Sökresultat:
533 Uppsatser om Emotionell ćterhämtning - Sida 34 av 36
Estetiska lÀrprocesser - lek eller kunskap? : En diskursanalys av hur lÀrarstuderande samtalar om estetiska lÀrprocesser
HÀlsofrÀmjande och förebyggande arbete rörande barn och elevers hÀlsa och utveckling berör en rad olika arenor i samhÀllet, jag har i min studie valt att koncentrera mig pÄ skolan och de förebyggande program som kan finnas dÀr. Mitt syfte med studien var att belysa hur valet av dessa förebyggande program gÄr till, vem beslutar att de ska anvÀndas och vem efterfrÄgar programmen. Jag har i en kommun genomfört kvalitativa intervjuer med aktörer pÄ olika nivÄer i skolsystemet, ordföranden i barn- och utbildningsnÀmnden, förvaltningschefer i skolnÀmnderna samt tre rektorer, alla med rÀtt och förmÄga att fatta beslut i sin verksamhet. Att jag valde de olika nivÄerna i skolsystemet beror pÄ att skolan ofta ses som en generell institution istÀllet för det mÄngfald av olika organisationer som den faktiskt Àr (Karlsen & Persson 2004). Jag har dÀrför valt att i min studie utgÄ frÄn Gunnar Bergs (2003) teoriSkolan som institution och skolor som organisationer samt ett struktur- och aktörsperspektiv som en grund för att belysa det i förhÄllande till mitt syfte.I kommunen dÀr jag genomförde min studie sÄ var anvÀndandet av ICDP (International Child Development Programmes) och SET (Social och Emotionell TrÀning) utbrett.
En historias dolda kraft : en fallstudie pÄ SaltÄ Kvarn om storytelling och varumÀrkesuppbyggnad i sociala medier
PÄ en marknad dÀr vÀlutvecklad teknik och kunskap inte lÀngre fungerar som ett konkurrensmedel Àr det svÄrt för företag att skapa och tillhandahÄlla en unik produkt. Med ett starkt varumÀrke kan företag differentiera sig frÄn andra aktörer med liknande produkter. Ett sÀtt att bygga upp varumÀrket Àr att anvÀnda marknadsföringsstrategin storytelling. Storytelling handlar om att berÀtta kÀnsloladdadade historier som berör mÀnniskor. NÀr företag anvÀnder storytelling kan ett mervÀrde skapas dÄ företagets vÀrderingar förmedlas genom historieberÀttande.
Sjuksköterskors upplevelser av stress vid vÄrd av palliativa patienter: En litteraturöversikt
Höga nivÄer av arbetsrelaterad stress rapporteras inom sjuksköterskeyrket. Som stress faktorer anges dÄlig bemanning, mycket vikarier, schemaomlÀggningar, oklar yrkes fördelning, tidspress, kunskapsbrist och dÄligt stöd frÄn huvudman. Relativt mycket forskning Àr gjord om stress allmÀnt hos sjuksköterskor, betydligt mindre Àr skrivit om stress bland sjuksköterskors som vÄrdar döende patienter i hemmet, pÄ hospice eller pÄ sjukhus. Sjuksköterskor som vÄrdar döende patienter möter dagligen lidande, sjukdom och död som vÀcker existentiella funderingar och de löper hög risk att drabbas av emotionell utmattning och utbrÀndhet. Palliativ vÄrd stÀller höga krav pÄ sjuksköterskan i frÄga om pÄ faktakunskap, omdöme och erfarenhet.
Storytelling i reklamfilm; Etnografisk innehÄllsanalys av Ikeas reklamfilm.
Forskning visar att företag idag bör engagera mÀnniskor emotionellt snarare Àn rationellt för att förmedla budskap. Storytelling Àr ett effektfullt verktyg med fördelen att kunna engagera mÀnniskor pÄ en emotionell nivÄ samt att det kan nyttjas inom flera anvÀndningsomrÄden. För att genomslagskraften ska bli sÄ stor som möjligt mÄste företagen ha kontroll över vad det Àr för budskap som sÀnds ut. Diskussioner förs dock gÀllande att dagens företag inte anses ha den rÀtta kunskapen om storytelling samt att det saknas dokumenterad teori om Àmnet. Detta gör att fler studier inom omrÄdet Àr av betydelse för storytellingens framtida utveckling.
