TitelGod, don't you ever feel like everything we do and everything we've been taught is just toservice the future?1FörfattareTor KindahlKursMK1500: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapTerminVT2011SyfteAtt undersöka vilken typ av mediekunskaper eleven kan utveckla i den svenskagymnasieskolan (Gy2011) och hur detta ska förstås i relation till forskning inom MediaLiteracy samt utbildningsfilosofier och politiska ideologier.Metod och materialECA (Ethnographic content analysis) och styrdokument för gymnasieskolan.HuvudresultatMediekunskaperna handlar mer om att orientera eleven i olika mediekunskapsområden samtgrundläggande färdighetsträning som både gäller hur man använder media och hur medier kananvändas för att sprida budskap - i synnerhet till olika målgrupper. De handlar mindre om attbelysa intressekonflikter, normer och värderingar i samhället. Mediekunskaperna igymnasieskolan är följaktligen en snäv gestaltning av vad som förespråkas inom MediaLiteracy-forskningen. Man kan av samma orsak även konstatera att kunskaperna i hög grad ärinordnat under vad Englund kallar den vetenskapligt rationella utbildningskonceptionen..

The educational underachievement of children in foster care has been known for a long time. This study aimed to compile and analyze the current knowledge about interventions, intended to improve foster children?s school achievements. The method used was a systematically undertaken narrative review. Despite a comprehensive searching strategy, only ten relevant studies were found, indicating that little has been done to improve the educational outcomes for children in public care.

With inspiration from Bitzers situational analysis a phenomenografic method has been used, influenced by Brown & Levinsons´s theory of politeness, to find perceptions concerning constraints (in Bitzer´s sense in his model of the rhetorical situation) in Internet-based communication. Based on three qualitative interviews, this essay has found that the perceptions are closely linked to views of what constitutes formal and informal contexts, varying due to the gender or age of the informant. Netspeak is not considered appropriate, with some exceptions, in any formal situation. However, the perceptions regarding decorum in informal situations differ in nature, based mainly on what kinds of associations and connotations are produced by elements found in netspeak. Since perceptions regarding informal situations vary, there is a large risk of misunderstanding, which this essay aims to survey..

Syftet med den här studien var att ge en bild av vad som sker i mötet mellan lärare, elever och skönlitterära texter i grundskolans senare år. Jag ville undersöka hur lärarna planerar sina lektioner utifrån skönlitteraturen och kursplanen i svenska och vad som händer under själva processen. För att samla in data använde jag semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Jag intervjuade fyra svensklärare på fyra olika grundskolor. Resultatet påvisar att läsning av skönlitterära böcker har en given plats i skolan och att lärarnas främsta syfte är att motivera och inspirera elever till läsning.

Dagens teknologiska utveckling har bidragit till vårt mediaintensiva samhälle som iallt större utsträckning har övergått till ett konsumtionssamhälle. Trots Sverigesrestriktioner gällande marknadsföring riktat till barn, står barn för stora delar avlandets konsumtion, vilket inte minst förstärkts genom internets utveckling. Dagensbarn är rikare än någon annan generation genom tiderna, vilket är något företag i daguppmärksammat vid utformandet av marknadsföring och produkter. Varumärken harfått en större betydelse på den konkurrenssatta marknaden, inte minst bland barn.Uppsatsens syfte är att identifiera och fördjupa diskussionen kring barnskonsumtionsmönster i yngre åldrar. Uppsatsen belyser den varumärkesmedvetenhetsom råder i åldrarna 6-10, samt identifierar likheter respektive skillnader gällandebarns relation till klädmärken.Studiens huvudsakliga teorier är varumärkesvärde, visual literacy och grupptryck,vilka sammankopplas med den insamlade empirin för att svara på hur barns relationtill klädmärken ser ut.

The aim of this Master?s thesis is to analyse how adult students in Swedish adult education seek information for school tasks. The focus is on how they use the public library and electronic information sources and their reflection on information and sources in this process. Also of interest in the study is the help they receive from staff in the public library and their teacher. Methods used in collecting and analysing data for this study were of qualitative nature.

Syfte: Med utgångspunkt i de nedåtgående resultaten kring läsförståelse, som mätningarna PISA (2009) och PIRLS (2006) visat, är syftet med denna studie att förstå hur läsförståelsearbetet i årskurs 4-6 ser ut. Litteraturgenomgång: Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv där lärande sker i sociala sammanhang. Vi har även utgått från ett literacyperspektiv där skriftspråkliga aktiviteter påverkas av sociala och kulturella sammanhang. Vidare har tidigare forskning om läsförståelse valts ut för att ge oss en djupare förståelse samt för att vi ska kunna analysera och tolka vårt resultat. Metod: Vi har använt oss av kvalitativ forskning där kvalitativa samtalsintervjuer, av semistrukturerad karaktär, har använts som en metod för att samla in empiri. Resultat: Det resultat studien visar är att alla fem lärare ser på läsförståelse som något mer än att endast kunna avkoda. Resultatet visar även att lärarna, på olika sätt, aktivt arbetar för att utveckla elevers läsförståelse. Vidare visar resultatet lärarnas syn kring om undervisningen baseras på teorier och i så fall vilka dessa är..

