This thesis is the result of the investigation and solution of a mechanicalproblem regarding flywheel malfunctions. A flywheel is, in short, a devicethat relies on a rotating object?s moment of inertia to store energy overshort time spans. This project is part of the development of a fourthflywheel prototype at the division for electricity at Uppsala university,which uses magnetic levitation to keep a hollow cylinder rotating at veryhigh speeds inside a vacuum chamber. Should the magnets fail however, orsome other error occur that leads to an uncontrolled state of rotation, thecylinder needs to be stabilized mechanically by a device usually referredto as ?back-up bearing?.

The study is based on a new approach on how Swedish healthcare is supposed to be controlled and organized. There is a renowned administration problem within Swedish healthcare, which seems to be an obstacle to exploit the resources to the fullest. The latest venture within the healthcare system is patient involvement, where the patients become co-producers of their own care, which aims to both improve and make healthcare more efficient. A few wards in Sweden have implemented this new approach whereupon the study intends to discuss the effectiveness and efficiency in some of these.The study is restricted to three wards, whereof two of these are inpatient wards and the other one is an outpatient ward, within the medical clinic in Jönköping County Council, which has implemented the patient involvement approach in their daily work. The methodology for this study is qualitative in its nature where a time study of personnel time allocation and supplementary interviews with managing nurses on the wards have been conducted.

Information overload förekommer på alla arbetsplatser där informationsbearbetning är viktigt för arbetsprocesserna. I vissa fall kan information overload medföra allvarliga konsekvenser både för den enskilda medarbetaren och för verksamheten i stort. På akutmottagningen på Centrallasarettet i Växjö har sjuksköterskorna en viktig roll som samordnare av den information som används i patientarbetet. Syftet med denna undersökning är att undersöka vilka faktorer som främst orsakar information overload hos sjuksköterskorna på akutmottagningen CLV, samt att undersöka hur fenomenet IO påverkar vårdkvaliteten.Under mars och april 2007 genomfördes intervjuer med sju sjuksköterskor på den aktuella akutmottagningen utifrån en frågemall som utformats med hjälp av aktuell forskning på information overload. Resultatanalysen skedde utifrån en specifik orsakstabell som tagits från en litteratursammanställning av Eppler och Mengis (2004).

Syftet med denna litteraturstudie var att ur ett patientperspektiv, belysa upplevelser av möten mellan patient, sjuksköterskan och vården på akutmottagningen. Data till litteraturstudien insamlades via databaserna Cinahl och studiens resultat bygger på 11 artiklar från tre länder som publicerats år 2000-2010. Resultatet i litteraturstudien visade att sex faktorer återkom; Respekt, kommunikation, kunskap och kompetens, tillgänglighet, helhet, och kontinuitet. Resultatet visade att patienter upplever en bristande respekt från vårdpersonal. Kommunikationen uppgavs ofta bristfällig eller inriktad på, för patienten icke relevanta saker.

Bakgrund: Stress påverkar både personen, patienten och organisationen. En akutmottagning präglas av ett snabbt arbetssätt och många möten med medarbetare, patienter och anhöriga. Stress kan påverka sjuksköterskan både fysikt, psykiskt och socialt. Den kognitiva förmågan försämras av stress vilket i sin tur påverkar patientsäkerheten. Långvarig eller svår stress kan leda till compassion fatigue eller post ? traumatic stress disorder (PTSD).

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskan upplever sitt bemötande av alkoholpåverkade ungdomar och sin kunskap om alkoholprevention. Studien belyser även påverkande faktorer till ungdomars alkoholkonsumtion. Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Två undergrupper identifierades och 16 artiklar granskades sammanlagt. Resultatet visade att sjuksköterskor ansåg sig vara i behov av mer alkoholrelaterad utbildning för att kunna bemöta patienter på ett tillfredsställande sätt.

Syfte: Att undersöka hur nöjda patienter 75 år och äldre är med vården som bedrivs på akutmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala avseende väntetid, miljö, kompetens, förtroende, tillgänglighet, bemötande, information, kommunikation och smärtlindring.Metod: Deskriptiv tvärsnittstudie. 38 patienter 75 år och äldre som besökt Akademiska sjukhusets akutmottagning svarade på en enkät avseende hur nöjda de var med sitt besök.Resultat: Patienter 75 år och äldre var i stort mycket nöjda över vården som bedrivs på Akademiska sjukhusets akutmottagning. Patienterna var minst nöjda över väntetiden som ibland ansågs vara för lång i relation till deras besvär. Ingen skillnad gick att utläsa mellan hur nöjda män och kvinnor var med vården avseende väntetid, miljö, kompetens, förtroende, tillgänglighet, bemötande, information, kommunikation och smärtlindring. Någon skillnad gick inte heller att utläsa mellan hur nöjda patienterna var med vården och vilken typ av besvär; medicinskt, kirurgiskt eller ortopediskt som patienten hade sökt för.Slutsats: Studien visar att de patienter 75 år och äldre som besvarade enkäten i stort är mycket nöjda med vården som bedrivs på Akademiska sjukhusets akutmottagning avseende väntetid, miljö, kompetens, förtroende, tillgänglighet, bemötande, information, kommunikation och smärtlindring.

