Bakgrund Vistelsetiden på akutmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad har studerats och en skillnad identifierades där män i större utsträckning än kvinnor hade en vistelsetid kortare än fyra timmar. Ingen direkt orsak till skillnaden i vistelsetid kunde urskiljas. Det identifierade fenomenet valdes att bearbetas med genus som begrepp.SyfteSyftet med studien var att undersöka orsaken till varför det är en skillnad i vistelsetid mellan män och kvinnor på akutmottagningen.Metod Metod för datainsamling var kvalitativ intervju. Informanter valdes strategiskt utifrån kriteriet att de arbetade på en akutmottagning, och bestod av olika yrkesprofessioner, kön samt yrkeserfarenhet. Två olika sjukhus i södra Sverige deltog i studien.

Background: Businesses are traditionally valued with the so called Discounted Cash Flow-model. When valuing newly-started businesses, surrounded by high uncertainty, and whose capital mostly consists of unrealized business opportunities, the Discounted Cash Flow-model needs to be complemented if the total value of the business is to be captured. A valuation with the help of real options is capable of valuing these unrealized opportunities, which often exist in newly-started businesses. The unrealized opportunities are to be found in the business plan of the business, why this needs to be valued to capture the total value of a newly-started business. Purpose: To demonstrate what the use of real options can result in when valuing businesses.

Bakgrund: Överrapportering från ambulanspersonal till mottagande sjuksköterska på akutmottagning är en viktig process som påverkar både den fortsatta vårdkvaliteten och patientsäkerheten. Den ideala överrapporteringen bör vara patientfokuserad med identifierbara problem klart formulerade, dessutom skall överrapporteringen till sitt utförande vara kort och koncis. Dock är överrapportering en process som inte alltid förlöper problemfritt varför behov om att undersöka detta närmare föreligger.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva i vilken utsträckning ambulanspersonal och sjuksköterskor på akutmottagning är tillfredsställda med den överrapportering som sker, samt redogöra för vad respektive personalgrupp anser vara viktig information.Metod: Samtliga anställda inom ambulanssjukvården i Jämtlands läns och samtliga sjuksköterskor på akutmottagningen vid Östersunds sjukhus tillfrågades om deltagande. Totalt kom 116 individer (71,6%) att delta. Datainsamlingen genomfördes med enkät bestående både av slutna frågor och av öppna frågor.Resultat: Resultatet visar på skillnader mellan de båda yrkeskategorierna både vad gäller vilken information man anser viktig och synen på överrapportering i stort.

  ?this Unpleasent klientel?A study on refugee care in Växjö between the years 1944 and 1947.The purpose of this study was to examine the treatment of sick refugees in Växjö in the 1940s. To achieve this a combination of quantitative and qualitative methods were used. The material found in the local archive and local newspaper was then put together and analyzed from the theoretical perspective, gender, class, ethnicity and social status.The result of this study shows that there were two main treatment wards for refugees, one that was supposed to treat women and children with active tuberculosis and the other ward treated refuges with ?epidemic diseases.? Foreign citizens were also taken care of in other words that were also not meant for refugees only, like the Epidemic hospital, which treated about 80 patients of a foreign nationality between 1944 and 1946.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur sjuksköterskor upplevde omvårdanden av patienter med psykos inom psykiatrisk öppen- samt slutenvård. Bakgrund: Allmänheten har än idag en negativ och felaktig bild av psykisk sjukdom samt psykiatrisk vård. Att vårda personer med psykos skiljer sig från arbetet med somatiska sjukdomar. Metod: En litteraturstudie genomfördes vilken baserades vetenskapliga artiklar som sökts i databaserna Cinahl och PsykInfo. Resultat: Omvårdnaden av patienter med psykos upplevdes som oförutsägbart vilket krävde ständig beredskap och mycket tålamod.

Over the past two decades, trends of integration processes in terms of citizens of different ethnicities, different gender and different sexual belongings, etc. has grown thanks to debates and new legislations. A marginalized and discriminated group in society such as women, immigrants, homosexuals, transsexuals and people with disabilities during this time has gained momentum in the community. The curiosity over whether these developments have changed our attitudes and values to the world around us, and if so how, is the reason for this master's thesis in disability studies.The Swedish development forms the basis for my belief on a younger generation of people who would be more tolerant than previous generations, in terms of what is considered to belong to the norm in our society, or not. The purpose of this study is therefore to increase knowledge about what beliefs young people today have about people with disabilities.

The aim of this study was to describe the prevalence of gingivitis, periodontitis and dental caries in individuals with type 2 ? diabetes. The study was conducted in a form of a general literature review with the restricted to the following conditions: human studies, English, and articles published between 2007 - 2012. Articles lacking a control group were excluded. The data were collected through searches of the medical database PubMed. A compilation of 11 scientific articles was examined.

