Bakgrund: Varje år insjuknar cirka 6 000 kvinnor i bröstcancer i Sverige. Detta är för många kvinnor lika med döden. Teorierna kring orsaken till sjukdomen är många men få vetenskapligt bekräftade. För de kvinnor som chockartat får beskedet om bröstcancer spelar vårdpersonalens stödjande funktion en viktig roll. Syfte var att belysa behovet av stöd och vårdpersonalens stödjande funktion till bröstcancerdrabbade kvinnor och hennes närstående under kvinnans sjukdomsperiod.

Bakgrund: Att ta hand om de efterlevande efter ett dödsfall är en svår och komplicerad uppgift för sjuksköterskan, speciellt om dödsfallet sker oväntat. Vid ett oväntat dödsfall blir sorgearbetet mycket svårare för de efterlevande jämfört med väntade dödsfall. Livet tar en drastisk vändning och ingen tid för emotionell förberedelse har funnits.Syfte: Syftet var att beskriva efterlevandes erfarenheter vid ett oväntat dödsfall av en närstående.Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie med sammanställd forskning utifrån artiklar som involverar efterlevandes erfarenheter och upplevelser vid ett oväntat dödsfall. Forsberg och Wengström (2013) har använts som inspiration under analysprocessen.Resultat: Sju olika kategorier arbetades fram och kom till att bli: Lidandets olika former, Efterlevandes erfarenheter av information och omhändertagandet, Att bli lämnad i ovisshet, Att ta farväl, Att gå vidare och bearbeta sorgen, Att få tala ut och Ökad risk för psykisk och fysisk ohälsa. Tre övergripande teman framkom: Efterlevandes kris- och sorgeupplevelser, Erfarenheten av omhändertagandet samt Erfarenheten av livet efter dödsfallet. Slutsats: Efterlevande reagerar olika på sorg och lidande.

Hjärt-kärlsjukdom är en sjukdomskategori som drabbar människor över hela världen, bara i Sverige insjuknar årligen över 36000 individer i en akut hjärtinfarkt. Sjukdomen leder till en rad förändringar hos patienten som inte bara är av fysisk utan även själslig karaktär. När den mänskliga kroppen påverkas som en direkt följd av hjärtinfarkten sker även en förändring i patientens självbild, hon uppvisar ett unikt reaktionsmönster av känslor och funderingar som inte kan återfinnas hos någon annan. För att förstå den enskilde individens situation måste vårdpersonal våga närma sig patienten i samtal, detta kan dock försvåras av en tidspressad arbetssituation på sjukhusavdelningen.Syftet är att beskriva patienters upplevelser av att drabbas av en hjärtinfarkt. Studien bygger på den forskningsmodell som syftar till att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning.

Stress är ett begrepp som har ökat i användning den senaste tiden och är en allvarlig psykisk och fysisk åkomma där sjuksköterskor är den yrkesgrupp som drabbas mest av ohälsa på arbetsplatsen. Arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskan uppkommer av höga krav i kombination med bristande känsla av kontroll vilket kan orsaka en psykisk ohälsa som kan resultera i ångest och depression. Det påverkar sjuksköterskans prestationsförmåga som drabbar organisationen negativt då vårdskador och dödligheten hos patienter ökar. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av stress på arbetsplatsen relaterat till ohälsa. Studien baserades på 13 vetenskapliga artiklar som svarade mot syftet.

På en intensivvårdsavdelning vårdas patienter som är kritiskt sjuka och är i behov av intensivvård. Forskning visar att det är värdefullt att närstående är inkluderade i vården då de bidrar med ett sammanhang, mening, styrka och stabilitet för patienten. Närstående tillför därigenom en viktig emotionell aspekt i vårdandet. Intensivvårdssjuksköterskan anser att närstående blivit en allt mer central del i deras arbete de senaste åren och det är en betydelsefull arbetsuppgift att ge närstående stöd, vägledning samt möjlighet till delaktighet i den intensivvård som bedrivs. Närstående beskriver att de bär på känslor av hopplöshet och sårbarhet.

Bakgrund: Ohälsa ökar idag i Sverige inom flera olika hälsoområden. Sjukdom eller andra hälsorelaterade besvär kan innebära en livsomvälvande situation för många individer. Att uppleva otrygghet och ensamhetskänslor samt avsaknad av stöd och bekräftelse i samband med detta kan bidra till ytterligare ohälsa då vårdpersonalen är påverkade av stress och tidsbrist. Antonovsky betonade vikten av ett salutogent perspektiv för att främja hälsa. Syfte: Att belysa vilka hälsofrämjande effekter hunden har på patienter inom vård och omsorg.

Yttre och inre faktorers påverkan på sjuksköterskors och annan vårdpersonals attityder om inducerad abort. Bakgrund: Abortfrågan är kontroversiell ur en internationell aspekt. Kvinnors rätt till sin sexuella hälsa begränsas när de nekas vård vid abort. Vårdpersonalen bör främja kvinnors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa. Syftet med studien är att belysa vilka faktorer som påverkar sjuksköterskors och annan vårdpersonals attityder om inducerad abort.

