stöd-modellen. En fÀrdigutvecklad enkÀt, Job Content Questionnaire (JCQ) utformad för den valda teorin anvÀndes. Totalt medverkade 327 elever fördelade pÄ sex skolor i Stockholms kommun. Resultatet sammanstÀlldes och bearbetades i SPSS.
Att lyfta pÄ locket. En litteraturstudie om sjuksköterskors upplevelse att möta kvinnor som utsÀtts för vÄld i sin parrelation.
Bakgrund: VÄld mot kvinnor Àr ett globalt folkhÀlsoproblem och sker i alla delar av samhÀllet. VÄld i nÀra relationer innefattar fysiskt, psykiskt, sexuellt, materiellt och socialt vÄld. HÀlso- och sjukvÄrds personal har ansvaret att identifiera vÄldsutsatta individer och bör dÀrför ha kunskap om symtom och tecken som tyder pÄ vÄld. I mötet med vÄldsutsatta kvinnor bör sjuksköterskor ha god kunskap om hur de ska bemöta och kommunicera för att stödja och hjÀlpa kvinnan till god hÀlsa. För att fÄ en bredare kunskap i omrÄdet vÄld i nÀra relationer krÀvs en fördjupad förstÄelse om sjuksköterskors upplevelse att möta vÄldsutsatta kvinnor.
Rastaktiviteter - En arena för socialt samspel : En aktionsforskningsstudie om barns samspel med varandra
SammanfattningI dagens samhÀlle har kunskap blivit alltmer anvÀndbart och viktigt för organisationer. Kunskap anses idag vara en vÀrdefull ekonomisk resurs för att organisationen ska kunna utvecklas och konkurrera med andra. Företag idag möter mÄnga utmaningar och dÀrmed ökar behovet av kompetenta och motiverade medarbetare. Allt fler uppgifter utförs av grupper istÀllet för individer och samarbete blir ett viktigt inslag. Kunskapsöverföring Àr avgörande för kunskapsuppbyggnad, organisationens lÀrande och resultat.