The objective for this Master?s thesis is to study literary programs for infants at six Swedish public libraries, their relevance and importance for infants and how the infant?s perspective in the program design and implementation is taken into consideration. The questions I pose are: In which way do the programs take the infants need for development and their literary prerequisites into consideration? Which functions can the programs have for infants? I have used a qualitative method, based on deep interviews with six library staff, working with literary programs. A model was developed based upon Daniel Stern?s theories of the interpersonal world of the infant together with Joseph Appleyard?s reading development theory.

This essay is investigating what type of sources we trust, depending on how the information in these sources is created and provided. To exemplify, the sources Wikipedia and Nationalencyklopedin (the Swedish National Encyclopedia) were used, each one representing different approaches. The first is a representation of the collective intelligence, where anyone can contribute with their knowledge to the public ? freedom under responsibility. The latter represents peer-reviewed knowledge, desirable enough to have people paying for it? true and unaffected.Based on theories of source criticism, collective intelligence, expertise and the different generations of digital natives and digital immigrants, two focus groups were conducted and analysed.

The aim of this thesis is to study librarians attitudes towards fiction and reading. I have examined librarians fiction reading habits and how they handle the expectations that users may have regarding their knowledge in fiction literature. There have been many studies concerning the librarians information literacy. This work explores librarians competence in fiction literature. The primary question posted in this thesis is: What kind of fiction are librarians reading and how do they feel that they can correspond to the users expectations? The data collection is based on literature on the subject and qualitative interviews with eight librarians from different kinds of libraries.

Syftet med denna uppsats är att belysa pedagogers syn på erfarenhetspedagogik och användandet av elevers populärkultur i undervisningen. Undersökningen genomfördes på två skolor i områden som skilde sig geografiskt, ekonomiskt, akademiskt och kulturellt. Materialet samlades in genom intervjuer med sex stycken pedagoger samt en enkätundersökning bland 57 elever på dessa skolor. Inledande kapitel behandlar begreppsförklaring och vad tidigare forskning säger angående erfarenhetspedagogik och populärkultur i undervisningen. Undersökningarna visade att pedagogerna inte använde elevernas vardagsintressen som ett pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen.

This study aims to draw attention to the discourse of Swedish language teachers and their literary repertoires from a didactic perspective. This leeds to the following inquiries: ?how to define and delineate a broader concept of text;? ?how realized is this concept in Swedish upper secondary schools;? and ?how does the use of the broader concept of text effect the ability to learn.? The empirical data comprise group interviews with six teachers who work at two different schools, in different towns, located in southern Sweden. The data are transcribed and carefully analysed by tools consistent with methodological approaches. The theoretical framework consists of discursive psychology.

This essay investigates the integration of the school library into teaching in one of Sweden?s senior high schools and the effects of the new education act which gives school libraries a stronger standing. A second purpose is to investigate teachers? views on professional responsibility with regard to the development of information literacy. Through an email survey different aspects of library integration are investigated.

The main objective of this thesis is to examine the situation concerning information technology, computers and information resources for university students at a selection of universities, and their libraries, in Sweden. Another objective is to compare this situation to what is stated in policy documents on the subject, and if the size of the university matters regarding resources. The thesis starts with a discussion of several authors, Frank Webster, Paul F. Burton and Lars Qvortrup among others, and their views on the information society. These range from whether we are living in it, are in a transition period or are still in the Industrial Society.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever samtalar när de möter en uppgift som syftar till att öva deras förmåga att använda ett naturvetenskapligt arbetssätt. Undersökningen genomfördes genom att fyra grupper om två elever fick en uppgift där de formulerade frågeställningar kring en isballong (en frusen vattenballong). Samtalen spelades in på band. Inspelningarna transkriberades och analyserades med hjälp av en praktisk epistemologisk analys utifrån tre olika kategorier: samtal inom diskursen, samtal om diskursen och samtal utanför diskursen. Resultatet av undersökningen visar att de flesta eleverna har, trots att de har ringa eller ingen erfarenhet av att arbeta med natruvetenskapligt arbetssätt, ganska lätt att ta till sig uppgiften.