Utifrån en problemställning formulerad av Trafikverkets skyltfond har produktutvecklingsföretaget Prodelox drivit ett projekt med syfte att testa kreativa idéer för att minska bromssträckan för personbilar i nödsituationer. Som en del i projektet har ett examensarbete genomförts vilket resulterat i denna rapport. Examensarbetet ämnar sammanställa en mängd idéer på alternativa metoder att bromsa bilar, för att sedan välja ut tre av dessa för praktiska tester. Idén med att korta bromssträckan grundar sig i trafiksäkerhetsarbetet i kombination med introduktionen av nya tekniska system som kan förutspå kollisioner. Om en kollision kan förutses är det av största intresse att kunna bromsa in bilen så mycket som möjligt innan detta sker för att minska skadorna och rädda liv.

SammanfattningSyftet med studien var att utvärdera hur barnperspektivet beskrivs och tar sig uttryck på det skyddade kvinnoboendet Siri i Uppsala, ur personalens perspektiv. Verksamheten riktar sig primärt till våldsutsatta kvinnor, men även kvinnornas barn är i behov av stöd och skydd. Av tidigare forskning framgår att barn som har upplevt våld löper risk att utveckla psykiska och sociala problem, vilket därmed innebär att de kan ha särskilda behov som Siri försöker tillgodose. Utvärderingen präglas av en kvalitativ ansats och har genomförts med hjälp av utvärderingsmetoden programteori. Programteorin beskriver hur barnperspektivet är tänkt att genomföras i Siris verksamhet.

The present study concerns a concept development of a product idea that Bengt Magnuson, associate professor, had when a heavy storm caused a widespread power failure of long duration. With a basic power-producing unit one should be able to get through a power loss. The product could also be useful for other tasks if different modules are connected, e g grass mower or snow-blower.According to the product idea the basic unit will be able to produce electric power enough for a fridge, freezer, TV, and a few electric lamps. Normally the basic unit can be used e g as a mower, when such a module is attached. An increased number of tasks would make the contraption useful and tempting for those who do not own an electrical power set in reserve.

Syftet med den här litteraturstudien var att ta reda på och förse djursjukvården med information kring akut- och intensivvård inriktad mot omvårdnad samt smärtutvärdering på kanin, för att på så sätt försöka höja standarden på kaninsjukvården. Kaniner som bytesdjur försöker dölja smärta och sjukdom, något som gör att de kan vara kritiskt sjuka innan det upptäcks och det kan då vara svårt att bedöma hur sjuka eller smärtpåverkade de är. Samtidigt är kaniner extremt lättstressade och det är mycket viktigt att hela tiden hålla dem i en miljö och hantera dem på ett sätt som inte är stressande för dem. En första bedömning av kaniner innebär att ta reda på hur sjuka de är, parametrar att utvärdera är bland annat andning, cirkulation, temperatur och mental status. För kritiskt sjuka kaniner kan stabiliserande åtgärder vara nödvändiga innan en noggrannare undersökning kan äga rum.

The project is a practical and theoretical test of IP telephony with Skype in order to form a base for a comparison between IP-Telephony with Skype and the Public Switched Telephony Network (PSTN). PSTN is the common standard that most of us use for telephony today. The objective for the study is to simplify the choice between PSTN and IP-Telephony for the Swedish private customer user group. The project is supposed to answer the following questions. - How easy is it to start using IP-telephony with Skype? - How is the quality of IP-telephony compared to PSTN? - Are all services provided by PSTN available and accessible using the IP-solution? - How are the usability and the availability of support with IP telephony? - Is IP-telephony a cheaper solution and in that case under which circumstances? Within the project a collection of practical and theoretical tests have been performed to be able to form an opinion on the IP-solution in the following areas, installation, function, quality, usability, costs, accessibility and security. In order to study usability, a test group of ten persons have been used to evaluate the usability of the system.