Det Àrofyllda spelet : En studie av mÀns och kvinnors ord, kÀnslor och handlingar vid konfliktsituationer i 1680-talets GÀvle
HÀlsofrÀmjande och förebyggande arbete rörande barn och elevers hÀlsa och utveckling berör en rad olika arenor i samhÀllet, jag har i min studie valt att koncentrera mig pÄ skolan och de förebyggande program som kan finnas dÀr. Mitt syfte med studien var att belysa hur valet av dessa förebyggande program gÄr till, vem beslutar att de ska anvÀndas och vem efterfrÄgar programmen. Jag har i en kommun genomfört kvalitativa intervjuer med aktörer pÄ olika nivÄer i skolsystemet, ordföranden i barn- och utbildningsnÀmnden, förvaltningschefer i skolnÀmnderna samt tre rektorer, alla med rÀtt och förmÄga att fatta beslut i sin verksamhet. Att jag valde de olika nivÄerna i skolsystemet beror pÄ att skolan ofta ses som en generell institution istÀllet för det mÄngfald av olika organisationer som den faktiskt Àr (Karlsen & Persson 2004). Jag har dÀrför valt att i min studie utgÄ frÄn Gunnar Bergs (2003) teoriSkolan som institution och skolor som organisationer samt ett struktur- och aktörsperspektiv som en grund för att belysa det i förhÄllande till mitt syfte.I kommunen dÀr jag genomförde min studie sÄ var anvÀndandet av ICDP (International Child Development Programmes) och SET (Social och Emotionell TrÀning) utbrett.
Livskvalitet hos individer med multipla extremitetsskador : en tvÀrsnittsstudie
Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med denna studie var att undersöka hur individer med multipla extremitetsskador som hade genomgÄtt utredning eller rehabilitering inom EX-Centers verksamhet upplevde sin livskvalitet. FrÄgestÀllningarna handlade om att jÀmföra gruppen med svenska populationsbaserade referensvÀrden och att undersöka om det fanns skillnader i livskvalitet mellan individer med medfödda eller förvÀrvade extremitetsskador och mellan kvinnor och mÀn. Att undersöka om det fanns samband mellan SF-36 delomrÄde Fysisk funktion och smÀrta i relation till övriga delomrÄden och övergripande domÀner samt samband mellan SF-36 sjÀlvskattning i relation till kön, Älder, typ av skada, ortstorlek, sysselsÀttningsgrad eller civilstÄnd. Metod: 105 individer bjöds in till denna kvantitativa tvÀrsnittsstudie var av 62 (59 %) individer deltog i studien (33 kvinnor och 29 mÀn, förvÀrvade (n=19) respektive medfödda (n=43) extremitetsskador). LivskvalitetformulÀret Short Form 36 (SF-36) och frÄgeformulÀr om demografisk data anvÀndes.
Vilken nytta har studenter av extraarbeten som inte matchar deras utbildningsomrÄde? : En kvalitativ studie om vilka kompetenser ett icke-matchande extraarbete medför
Manpowers Work Life undersökning frÄn maj 2008 visar att ungefÀr hÀlften av alla högskole- och universitetsstudenter vÀljer att arbeta vid sidan av studierna. Undersökningen visar vidare att endast en fjÀrdedel av dessa studenter har ett extraarbete som matchar deras utbildningsprofil. Det finns Àven en oro bland studenterna att inte fÄ ett framtida arbete inom deras utbildningsomrÄde (Manpower A, 2008). Detta vÀckte ett intresse hos oss att undersöka vilken nytta ett icke-matchande extraarbete har haft för en student som idag Àr nyutexaminerad samt har ett arbete inom dennes utbildningsprofil. Vi vill undersöka nyttan av ett icke-matchande extraarbete ur tvÄ perspektiv, bÄde ur den nyutexaminerade studentens syn men Àven ur deras nuvarande arbetsgivares syn.
Skapa ett framgÄngsrikt förbÀttringsarbete pÄ AKzo Nobel Surface Chemistry i Stenungsund
Dagens omgivning Àr full av osÀkerhet, marknadssvÀngningar, geografiska förÀndringar i arbetskraft och den högteknologiska utvecklingen vilket utsÀtter nutidens organisationer för stÀndiga förÀndringar (Savery och Luks 2000). Detta innebÀr att företag pÄ 2000-talet, genom att systematiskt förbÀttra verksamheten, oavbrutet mÄste hÄlla ner kvalitetsbristkostnader, minimera förluster och öka produktiviteten för att kunna bevara sin position pÄ marknaden (Baghel, Bhuiyan och Wilson, 2005).I denna studie var syftet att skapa ett nytt arbetssÀtt och struktur för ett framgÄngsrikt förbÀttringsarbete pÄ Akzo Nobel Surface Chemistry Stenungsund. Studien bestod dels av ett teoriavsnitt med en litteraturstudie utifrÄn nutida forskning och Àven en kvalitativ undersökning genom djupgÄende intervjuer med 19 medarbetare frÄn olika ansvarsnivÄer och via en enkÀtundersökning som gick ut till resterande medarbetare.Akzo Nobel Surface Chemistry Àr en del av Akzo Nobel koncernen som Àr en av vÀrldens ledande fÀrgtillverkare. Koncernen har över 55 000 anstÀllda i över 80 lÀnder dÀr ungefÀr 3600 anstÀllda arbetar pÄ ett 20-tal platser runt om i Sverige. Företaget bedriver förbÀttringsarbete genom daglig uppföljning ute i fabrikerna och pÄ respektive avdelning.
