Bakgrund: Sjuksköterskeutbildningens karaktärsämne bygger på ett metaparadigm bestående av begreppen människa, hälsa, miljö och omvårdnad. Detta metaparadigm ligger till grund för de omvårdnadsvetenskapliga teorierna, begreppsmodellerna och slutligen den kliniska professionen. Huruvida vetenskapen ska benämnas omvårdnadsvetenskap eller vårdvetenskap råder ännu ingen konsensus kring, inte heller huruvida omvårdad eller vårdande ska användas som term för sjuksköterskans kunskaps- och kompetensområde. Denna oenighet leder till en begreppsförvirring och en begreppsoklarhet hos studenterna. Vidare uppfattar studenterna ett glapp mellan teori och praktik.

Introduction: Pain is a subjective experience. People subjected to pain often experience a reducedquality of life. Chronic pain is pain that has been going on for at least threemonths.Problem area: People with chronic pain are subjected to unnecessary suffering and disability. Therefore it is crucial that the nursing staff takes their situation seriously.Purpose: The purpose of the study was to describe the patient's? experiences and apprehensionof living with chronic non-malignant pain, and how this affected their everydaylife.Method: Systematic analysis of 23 depicting articles.

För många akut sjuka patienter är alarmeringssjukvården och ambulanssjukvården den första kontakten med sjukvården. Därför är det viktigt att dessa patienter prioriteras korrekt i förhållande till sjukdomstillståndets allvarlighetsgrad. Allra viktigast är det när patientens tillstånd är potentiellt akut livshotande, i situationer när tid är liv. Förutom det fysiska hotet kan tiden kännas outhärdligt lång innan ambulansen är på plats. Rädsla för att inte bli hittad och rädsla för att tillståndet ska försämras ytterligare kan innebära en skarp konfrontation med tankar om livets ändlighet.Syftet med studien var att kartlägga om det förelåg några skillnader i prioritering mellan alarmeringssjukvården och ambulanssjukvården, vid uppdrag där ambulanssjukvården bedömt att patienten led av ett potentiellt akut livshotande tillstånd.Alarmerings- och ambulansuppdrag från en region i sydvästra Sverige analyserades i en retrospektiv kvantitativ studie.

Studiens syfte har varit att se vad sjuksköterskan i sin omvårdnad kan göra för att stödja barn i åldrarna tre till tolv år som är anhöriga till svårt sjuka föräldrar samt i samband med förälderns bortgång. Studien har genomförts som en litteraturstudie. Det har inte direkt forskats så mycket om sjuksköterskans roll vid bemötande av barn som är anhöriga till en svårt sjuk förälder. Den forskning som finns om barn fokuseras till stor del på situationer då det är barnet som är sjukt och föräldrarna är anhöriga. Vissa forskare har dock intresserat sig för stöd av anhöriga i stort.

Introduction Malignant lymphoma is the most common haematological blood cancer diagnosis. In spring 2013 a questionnaire was handed out to patients with various haematological malignancies. The results showed that the patients requested more verbal and written information about their disease and treatment. Providing information about chemotherapy and how it affects the patient's quality of life is part of the nursing care. Communication between nurse and patient is very important to share experiences and knowledge with each other Aim The aim is to describe the information and communication patients with malignant lymphoma demand, based on their own experience, in meeting with the nurse before and during curative chemotherapy treatment at a haematology outpatient clinic.

Nurses in health care have a responsible and sometimes stressful job. Nowadays there?s a high pace in health care where many decisions have to be made during time pressure, a lot of information has to be transferred between health care units and sometimes complicated equipment are used. Cases of mistakes are reported more than ever to the national committee responsible for health care. Many of the mistakes, where the nurses are involved are due to the nurses? stress.The aim of this study was to gather information to describe causes of stress in nursing care and the nurses? experience of stress influence on health care.The method that was chosen for this study was a literature review where scientific, critically reviewed articles were analyzed.  The analysis resulted in two main themes.