Sedan oktober 2011 sköter Sjukvårdens Larmcentral, SvLC, utalarmeringen av akuta sjukdomsfall som inkommer vid 112-samtal. Samtidigt infördes ett nytt medicinskt beslutsstöd för de sjuksköterskor som tar emot de akuta samtalen. Då orsaken till buksmärta är komplext och svårt att identifiera hos patienterna valdes just detta tillstånd för granskning.Syfte: Att undersöka om det medicinska beslutsstödet för sjuksköterskorna på SvLC i Uppsala län är en tillförlitlig hjälp i identifieringen av patienter med akuta buksmärtor, samt att undersöka om det fanns ålder-eller könsskillnader.Metod: En empirisk kvantitativ studie med en retrospektiv journalgranskning. Sammanlagt 151 patienter som ringt ambulans på grund av buksmärta och som av larmcentralen prioriterats som livshotande (prioritet 1) eller brådskande (prioritet 2) har granskats.Resultat: SvLC´s initiala bedömningar stämde väl överens med de prehospitala bedömningar sjuksköterskan i ambulans gjorde. Hos prio1-gruppen hade 48 % diagnostiserats buksmärta UNS, det vill säga buksmärta utan närmare specifikation, och hos prio 2-gruppen var det 40 % som fått samma diagnos.

Cultural heritages are environments created by humans that are considered to have a conservation value for the posterity. They can be seen as one of society's non renewable resources. It is important to have knowledge of how cultural heritages are affected by future climate changes.The water flow in Uppsala is estimated to increase during winter and decrease during spring and summer. Precipitation will gradually increase as well as the intense short period precipitation. The average temperature is estimated to increase as well.

Bakgrund: Fundamenten i vården grundar sig i ett värdefullt bemötande där patientens grundläggande behov tillgodoses. Ett fungerande team i vårdarbetet är en viktig del i att skapa en personcentrerad och patientsäker hälso- och sjukvård. Dessa faktorer är viktiga delar i ett gott omhändertagande av patienter på en akutmottagning.Syfte: Syftet med denna studie var att utforska vilka omvårdnadsbehov som blir tillgodosedda hos kritisk sjuka eller skadade patienter samt funktionen av teamsamverkan på akutmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala.Metodbeskrivning: En kvalitativ fältstudie inspirerad av principerna för praktisk etnografi. Med hjälp utav ett observationsprotokoll utfördes 50 observationer som sedan analyserades med deskriptiv statistik samt en innehållsanalys.Resultat: Resultaten från denna studie visar att personalen var skickliga på att kommunicera och skapa en relation med patienterna. Däremot var de inte lika bra på att göra patienterna delaktiga i vården.

The interest for alternative forest regeneration methods increased significantly during the 1990´s after 50 years dominance of the clear-cutting system (Holgén & Hånell 2000). One reason for this was that clear-cutting was being more and more questioned by different envi-ronmental organizations and because the forest sector for economical reasons wanted to find cheaper ways to regenerate forests. In the beginning of the 1990´s two shelterwood experi-ments were established in a joint effort by Svenska Cellulosa Aktiebolaget (SCA) and the Dept of Silviculture, Swedish University of Agricultural Sciences (SLU). The experiments include various forms of cutting and shelterwood densities and represent productive spruce forests in central and north Sweden (Roggsjön in the province of Medelpad and Skikkis-jöberg in the province of Västerbotten, respectively ). The experiment next to Roggsjön has been reported earlier in three MSc theses, and is also the focus of this thesis.

Bakgrund Vistelsetiden på akutmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad har studerats och en skillnad identifierades där män i större utsträckning än kvinnor hade en vistelsetid kortare än fyra timmar. Ingen direkt orsak till skillnaden i vistelsetid kunde urskiljas. Det identifierade fenomenet valdes att bearbetas med genus som begrepp.SyfteSyftet med studien var att undersöka orsaken till varför det är en skillnad i vistelsetid mellan män och kvinnor på akutmottagningen.Metod Metod för datainsamling var kvalitativ intervju. Informanter valdes strategiskt utifrån kriteriet att de arbetade på en akutmottagning, och bestod av olika yrkesprofessioner, kön samt yrkeserfarenhet. Två olika sjukhus i södra Sverige deltog i studien.

