Sökresultat:
537 Uppsatser om Emotionell ćterhämtning - Sida 11 av 36
Avmystifiering av ett helhetsperspektiv : KomplementÀrmedicinska terapeuters syn pÄ kropp och hÀlsa
den hÀr upsatsen kommer att diskutera en helhetssyn som delas av mina informanter vilka arbetar som komplementÀrmedicinska terapeuter. Dessa terapeuter ser pÄ kroppen ur tre tre olika vinklar. De upplever att mÀnniskan har en fysisk, en emotionell och en sjÀlslig del som behöver ses över under en behandling och jag finner att denna syn pÄ mÀnniskan delar de med exempelvis shamaner. Jag kommer att jÀmnföra denna typ av helhetssyn med den vÀsterlÀndska medicinens helhetssyn för att se vad eller om det finns nÄgon skillnad..
Granskning av sjuksköterskans journalföring gÀllande emotionell hÀlsa hos patienter som genomgÄtt allogen stamcellstransplantation
Enligt Patientdatalagen (SFS 2008:355), 3 kap, 1 § har faststÀllts att sjuksköterskan Àr skyldig att föra journal. I varje patientjournal ska upprÀttas en omvÄrdnadsplan vilken ska vara utformad enligt omvÄrdnadsprocessens fem faser: bedömning, diagnos, mÄl, planering, genomförande och utvÀrdering. OmvÄrdnadsdokumentationen har som syfte att beskriva den vÄrd som patienten erhÄllit genom att den beskriver vilka beslut som tagits, vilka ÄtgÀrder som gjorts samt vilka resultat som uppnÄtts. Patienter som genomgÄr allogen stamcellstransplantation (SCT) upplever ofta en hög psykologisk pÄfrestning och sjÀlva transplantationstillfÀllet Àr i sig komplext med mÄnga behandlingsrelaterade biverkningar som pÄverkar hela den transplanterades tillvaro bÄde fysiskt och psykiskt. Syftet med uppsatsen var att undersöka sjuksköterskans omvÄrdnadsdokumentation avseende omvÄrdnadsprocessen gÀllande patienters emotionella hÀlsa (EH) frÄn utskrivningsdatum för SCT och ett Är framÄt.
Klassrumsklimat
Mitt syfte med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur skolan tolkar begreppet klassrumsklimat. Jag vill undersöka hur elever och pedagoger arbetar för att pÄverka klimatet och om de kan se nÄgra förÀndringar. Som metod har jag valt kvalitativa intervjuer med pedagogerna i tvÄ femteklasser och kvalitativa gruppintervjuer/samtal med eleverna i samma klasser. I resultatkapitlet presenteras intervjuerna under rubrikerna klass 5b och 5a och under var rubrik i följande ordning: pedagog, killar, tjejer. Jag har kommit fram till att ett aktivt och engagerande arbete med klassrumsklimatet ger en trygg elevgrupp.
Hur Àr socialt klimat relaterat till mobbning i skolan?
Denna litteraturstudies ansats a?r att beskriva hur det sociala klimatet i skolan sta?r i relation till mobbning.Med mobbning menas a?terkommande beteende/ha?ndelser da?r en part blir drabbad, fysiskt eller psykiskt/socialt av en eller flera individers handlande.Med socialt klimat menas huvudsakligen hur relationerna ter sig mellan dem som befinner sig i skolmiljo?n, fra?mst la?rare och elever. Bakgrundsfaktorer sa?som socioekonomisk status, etnicitet och ko?n pa?verkar det sociala klimatet, liksom faktorer ba?de pa? individ-, klassrums- och skolniva?.I studien konstateras att forskning till stor del saknas, som belyser effekter av olika insatser fo?r fo?ra?ndring av det sociala klimatet med ma?let att minska mobbning (kausalstudier). Da?remot finns det en ma?ngd forskningsunderlag som belyser korrelationer mellan olika aspekter pa? det sociala klimatet och hur dessa faktorer korrelerar med mobbningsniva?n pa? respektive skola.Huvuddragen av studiens resultat: Skolklimatet spelar sto?rre roll fo?r flickors beteende a?n fo?r pojkars.
VÀrdegrunden - eget gymnasieÀmne?