Handledning och dess effekter har tidigare belysts inom såväl utbildnings- som yrkesprofessionella sammanhang. Handledning innebär reflektion över personligt upplevda arbetsrelaterade situationer och tidigare forskning inom området har visat att handledning kan stimulera till professionell och personlig utveckling. Vid bearbetandet av reflektioner i handledningen kan Orlandos omvårdnadsteori utgöra en lämplig grund. Teorin är en interaktionsteori, vilket innebär reflektion över vad som händer i det enskilda mötet mellan sjuksköterska-patient och den grundar sig på frågor som berör upplevelse, tanke, känsla och handling. Reflektion är ett centralt begrepp även i handledningsprocessen och likartade frågor bearbetas i mötet mellan handledare-handledda och kan väckas i mötet mellan chefmedarbetare. Syftet med detta arbete var att belysa huruvida handledning kan utgöra ett redskap som stärker och utvecklar ledarskapet hos första linjens chefer.

Radon is a hazardous substance that cannot be perceived by our senses. It has long been known that exposure to high radon levels for a long period of time will ultimately cause lung cancer. The Swedish Radiation Safety Authority estimates that 500 people die annually due to this. Although most of them are smokers, even non-smokers suffer from lung cancer caused by radon. The statutory value for radon in homes today is 200 Bq/m³.

Bakgrund: Akutmottagningar har generellt ett hög patientflöde alla dagar på året. Hit söker sig människor med olika slags alla möjliga fysiska och psykiska besvär för att hjälp. Med en kraftig arbetsbörda, stressig arbetsmiljö och sjuka patienter ska sjuksköterskorna lyckas skapa vårdande möten med patienterna. Detta kan ibland vara besvärligt för sjuksköterskan då många faktorer påverkar relationen med patienten. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser av mötet med patienter på en akutmottagning.

Att framföra ett utryckningsfordon skiljer sig från att framföra en vanlig bil bland annat för de större friheter gällande trafikregler utryckningsförarna har. Dessa inkluderar både rätten att köra i högre hastigheter än annan trafik, men även möjligheten att kräva fri väg från andra trafikanter. Detta skapar en speciell interaktion mellan trafikanterna i trafiken där utryckningsfordonet kan ses som en lagligt olaglig agent. Avsaknaden på restriktioner gör dock körningen helt beroende på de enskilda utryckningsförarnas bedömning kring körbeteende. Trots det finns det inga nationella riktlinjer i Sverige fällande utbildning av utryckningsförare.Den här studien undersökte normer och värderingar kring trafiksäkerhet hos operativ personal inom en ambulansorganisation.

 Inledning: Patienter som varit svårt sjuka och vårdats på intensivvårdsavdelning, upplever ofta oro och ångest, när de ska överflyttas till vårdavdelning. Dessa patienter har stort vårdbehov, eftersom flertalet inte återhämtat sig, från sitt svåra sjukdoms tillstånd. Patienterna är fortfarande mycket trötta, har nedsatt muskelkraft och svårt att klara sig själva. Målet med studien är, att med kunskap om hur patienter upplever överflyttningen, försöka finna former för hur vi ska kunna underlätta denna för patienten. Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser i samband med överflyttning från intensivvårdsavdelningen till vårdavdelningen.

Bakgrund: Basala hygienrutiner ska enligt Socialstyrelsen tillämpas för att förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI). VRI är ett hot mot patientsäkerheten och kan medföra ökat lidande för patienten och ökade kostnader för samhället.Syfte: Att undersöka följsamhet till basala hygienrutiner inom ambulanssjukvård i ett antal utvalda omvårdnadssituationer.Metod: En deskriptiv kvantitativ studie där data inhämtades genom strukturerad observation. Bekvämlighetsurval tillämpades och totalt 68 observationer gjordes på två ambulansstationer inom samma landsting.Huvudresultat: Följsamhet till basala hygienrutiner varierade, med högst följsamhet till rutinen om kort eller uppsatt hår (87%) samt till användning av handskar (87%). Lägst följsamhet observerades till rutinen om handdesinfektion före patientnära arbete eller användning av handskar (1%). Inte vid någon observation (0%) visades följsamhet till samtliga sju basala hygienrutiner som undersöktes.Slutsats: Att brister av varierande grad fanns i följsamhet till basala hygienrutiner.

Background: Various follow-up studies show that there are deficiencies in the care of patients affected by stroke. In order to provide good care according to the National Board of health and welfare and national guidelines for stroke care systematic quality audits need to be carried out.Purpose: To investigate if the local guidelines for stroke care in Örebro County are followed and to explore how people with stroke experience care and rehabilitation in hospital, primary care and community.Method: Primary health care records were reviewed using quality indicators in the local stroke guidelines. Samples of patients were obtained from the County´s three hospitals. Differences between men and women, younger and older, were analysed with chi-squared test. Eleven people were interviewed about their experiences of care, rehabilitation, support and participation.

Här kommer sammanfattning av vår uppsatts "Småföretagare och deras finansiering"SammanfattningDet finns många faktorer, både yttre och inre, som påverkar en småföretagare vid dennes val av finansieringsform. Det finns även många olika former av finansiering att välja bland t ex banklån, leasing och riskkapital och de olika finansiärerna ställer skiftande krav på småföretagen och företagarna. Ett problem som nämns i teorin är det finansiella gapet som bygger på en asymmetrisk information mellan företagaren och finansiären. Småföretagare föredrar enligt pecking order modellen eget genererat kapital och är negativt inställda till att förlora kontroll över företaget samt självständighet. Den form av finansiering som företagarna enligt denna teori undviker därav så långt som möjligt är riskkapital då detta kortfattat innebär att företaget ?betalar? genom att ge bort ägande.