Sök:

Sökresultat:

4 Uppsatser om Embla - Sida 1 av 1

Utvärdering och åtgärdsförslag av energianvändning i kontorsbyggnad

AbstractEmbla 5 is an office building which has done a large improvement. The clients of this building has made an order of WSP and the student Anders Kempe to calculate the use of energy for the building, and after that result proposing further measures which can decrease the energy use of Embla 5.The ground for this report is when calculation of the present energy use of the building is stated. To make that information of a number of parameters such as envelope, the heating system and ventilation has been located and set in to the simulation program IDA ICE which calculate the energy use.To improve the energy use further this project has been concentrated to change the system of ventilation. Today the ventilation system is of the kind CAV (constant air volume) and the air flow is dimensioned for after recommendations from BBR and Arbetsmiljöverket in the office spaces. Consider that Embla 5  is an office building where the people only staying for 8-10 hours/day so was the ide to see how much energy saving if the air flow is reduced the time people not being in the building.

Vem leder organisationens narrativ? : En jämförelse mella Kvinnojouren Emblas och Rädda Barnens kommunikation på Facebook

Det är inget nytt att undersöka interaktioner på Facebook, dock är det oftast ur privatpersoners synvinkel Facebook undersöks och inte lika ofta ur en organisations synvinkel. Den här studien syftar till att fylla en del av gapet i medie- och kommunikationsforskningen om hur ideella organisationer beter sig på Facebook genom att undersöka den narrativa processen hos två ideella organisationer och hur delaktiga användare är i organisationernas berättelse beroende på organisationens storlek, Kvinnojouren Embla och Rädda Barnen. Därför är studiens frågeställning utformad som följande; på vilket sätt interagerar ideella organisationer med sina medlemmar via organisationens Facebook-sida? Hur utvecklas interaktiva berättelser på organisationernas Facebook-sida? Vilka skillnader kan identifieras mellan en stor och liten organisation?Studien utgår ifrån Earl och Kimport (2011) som menar att organisationer kan använda sig av två strategier i sin kommunikation på nätet; supersize strategier, som kortfattat innebär att organisationer tar sina befintliga offline-strategier och gör dem större, starkare och kraftfullare via internet, samt teori 2.0 strategier, som kortfattat innebär att organisationer använder nya, innovativa metoder för att förmedla sina budskap. Solis och Breakenridge (2010) skriver om hur interaktivitetsmöjligheter förändrar hur organisationer bör tänka när de skriver meddelanden på nätet och att organisationer bör sluta se sina intressenter som en stor publik, utan att de ska betraktas och behandlas som individer.

Trädkult : en studie i Thede Palms efterföljd

Arbetets syfte är att göra en aktualiserad framställning av ämnet trädkult. En viktig del av syftet har också varit att göra en mera heltäckande materialgenomgång än tidigare studier. Framställningen kommer huvudsakligen att beröra den fornskandinaviska religionen men utblickar kommer att bli nödvändiga för att komplettera materialet. Således kommer även kontinentalgermanska och samiska områden att beröras, kontinentalgermanskt område något utförligare, samiskt område i form av ett exempel. Visserligen kommer arbetet i mycket att ha karaktären av en betraktelse.

Kultur i skolan : Undersökning av ett samarbete mellan en lärare och en museipedagog

Uppsatsen undersöker samarbetet mellan Malmö Museer och en skolklass som besökt museets verksamhet Ask och Embla Klubben. Inledningsvis presenteras en statlig satsning, en kartläggning av kulturutbudet för barn, för att fördjupa kunskapen i området. Problemet som finns för ett utökat samarbete mellan kulturinstitutioner och skolan ligger i de respektive institutionernas kännedom om varandras verksamheter. I teoridelen följer en kortare beskrivning av vad kultur och estetik kan innebära dels som begrepp men även som företeelser i skolundervisningen. Stiftelsen Framtidens kultur har lagt fram en intressant modell genom vilken kulturpedagoger från andra institutioner än skolan skulle kunna arbeta i skolan där det inte finns tillräckligt med behöriga lärare och på så sätt vara en användbar resurs för kultur i skolan.