Undersökningen gÀller huruvida Àmnesbunden gymnasieundervisning i vÀrdegrunden kan och borde införas, vad den skulle innehÄlla samt förvÀntningar pÄ utfallet. Ett begrÀnsat antal arbetsgivare, pedagoger och elever tillfrÄgades. Undersökningen kom fram till att undervisningen inte kan införas dÄ skollagen krÀver betygsÀttning som emellertid skulle fÄ alltför vittgÄende konsekvenser, men bekrÀftar ÀndÄ behovet av den. Arbetsgivarnas och skolans företrÀdare ansÄg att samarbetsförmÄga var den viktigaste egenskapen varje individ i en grupp skulle ha, och blir dÀrmed ocksÄ en av mÄnga egenskaper en sÄdan undervisning skulle omfatta..
Schemalagd livskunskap
Denna uppsats har som syfte att synliggöra hur vÀrdegrundsarbetet pÄverkas av schemalagd livskunskap. Vi har Àven valt att studera huruvida arbetsmetoden SET, social och emotionell trÀning, kan likstÀllas med Àmnet livskunskap. Detta har vi gjort genom att anvÀnda en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat nio pedagoger verksamma pÄ sex olika skolor i en kommun dÀr SET Àr schemalagt minst en lektionstimme i veckan. Vi har i vÄr studie kommit fram till att vÀrdegrundsarbetet i största möjliga mÄn pÄverkar vÀrdegrundsarbetet positivt dÄ detta Àr en vÀg att hjÀlpa eleverna i deras begreppsförstÄelse och samhörighet.
TaS - Take a Seat
Humans have always been fascinated by the thought of bringing non living objects to life. We
wanted to explore the possibilities of trying to create an artefact that the audience would
consider possess emotional states and have a life of its own.
TaS is a interactive chair that functions as a social entity. The idea is to try and enhance the
bond between human and artefact, based upon the emotional connection. We try and produce,
enhance and maintain this bond through curiosity based interaction.
Bachelor thesis in Interaction Design by Andreas Eriksson, Johanna Lund and Fredrik Lundh,
spring term 2008, Malmö University, K3 School of Arts & Communication..
Uttorkning av lera : Orsaker och följder
Projektet har gÄtt ut pÄ att göra ett flexibelt bord som ska kunna gÄ att förÀndra mellan högt och lÄgt och mellan olika storlekar pÄ bordsskivan. Detta som en funktionell aspekt av förÀnderlighet men jag ville Àven införliva en emotionell förÀnderlighet. Jag vill att anvÀndaren, pÄ ett handgripligt sÀtt, ska kunna uttrycka sig sjÀlv i bordet. Min intention Àr att man, genom att göra sitt eget unika bord, skapar ett starkare band mellan artefakt och dess anvÀndare. Detta som ett led i en hÄllbar utveckling sÄ att produkterna vi Àger kan brukas lÀngre och motverka den ohÄllbara sÄ kallade slit-och-slÀngkulturen..
Alter ego : Ett förÀnderligt bord
Projektet har gÄtt ut pÄ att göra ett flexibelt bord som ska kunna gÄ att förÀndra mellan högt och lÄgt och mellan olika storlekar pÄ bordsskivan. Detta som en funktionell aspekt av förÀnderlighet men jag ville Àven införliva en emotionell förÀnderlighet. Jag vill att anvÀndaren, pÄ ett handgripligt sÀtt, ska kunna uttrycka sig sjÀlv i bordet. Min intention Àr att man, genom att göra sitt eget unika bord, skapar ett starkare band mellan artefakt och dess anvÀndare. Detta som ett led i en hÄllbar utveckling sÄ att produkterna vi Àger kan brukas lÀngre och motverka den ohÄllbara sÄ kallade slit-och-slÀngkulturen..
Visuell kommunikation i kinesisk kultur - en tolkningsfrÄga
För vÀsterlÀndska företag som etablerar sig pÄ den kinesiska marknaden kan kulturskillnader göra det svÄrt att nÄ kinesiska konsumenter med standardiserad global marknadskommunikation. Kultur- och sprÄkskillnader bidrar till att reklambudskap kan tolkas annorlunda i Kina. Vi har utifrÄn ett hermeneuistiskt perspektiv undersökt vilka aspekter företag bör ta i beaktning vid utformning av reklam för den kinesiska marknaden. Det empiriska materialet har insamlats via djupintervjuer som har analyserats utifrÄn kultur- och kommunikationsteorier. Företag som ska etablera sig i Kina bör beakta den kinesiska kulturens vidskeplighet, val av humor, sexistiska budskap, översÀttingar, samt funktionell/emotionell reklam.