Studiens syfte har varit att undersöka vilka motiv som ligger bakom besökarnas val av gatuterapi och vilka erfarenheter de har av kontakt med offentliga myndigheter. Syftet var också att undersöka vilka upplevelser besökarna hade av gatuterapin samt studera vad som sker i mötet mellan gatuterapeuten och besökarna. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ metodansats och bygger på intervjuer och observationer med 15 personer som besökt gatuterapin. För analysen har teorin om interaktionsritualer, teorin om transaktionella behov, stämplingsteorin, stigmatisering samt skam använts. Resultatet visar att motiven bakom valet av gatuterapi är att gatuterapeuten har erfarenhet av missbruksproblem samt att han har tystnadsplikt och heller ingen anmälningsskyldighet. Erfarenheterna av offentliga myndigheter är både positiva och negativa.

Syftet med detta arbete har varit att utreda vad skolmedling är och att visa hur den kan använ-das som en alternativ konfliktlösningsmetod i skolan. Jag har även gjort en granskning av rättsläge. Varför ska skolor eller någon annan använda medling? På denna fråga finns det flera svar. Medling är oftast ett snabbare sätt att lösa konflikter än den traditionella rättsprocessen.

Bakgrund: Att ta hand om de efterlevande efter ett dödsfall är en svår och komplicerad uppgift för sjuksköterskan, speciellt om dödsfallet sker oväntat. Vid ett oväntat dödsfall blir sorgearbetet mycket svårare för de efterlevande jämfört med väntade dödsfall. Livet tar en drastisk vändning och ingen tid för emotionell förberedelse har funnits.Syfte: Syftet var att beskriva efterlevandes erfarenheter vid ett oväntat dödsfall av en närstående.Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie med sammanställd forskning utifrån artiklar som involverar efterlevandes erfarenheter och upplevelser vid ett oväntat dödsfall. Forsberg och Wengström (2013) har använts som inspiration under analysprocessen.Resultat: Sju olika kategorier arbetades fram och kom till att bli: Lidandets olika former, Efterlevandes erfarenheter av information och omhändertagandet, Att bli lämnad i ovisshet, Att ta farväl, Att gå vidare och bearbeta sorgen, Att få tala ut och Ökad risk för psykisk och fysisk ohälsa. Tre övergripande teman framkom: Efterlevandes kris- och sorgeupplevelser, Erfarenheten av omhändertagandet samt Erfarenheten av livet efter dödsfallet. Slutsats: Efterlevande reagerar olika på sorg och lidande.

AbstractWe are interested in group meetings of the self-help group Alcoholic Anonymous and the emotional energy created therein. We examine which impact self-help group AA has on its group participants regarding: group meetings, dealing with alcoholism and identity. Group membership has great value for individuals; it provides social identity and possibility to self-value. Previous research shows that group members of self-help groups who have been sober for a period of time experience higher self-esteem and less anxiety compared to non-members. Our thesis is based on a hermeneutic approach.

Bakgrund: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade trädde i kraft 1 januari 1994. Den skulle garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder bättre levnadsvillkor genom att de fick rätt till bland annat personlig assistans. Arbetet som personlig assistent i hemmet hos personer med olika typer av funktions-nedsättning kan se mycket olika ut. Det har uppmärksammats att det finns brister i personliga assistenters arbetsmiljö. Syftet: Att beskriva personliga assistenters upplevelse av sin arbetsmiljö hos brukare som tillhör personkrets tre enligt LSS.

Detta är en retrospektiv studie som behandlar barns lärande med dramapedagogiska metoder i undervisningen. I studien har jag intervjuat elever i årskurs 5 utifrån ett temaarbete som genomfördes i klassen under våren 2006. Klassen arbetade då med ett tema om Sverige och Sveriges geografi. Mitt mål var att fördjupa ämnesinnehållet med dramapedagogiska metoder. Syftet i detta utvecklingsarbete har varit att studera om pedagogiskt drama kan hjälpa barnen att behålla sina kunskaper på längre sikt och att analysera vilka faktorer som är viktiga för att detta minne ska kunna tillgodogöras.

Syftet med denna litteraturstudie var att ur ett patientperspektiv, belysa upplevelser av möten mellan patient, sjuksköterskan och vården på akutmottagningen. Data till litteraturstudien insamlades via databaserna Cinahl och studiens resultat bygger på 11 artiklar från tre länder som publicerats år 2000-2010. Resultatet i litteraturstudien visade att sex faktorer återkom; Respekt, kommunikation, kunskap och kompetens, tillgänglighet, helhet, och kontinuitet. Resultatet visade att patienter upplever en bristande respekt från vårdpersonal. Kommunikationen uppgavs ofta bristfällig eller inriktad på, för patienten icke relevanta saker.

Bakgrund: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade trädde i kraft 1 januari 1994. Den skulle garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder bättre levnadsvillkor genom att de fick rätt till bland annat personlig assistans. Arbetet som personlig assistent i hemmet hos personer med olika typer av funktions-nedsättning kan se mycket olika ut. Det har uppmärksammats att det finns brister i personliga assistenters arbetsmiljö. Syftet: Att beskriva personliga assistenters upplevelse av sin arbetsmiljö hos brukare som tillhör personkrets tre enligt LSS.