Bakgrund: Överrapportering från ambulanspersonal till mottagande sjuksköterska på akutmottagning är en viktig process som påverkar både den fortsatta vårdkvaliteten och patientsäkerheten. Den ideala överrapporteringen bör vara patientfokuserad med identifierbara problem klart formulerade, dessutom skall överrapporteringen till sitt utförande vara kort och koncis. Dock är överrapportering en process som inte alltid förlöper problemfritt varför behov om att undersöka detta närmare föreligger.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva i vilken utsträckning ambulanspersonal och sjuksköterskor på akutmottagning är tillfredsställda med den överrapportering som sker, samt redogöra för vad respektive personalgrupp anser vara viktig information.Metod: Samtliga anställda inom ambulanssjukvården i Jämtlands läns och samtliga sjuksköterskor på akutmottagningen vid Östersunds sjukhus tillfrågades om deltagande. Totalt kom 116 individer (71,6%) att delta. Datainsamlingen genomfördes med enkät bestående både av slutna frågor och av öppna frågor.Resultat: Resultatet visar på skillnader mellan de båda yrkeskategorierna både vad gäller vilken information man anser viktig och synen på överrapportering i stort.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur sjuksköterskor upplevde omvårdanden av patienter med psykos inom psykiatrisk öppen- samt slutenvård. Bakgrund: Allmänheten har än idag en negativ och felaktig bild av psykisk sjukdom samt psykiatrisk vård. Att vårda personer med psykos skiljer sig från arbetet med somatiska sjukdomar. Metod: En litteraturstudie genomfördes vilken baserades vetenskapliga artiklar som sökts i databaserna Cinahl och PsykInfo. Resultat: Omvårdnaden av patienter med psykos upplevdes som oförutsägbart vilket krävde ständig beredskap och mycket tålamod.

Bakgrund: Flera svenska sjukhus utvecklade under 1990-talet triageskalor för att prioritera och sortera patienter på akutmottagningar. En av anledningarna var att patientantalet ökade och resurser på tillgängliga doktorer var begränsade. Syfte: Att beskriva vilka faktorer som kan ha betydelse för sjuksköterskans triagebedömning på akutmottagningar och att beskriva vilka datainsamlingsmetoder de valda artiklarna har använt sig av.Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design som baseras på 12 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Sökningarna efter artiklar har skett i databaserna Cinahl, PubMed och Google Scholar.Resultat: Hög arbetsbelastning och brist på personal var faktorer som hade betydelse för sjuksköterskans arbete. En del sjuksköterskor ansåg att hög arbetsbelastning kunde leda till färre korrekta prioriteringar, att det är svårare att prioritera en patient när sjuksköterskan är stressad.

SAMMANFATTNINGSuicid och suicidförsök är ett stort folkhälsoproblem i världen och de senaste 45 åren har suicid ökat med ca 60 procent. Sjuksköterskor som arbetar inom ambulanssjukvården möter ofta patienter med psykisk ohälsa. Detta påverkar sjuksköterskan på olika sätt. Vid självmordsförsök, hot om självmord eller vid misstänkt självmord kan ambulans larmas. I den akuta situationen är ibland ambulanssjuksköterskan den första kontakten med sjukvården.

Bakgrund: Syftet med triage på akutmottagningen är att säkerställa att patienter med störst behov av vård får det inom rimlig tid och på ett korrekt sätt. Triageprocessen inleds med att skapa en första kontakt mellan sjuksköterska och patient där kommunikationen är av stor betydelse. Att kunna delge andra människor information och dessutom kunna tolka och läsa av meddelanden är en del av kommunikationen samt att lyssna och ge svar på andra personers uttryck. Även icke-verbal kommunikation är en stor del av det som kommuniceras. Akutmottagningen är en stressig miljö och det finns mycket att lära angående vad som kan förbättra kommunikationen mellan sjuksköterska och patienter.