VÀggfÀrgs inverkan pÄ affekt, fÀrgupplevelse och minnesprestation.
Syftet med denna studie var att se om ljus respektive mörk vÀggfÀrg hade nÄgon inverkan pÄ affekt och minnesprestation samt hur vÀggfÀrgen upplevdes/skattades. Ett experiment med en 2 (fÀrg) x 2 (kön) mellanpersonsdesign genomfördes dÀr 34 försökspersoner (20 mÀn och 14 kvinnor) deltog. Resultatet visade att den ljusblÄ vÀggfÀrgen skattades som ljusare och skrikigare, jÀmfört med den mörkgrÄ vÀggfÀrgen som skattades som mörkare och diskretare. Inga signifikanta könsskillnader pÄvisades och inga signifikanta effekter av vÀggfÀrg pÄ affekt och minnesprestation erhölls. Resultaten visade dock att försökspersonerna ÄterhÀmtade sig emotionellt över tid samt att minnesprestationen samvarierade med affekt..
Threats about epidemics in the 21:th century. A questionnaire concerning preparedness and affectedness among nurses
Syftet med föreliggande studie var att fÄ fördjupad insikt i och att beskriva hur sjuksköterskor pÄverkas av, och förbereder sig inför, ett abstrakt hot sÄsom en förutspÄdd epidemi. Studien Àr empirisk med en enkÀtundersökning av kvalitativ karaktÀr. Inspiration till tolkning av data Àr hÀmtad frÄn fenomenografin och resultatet belyses genom anknytning till KASAM. Studiens deltagare var 39 sjuksköterskor verksamma pÄ en Akutklinik och en Infektionsklinik. Resultatet visade att sjuksköterskorna pÄverkas av hot om epidemier bland annat genom en rÀdsla att sjÀlva smittas.
Det handlar om att trivas : En undersökning om ett klassrumsklimat dÀr alla kan utvecklas
Syftet med arbetet var att undersöka klassrumsklimatet i en klass dÀr det uttalat arbetades för att stÀrka kamratandan med bland annat social och emotionell trÀning (SET) och andra gruppstÀrkande övningar. Undersökningen har gjorts genom en enkÀt till klassen, en intervju med lÀraren och en observation av klassen under en skoldag. Resultatet visade att gruppen pÄverkades av mÄnga olika faktorer som gruppstorlek, kÀnslan av trygghet och ocksÄ rollerna hade betydelse för klassrumsklimatet. Demokratin i klassrummet bidrog till att eleverna vÄgade och lÀrde sig ta ansvar. Den fysiska klassrumsmiljön hade ocksÄ inverkan pÄ klimatet och förutom SET arbetade lÀraren Àven med olika former av samtal och en del massage..
Fritidspedagogik i praktiken
Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vikten av praktiska aktiviteter för barnens utveckling i ett bredare perspektiv dÀr fritidspedagogik betonas. I arbetet undersöks fritidspedagogernas och klasslÀrarnas syn pÄ praktiska aktiviteter. Dessutom Àr samarbetet lÀrarna/fritidspedagogerna och deras syn i frÄgan ocksÄ i fokus. I undersökningen anvÀnds kvalitativa intervjuer som metod och observationer utifrÄn en praktisk övning med eleverna.
Resultatet visar att de praktiska aktiviteterna Àr av stor betydelse för barnens utveckling och lÀrande.
Visuell kommunikation i kinesisk kultur - en tolkningsfrÄga
För vÀsterlÀndska företag som etablerar sig pÄ den kinesiska marknaden kan kulturskillnader göra det svÄrt att nÄ kinesiska konsumenter med standardiserad global marknadskommunikation. Kultur- och sprÄkskillnader bidrar till att reklambudskap kan tolkas annorlunda i Kina. Vi har utifrÄn ett hermeneuistiskt perspektiv undersökt vilka aspekter företag bör ta i beaktning vid utformning av reklam för den kinesiska marknaden. Det empiriska materialet har insamlats via djupintervjuer som har analyserats utifrÄn kultur- och kommunikationsteorier. Företag som ska etablera sig i Kina bör beakta den kinesiska kulturens vidskeplighet, val av humor, sexistiska budskap, översÀttingar, samt funktionell/emotionell reklam..