Att bli förÀlder till ett hjÀrtebarn : förÀldrars erfarenhet av stöd frÄn sjuksköterskan
Bakgrund Med en incidens pÄ knappt en procent Àr medfödda hjÀrtfel en av de vanligaste missbildningarna hos levande födda barn och diagnoserna varierar frÄn smÄ avvikelser till komplexa defekter med dödlig utgÄng. NÀr förÀldrar stÀlls inför situationen med ett svÄrt sjukt barn behöver de stöd för att kunna hantera den. HÀr har sjuksköterskan en central roll dÄ de interagerar med förÀldrarna mer Àn nÄgon annan vÄrdpersonal. Tidigare forskning visar bland annat att förÀldrar till sjuka barn önskar mer stöd, vÀgledning och delaktighet genom de olika faserna i vÄrdprocessen. SyfteAtt beskriva förÀldrars erfarenhet av stöd frÄn sjuksköterskan dÄ deras barn behandlades för ett medfött hjÀrtfel. MetodSom metod anvÀndes kvalitativ intervjustudie. Totalt genomfördes sex intervjuer med förÀldrar till barn som behandlats för ett medfött hjÀrtfel dÄ de var i Äldrarna noll till tio Är.
Jag Àr dÀr för dig : Kontaktsjuksköterskors upplevelse av att stödja patienter med cancerdiagnos
BakgrundI takt med att allt fler mÀnniskor överlever eller lever med en cancerdiagnos i Sverige stÀlls högre krav pÄ vÄrden att tillgodose deras behov av stöd. Det kan uppkomma psykologiska, sociala, existentiella och andliga frÄgor. Det uppskattas att en tredjedel av alla patienter som har eller har haft en cancersjukdom fÄr problem som till exempel oro, nedstÀmdhet eller depression. Det stÀlls höga krav pÄ sjuksköterskor inom cancervÄrden för att tillgodose patientens olika behov. Stöd har en central roll bland kontaktsjuksköterskans arbetsuppgifter.
Stanna kvar och hoppa vidare! : En studie om varför anstÀllda stannar pÄ sina jobb.
Det traditionella anstÀllningssystemet som lÀnge varit dominerande i Sverige luckras upp allt mer. Arbetsmarknaden utmÀrks av fler tidsbegrÀnsade och otrygga anstÀllningar, vilket har medfört att begreppet lojalitet har fÄtt en ny innebörd. Traditionellt sett innebar lojalitet att anstÀllda troget stannade kvar i organisationen, men förÀndringarna pÄ arbetsmarknaden har medfört att anstÀllda istÀllet blivit mer lojala mot sig sjÀlva. Detta innebÀr att anstÀllda numera hellre byter jobb om de anser att det finns andra jobb som gynnar dem mer, istÀllet för att vara kvar i samma organisation och hÄlla hÄrt i den anstÀllning man har. PÄ sÄ vis kan organisationer idag ses som sprÄngbrÀdor som anstÀllda anvÀnder sig av för att komma vidare till nÀsta jobb. Denna förÀndring pÄverkar inte bara organisationerna utan fÄr Àven konsekvenser pÄ bÄde individ och samhÀllsnivÄ.