Background: Every patient and each situation is unique. Therefore the nurse has to act in a flexible intervention and still keep an ethical perspective. Aim: The aim of this studie was to illuminate nurses? different aspects of decision making in emergency situations. Method: The result is based on nine scientific articles.

The aim of this systematic review is to study the scientific literature related to the implementation of evidence-based nursing..

Dystrofia myotonika Typ 1 (DM 1) är en kronisk, progressiv och ärftlig neuromuskulär sjukdom. För patienten innebär det en livslång sjukdom där försämring sker över tid och där även flera i familjen är eller kan vara drabbade. Patienter med DM 1 är i behov av regelbunden uppföljning gärna varje år. För att kunna tillgodose patientens behov skapades på Neuromuskulärt centrum, Sahlgrenska sjukhuset Göteborg, en sjuksköterskemottagning. Syftet med föreliggande litteraturstudie, var att kartlägga kunskapen om sjuksköterskemottagningar samt belysa mötet mellan patient och sjuksköterska.

Hygien spelar en viktig roll inom hälso- och sjukvården och i arbetet att förebygga smittspridning. Nightingale är en föregångare som talade om effekterna av korrekt handhygien och ren vårdmiljö. I svensk sjuksköterskeutbildning har hygien en central del, som det diskuteras mycket kring. Hälsoorganisationer över hela världen har utarbetat olika riktlinjer kring hygienens betydelse i vården, ändå visar tidigare forskning på brister i följsamhet. Syftet med studien var att belysa sjukhusmiljön med avseende på vårdhygien vid ett sjukhus i Tanzania.

Hygien spelar en viktig roll inom hälso- och sjukvården och i arbetet att förebygga smittspridning. Nightingale är en föregångare som talade om effekterna av korrekt handhygien och ren vårdmiljö. I svensk sjuksköterskeutbildning har hygien en central del, som det diskuteras mycket kring. Hälsoorganisationer över hela världen har utarbetat olika riktlinjer kring hygienens betydelse i vården, ändå visar tidigare forskning på brister i följsamhet. Syftet med studien var att belysa sjukhusmiljön med avseende på vårdhygien vid ett sjukhus i Tanzania.

Abstract          Background: End of life is difficult to establish in patients with dementia and many patients die due to complications related to the disease. To document that care are palliative in this group of patients is not common among nurses and physicians. This may depend on that the palliative course is extended and not similar to the palliative course common among patients with cancer. Aim: To describe how the registered staff in nursing homes document the care of persons with dementia in a late palliative phase. Method: A retrospective record study with a deductive approach.

The aim of this study was to investigate the meaning and experiance of humour for patients and nurses in nursing. Gender and cultural differences are also highlighted..

Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser av omvårdnadshandledning, så som den erfarits av sjuksköterskestudenter vid en högskola i södra Sverige under perioden 2007 -2009. Omvårdnadshandledning ingår som en obligatorisk del av utbildningen och påbörjas under utbildningens andra termin i form av regelbundet återkommande gruppträffar, ca fyra gånger per termin, och fortgår sedan under resterande del av studietiden. Då det har noterats att behållningen av omvårdnadshandledning skiljer sig radikalt mellan olika studenter finns det ett intresse hos författarna av att undersöka vilka faktorer som påverkar densamma. Studien är en kvalitativ intervjustudie. Nio sjuksköterskestudenter deltog i studien som genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Vid tolkningsarbetet av datan har författarna låtit sig inspireras av fenomenografin, där olikheter, snarare än likheter belyses.

The purpose of this qualitative thesis is to describe and analyse the implementation of an education system in the newly independent state, Timor Leste. One question to be discussed is whether an emergency phase is still going on in the development of a functioning school system, or if Timor Leste already reached a capacity building phase? Via the participant's answers in field observations and interviews, the study analyses the clashes between generations, social classes and different levels in relation to the choice of Portuguese as an official language and the international environment in the country. The thesis concludes that a lot of work remains in creating a fully functioning education system. We enjoyed the writing - and hope you will enjoy the reading!.