Benhinneinflammation är en av de vanligaste underbensdiagnoserna. Idag finns ingen enhetlig definition på begreppet och orsaken till besvären är okänd. Detta gör det svårt att behandla benhinneinflammation. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva sjukgymnastens syn på begreppet benhinneinflammation och dess orsak, samt vilka behandlingsmetoder sjukgymnaster använder i öppenvården och vilken profession de tror att denna patientgrupp uppsöker. En webbenkät skickades ut till 154 sjukgymnaster på vårdcentraler och privata kliniker i Sverige.

Being a patient in intensive care can be experienced terrifying. Studies have demonstrated the link between unpleasant memories of hospitalization in the ICU and the development of posttraumatic stress disorder, depression, anxiety, and perception of quality of life in its aftermath. Placed on a ventilator, the patient is exposed to multiple invasive procedures. The aim was to describe critical care patients' experience of being intubated or tracheostomated. Method: Literature review using conventional content analysis.

Bakgrund: Flera svenska sjukhus utvecklade under 1990-talet triageskalor för att prioritera och sortera patienter på akutmottagningar. En av anledningarna var att patientantalet ökade och resurser på tillgängliga doktorer var begränsade. Syfte: Att beskriva vilka faktorer som kan ha betydelse för sjuksköterskans triagebedömning på akutmottagningar och att beskriva vilka datainsamlingsmetoder de valda artiklarna har använt sig av.Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design som baseras på 12 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Sökningarna efter artiklar har skett i databaserna Cinahl, PubMed och Google Scholar.Resultat: Hög arbetsbelastning och brist på personal var faktorer som hade betydelse för sjuksköterskans arbete. En del sjuksköterskor ansåg att hög arbetsbelastning kunde leda till färre korrekta prioriteringar, att det är svårare att prioritera en patient när sjuksköterskan är stressad.

Kuratorer inom hälso- och sjukvården har länge kämpat för en legitimering. I Socialstyrelsens rapport (2014) anses nu att en yrkeslegitimation är nödvändigt för att stärka patientsäkerheten samt att höja yrkeskompetensen. Denna studie är en pilotstudie i Kuratorsklinikens forskningsprojekt som handlar om evidensbaserad praktik. Studien handlar om vilka insatser samt arbetsmetoder som kuratorer arbetar efter då de genomför stödsamtal. Vidare är syftet att få en ökad förståelse om kuratorers praktik är mer evidensbaserad eller erfarenhetsbaserad.

SAMMANFATTNINGSuicid och suicidförsök är ett stort folkhälsoproblem i världen och de senaste 45 åren har suicid ökat med ca 60 procent. Sjuksköterskor som arbetar inom ambulanssjukvården möter ofta patienter med psykisk ohälsa. Detta påverkar sjuksköterskan på olika sätt. Vid självmordsförsök, hot om självmord eller vid misstänkt självmord kan ambulans larmas. I den akuta situationen är ibland ambulanssjuksköterskan den första kontakten med sjukvården.

Bakgrund: Syftet med triage på akutmottagningen är att säkerställa att patienter med störst behov av vård får det inom rimlig tid och på ett korrekt sätt. Triageprocessen inleds med att skapa en första kontakt mellan sjuksköterska och patient där kommunikationen är av stor betydelse. Att kunna delge andra människor information och dessutom kunna tolka och läsa av meddelanden är en del av kommunikationen samt att lyssna och ge svar på andra personers uttryck. Även icke-verbal kommunikation är en stor del av det som kommuniceras. Akutmottagningen är en stressig miljö och det finns mycket att lära angående vad som kan förbättra kommunikationen mellan sjuksköterska och patienter.

Syfte: Undersöka sjuksköterskor inom ambulanssjukvårdens erfarenheter och upplevelser av hot och våld i arbetslivet. Metod: Empirisk studie med kvalitativ ansats. Sex semi-strukturerade intervjuer genomfördes. Materialet analyserades med en innehållsanalys. Resultat:  Hot om våld och patienter med ett hotfullt beteende är en del av arbetet i ambulansen enligt informanterna.

Objective: In recent years there has been an increasing interest within the clinical (medical) science in measuring people?s health. When estimating quality of life, present practise is to use the EQ-5D questionnaire and an index which weighs the different questions. The question is what happens if the individuals estimate there own health, would it differ from the public preferences? The aim is to make a new prediction model based on the opinion of patients and compare it to the present model based on public preferences.Method: A sample of 362 patients with unstable coronary artery disease from the Frisc II trial, valued their quality of life in the acute phase and after 3, 6 and 12 months.