Religiös etik i miljöarbetet : En komparativ studie av Larry L. Rasmussens naturteologi och Dalai Lamas etik ur ett miljöetiskt perspektiv
Religiös etik i miljöarbetetUppsatsen bygger pÄ en primÀr frÄga och det Àr huruvida religion kan bidra med en etisk aspekt i miljöarbetet, jag har Àven försökt att besvara en sekundÀr frÄgestÀllning som avser hur miljön med hjÀlp av en religion ur miljöetiskt perspektiv kan förbÀttras för mÀnniskor, djur och natur.         För att besvara frÄgestÀllningen har jag anvÀnt mig av en komparativ studie dÀr jag har jÀmfört Larry L Rasmussens Earth community, earth ethics och Dalai Lamas Etik för ett nytt millenium. Carolyn Merchants Naturens Död utgör min bakgrund och Àr det perspektiv jag antagit i undersökningen, jag valde författaren för att fÄ en feministisk historisk analys av de hÀndelser som lett fram till det moderna vetenskapssamhÀllet och problemstÀllningen vi stÄr inför idag.         Resultatet av undersökningen visar att det största ansvaret ligger pÄ individen men att ett etiskt system baserat pÄ vÀrldsreligionernas centrala vÀrderingar kan vara till stor hjÀlp nÀr eget ansvar och etiska övervÀganden ska avgöras. Kristendomen har genom dualism och mans-centrering skapat ett destruktivt förhÄllningssÀtt till naturen och kvinnor vilket bidragit till mÄnga av dagens miljöproblem, klassÄtskillnader och andra orÀttvisor, dÀrför mÄste kristendomen reformeras till att se mÀnniskan som en del av naturen och ta beslut som har en helhet i Ätanke dÄ hela vÀrlden samverkar i ett enda system. Det Àr speciellt viktigt att kristendomen tar ett stort ansvar att förvandla den vÀsterlÀndska vÀrlden frÄn en materialistisk till en ansvarstagande kultur, dÀrefter kan den bidra ur ett miljöetiskt perspektiv.         Dalai Lamas etik utgÄr frÄn invidnivÄ och eget ansvar som inte förutsÀtter en religiös övertygelse av den anledningen att religion och andlighet Àr skilda saker. Religion Àr bön, ritualer och tro pÄ en metafysisk sfÀr, andlighet har med den mÀnskliga andens egenskaper att göra det vill sÀga medkÀnsla, tÄlamod och ansvar.En etik som hjÀlper mÀnniskor att ta ansvar och hantera lidande kan vara till stor hjÀlp för att bidra till psykologisk och emotionell hÀlsa i vÀstlÀnderna.
Betydelsen av pedagogers kompetens och arbetsÀtt i naturvetenskap för barns lÀrande i förskolan
Bakgrund
Under den verksamhetsförlagda tiden pÄ lÀrarutbildningen har jag vid flertalet tillfÀllen sett lektioner inom ramen för livskunskap eller EQ (emotionell intelligens). Genom övningar, rollspel och diskussioner trÀnar man eleverna att utveckla sina sociala och emotionella förmÄgor. Syftet Àr, att med hjÀlp av dessa lektioner, pÄverka eleverna, inte bara till bÀttre medmÀnniskor, utan ocksÄ förebygga mobbing och skapa ett bÀttre klassrums- och arbetsklimat. Men hur ser diskursen ut gÀllande skolans vÀrdegrundsuppdrag och hur talar och tÀnker lÀrare om deras socioemotionella arbete med elever i grundskolan?
Syfte
Syftet Àr att finna diskursen om skolans vÀrdegrundsuppdrag samt ur ett lÀrarperspektiv, studeras lÀrares arbetssÀtt och tankar kring lÀroplanens vÀrdegrundsuppdrag i grundskolan, med fokus pÄ socioemotionellt arbete med elever.
Metod
Genom en enkÀtundersökning, vÀnd till grundskollÀrare, undersöktes arbetssÀtt och attityder kring ovan nÀmnda syfte.
Konstmusiken och dess publik: divergens eller dialog?
I mÄnga olika sammanhang har jag stött pÄ uttrycket ?konstmusikens kris?. Med formuleringen syftar man pÄ det vikande publikintresse som visas konstmusiken i allmÀnhet och den nutida i synnerhet ? Ätminstone inom vÄr vÀsterlÀndska kulturkrets som ocksÄ Àr konstmusikens ursprungliga hemland ? samt ekonomiska och andra konsekvenser ett generellt minskat intresse för konstformen medfört. Debatten har pÄgÄtt Ätminstone sedan 1970-talet och uppenbarligen engagerat.
Bortom en död idé? : om behovet att definiera och omdefiniera
Vilken funktion fyller det odefinierade i skapande- och förstÄelseprocesser? Syftet med den teoretiska undersökningen Àr att försöka förstÄ hur normövertrÀdelse och kunskapssökande utifrÄn det odefinierade kan bidra till personlig och konstnÀrlig utveckling. Studien syftar ocksÄ till att synliggöra skapande- och förstÄelseprocesser som kan utnyttjas i skolan för att stÀrka motivation. UtifrÄn Julia Kristevas teori om abjektionen eller Alain Badious filosofi om multipeln undersöks fem konstnÀrer: Damien Hirst, Ana Mendieta, Jonathan Meese, Bill Viola och Zang Huan. Urvalet tematiserar döden och tangerar abjektionen eller grÀnszonen för det acceptabla.Den gestaltande undersökningen utgÄr frÄn utvidgad förstÄelse av abjektionen.